| Author |
 Topic  |
|
marens
Member
3368 Posts |
 Posted - 2004/12/28 : 15:26:04
|
På begäran fortsätter diskussionen om ifall massan påverkar transientsnabbheten och frekvensavrullningen för högre frekvenser från tråden "projekt aurora".
http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=35008
Det vore kul ifall någon som har djup kunskap om fysiken ville kommentera i denna tråd.
Jag är själv inte så bra på fysiken bakom, men jag har hört från de som har koll på detta med högtalarelementens fysik att rörliga massan inte direkt påverkar övre gränsfrekvensen eller transientsnabbheten hos ett högtalarelement utan att rörliga massan endast påverkar egenresonansbeteendet hos elementet samt känsligheten.
Linnar (på detta forum) å andra sidan menar att enl. de mätningar han har gjort på förändringar av massan hos diskanter så påverkar högre massa transientresponsen negativt.
Citat från en gammal tråd från kompisforumet:
Svante skrev:quote:
Nuskavisedå: Ökad massa ger en sänkning av nivån över grundresonansen (1000-2000 Hz). Men sänkningen är lika för alla de frekvenserna (dvs en verkningsgradssänkning) och påverkar alltså inte övre gränsfrekvensen, åtminstone inte direkt. Att en tung kon skulle bli "långsam" eller diskantfattig är alltså fel.
Det som händer är ungefär detta: Om man lägger på en signal vid domens kant, så breder en våg ut sig i membranet mot domens mitt. Rörelsen i mitten kommer alltså lite senare än i kanten. För låga frekvenser spellar detta inte så stor roll, eftersom fördröjningstiden är så liten i förhållande till periodtiden. Men vid högre frekvenser så kan fördröjningen göra att mittdelen kommer i motfas med ytterdelen. Då sjunker utsignalen och därmed får vi något som liknar en övre gränsfrekvens.
Att göra en högtalare som beter sig snyggt vid höga frekvenser handlar mycket om att få koll på den här vågutbredningen som sker i själva membranet och se till att det utöver massa och styv fjädring även finns dämpning. Dämpning ser till att energing "dör ut" i stället för att pendla mellan rörelseenergi (hos massan) och potentiell energi (i fjädringen).
Så till storleken. Alla diskanter är ju små och det är av den enkla anledningen att uppbrytningen sker när våglängden (för den mekaniska vågen i konen) blir i trakterna av högtalarens dimensioner. Stor högtalare ger lägre frekvens. Så det är alltså inte massan som har betydelse, utan storleken.
härifrån:
http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&t=3854 |
|
|
Haakan
Member
2630 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 15:32:51
|
alltså från en lekmans ögon borde ju linnar ha rätt med sin bil acc-bromsa teori...
den faller ju bara på en sak å det e ju hur motorstarkt ett element är...dvs en bil som har mycket hästar accelerar snabb, samt har den bra bromsar bromsar den fort?
har jag rätt lr är det förstärkarens effekt som spelar sin roll här? |
"även jag hör skillnad på inbrända och innebrända kablar" (c) _jax =) |
 |
|
|
marens
Member
3368 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 15:40:20
|
Jag tror att F=ma inte beskriver hela bilden av hur ett högtalarelement beter sig, precis som att förstärkareffekten inte beskriver hur hög känslighet högtalarna har. Det är liksom två helt separata parametrar.
Om vi antar att massan minskar transientsnabbheten och övre gränsfrekvensen så borde alltså motorstyrkan öka dessa två. Det verkar inte stämma så bra. Antagligen behövs fler ekvationer för att få en korrekt modell. |
|
|
|
Haakan
Member
2630 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 15:43:03
|
absolut! jag tillför nog inget till denna diskussionen tyvärr  ska dock bli kul å se vad ni kommer fram till..
lägg upp denna på faktiskt också |
"även jag hör skillnad på inbrända och innebrända kablar" (c) _jax =) |
|
|
|
nolimitsoya
Starting Member
42 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 15:54:00
|
| en högre massa ger högre tröghet, och då krävs det mer kraft både för att få fart på- och bromsa membranet. |
|
|
|
marens
Member
3368 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 16:02:23
|
nolimitsoya: Frågan är då påverkar detta bara känsligheten eller gör en större massa att högre frekvenser också dämpas?
F=ma
a=dv/dt
v=ds/dt
s (sträckan) är amplituden(?).
Egenresonansen sänks med högre massa, det vet vi. Men gäller verkligen samma formel för högre frekvenser? Sänks inte amplituden lika mycket vid alla frekvenser ovanför egenresonansen med ökad massa? |
|
|
|
EngelholmAudio
Member
8209 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 16:16:13
|
Nej det är komplext så det står härliga till!
Vi pratar om diskanter trots att diskussionen uppkom i en tråd väldigt dedicerad baselement. Domer och konkava memebran - är det samma teori bakom de båda?
Vi pratar också om beteendet när membranet är beamande, dvs när membranet inte agerar "perfekt kolv".
Övre gränsfrekvens bör rimligen hänga ihop med storleken på talspolen (alltså mH). Högre resistans vid höga frekvenser ger mindre strömming i talspole och mindre membranutslag (lägre SPL).
|
Äger, driver och är engelholm audio (i Blekinge).
Egna produkter, Krell, ARC. Akustikkonsultation medelst Svanå's produkter.
Bara för att det går att hänga på väggen betyder det inte att den har bra akustiska egenskaper som främjar musikupplevelsen!
|
|
|
|
marens
Member
3368 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 16:18:59
|
quote:
Övre gränsfrekvens bör rimligen hänga ihop med storleken på talspolen (alltså mH). Högre resistans vid höga frekvenser ger mindre strömming i talspole och mindre membranutslag (lägre SPL).
Ansolut! Det är flera saker som påverkar. De har nämnts i trånde på faktiskt.se. Det som folket verkar vara oense om är massans enskilda betydelse eller inte. |
|
|
|
EngelholmAudio
Member
8209 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 16:36:42
|
Whiiha! Vi är överens om en grej!
Man borde ju kunna titta på ekvivalensschemat för ett högtalarelement (i basreflexlåda) och endast öka på motståndet (massan) för att simulera vad som händer.
Hittade detta:
Länk 1
quote:
At higher frequencies (passband) box volume, suspension stiffness and damping are all irrelevant. This is because at these frequencies cone displacement is very small - thus from Hook's law the force exerted by spring is also very small, and, in fact, irrelevant. Here you have constant efficiency versus frequency defined basically by 3 variables - cone area, moving mass and motor strength. More motor strength or more cone area will result in higher efficiency, while larger moving mass will decrease efficiency.
|
Äger, driver och är engelholm audio (i Blekinge).
Egna produkter, Krell, ARC. Akustikkonsultation medelst Svanå's produkter.
Bara för att det går att hänga på väggen betyder det inte att den har bra akustiska egenskaper som främjar musikupplevelsen!
|
|
|
|
Pac
200.000-klubben
22004 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 16:36:43
|
Intressant tankenöt. Den får nog puttra lite innan jag är redo att komma med någon teori...
En sak är klockren och det är att ett eller annat antagande måste göras om magnetflödet runt talspolen... Om inte det är helt homogent över hela slaglängden så lär det bli svårmästrade samband när man ökar vikten. |
// Per Adelsson, pac(a)hififorum.nu, Admin och ägare HiFiForum.nu
// HiFiForum.nu's regler, Artikelregister
|
|
|
|
Pac
200.000-klubben
22004 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 16:38:26
|
| Rackarns! Svaret kom en sekund innan min postning... |
// Per Adelsson, pac(a)hififorum.nu, Admin och ägare HiFiForum.nu
// HiFiForum.nu's regler, Artikelregister
|
|
|
|
marens
Member
3368 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 16:39:44
|
EA: Det där var fina grejjer du hittade. |
|
|
|
EngelholmAudio
Member
8209 Posts |
|
|
linnar
Kunskaps-Harry 2005 & Semester firare
3623 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 18:54:08
|
Hoppsan, en egen tråd att kivas i!
För mig är saken med massa ganska enkel:
Hög massa hög tröghet låg massa mindre tröghet.
I min iver att skapa en diskant som låter exakt utgår jag från
att pulssvaret skall vara så bra som möjligt.
Efter ett antal mätningar, där jag använde ett större element för
att lättare kunna påverka massan, upptäckte jag ett tydligt sammband
mellan massa och stigtid, vilket jag redan innan mätningarna gissade
gällande vanliga fysikaliska lagar som säger:
Ju mer massa ju trögare för att ändra riktning eller omvänt ju
mer energi går det åt att ändra riktning.
Naturligtvis finns ett antal andra parametrar sompåverkar resultatet.
Men eftersom mitt inlägg som startade debatten handlar om massan
så utgår jag från att alla andra parametrar är konstanta vid variering
av massan (utom de som ändras med ändrad massa).
Förmågan att återge högre frekvenser är en annan fråga. Dock spelar massan
med även här (och mycket annat) då kortare frekvenser kräver att membranet
accelerar snabbare och kortare sträcker i sin iver att reprodusera en signal.
Tillbaka till transientåtergivningen.
Om det vore så att massan INTE påverkar förmågan att återge en transient, puls,
stigtid eller vad man nu vill kalla det för, så spelar det ingen roll om man
bygger upp membranet så kraftigt att den fungerar enbart som en kolv helt utan
möjlighet till andra rörelser även för en bredbandare. Ändå har så gott som alla
bredbandare lätta och tom superlätta membran.
Min gamla käpphäst med diskanthögtalaren med 100g rörlig massa i
gämförelse med samma diskant med 0,2gram massa har en stor relevans här.
Om man mäter acc- bromstiden för dessa element så skall dom alltså prestera
samma tider. Men sanningen är att dom inte gör detta, elementet med den
lägre massan är ljusår snabbare. Det är därför diskanter använder lägre massa
än basar, omvänt 100g massa i membranet skulle man få en diskant som låter grumligt om den alls
orkar röra massan överhuvud taget.
Jag tror på vad jag ser i mina mätningar.
EDIT :
Hade bråttom när jag skrev detta med dålig meninguppbyggnad som följd.
Hoppas budskapet går fram ändå. |
Edited by - linnar on 2004/12/28 19:01:01 |
|
|
|
marens
Member
3368 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 20:16:08
|
quote:
Jag tror på vad jag ser i mina mätningar.
Linnar: Det tycker jag du ska göra. Men man bör vara försiktig med vilka slutsatser man drar utifrån mätningarna.
Det är mycket möjligt att låg rörlig massa är oundvikligt för att göra bra banddiskanter. Fast jag ser det som att det inte bara är massan man ändrar i en banddiskant. Resonanserna i materialet ändras ju också i högsta grad. Dessa påverkar ju frekvensresponsen och övre gränsfrekvensen, eller hur? och vad är stigtid om inte ett mått på övre gränsfrekvensen?
Att utifrån olika massor på banddiskanter dra slutsater om konelements transientrespons beroende på massa vid <200Hz är kanske lite väl långsökt tycker jag. Man inser ju lätt att stigtiden blir rätt lång om man tex delar baselementet vid 100Hz i vilket fall som helst. Då är baselementets ofiltrerade stigtid och övre gränsfrekvens inte särskillt intressant.
Tänk även på att vi pratar om element som i princip alltid är minimumfassystem, dvs finns det någon fasförskjutning så beror den av antingen avstånd eller frekvensgång. Det finns alltså ingen dötid innan elementet reagerar på en puls, det reagerar så snabbt som frekvensresponsen tillåter.
Nä nu ska jag äta lasagne.
mvh
/Martin |
|
|
|
asto
Member of Nerikes Audiofiler
2011 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 20:37:55
|
quote:
Nä nu ska jag äta lasagne
smaklig måltid.....Kan vara bra med lite mat så man orkar med den vilda debatten
Fattar nada om din och Linnars diskussion, men det är rätt kul att följa.
Hoppas detta togs som humor |
|
|
|
Resonans
Member
897 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 22:20:57
|
Håller med linnars resonemang, massa-tröghet-dv/dt är grundläggande samband inom dynamiklära. Och det visar ju mätningarna också.
Inom bilindustrin försöker man minska den odämpade vikten, dvs hjulen, med syftet att kunna följa underlaget bättre. Bättre betyder här att de täta ojämnheterna (jmf frekvens) skall överföras till stötdämparna istället för att dämpas av däcket/hjulet och vidare alstra vibrationer in i chassiet ("vägljud"). Analogt () kan man väl jämföra nålen på vinylspelaren, är den för tung får man väl sämre transientsvar? Och skulle armen vara på tok för lätt (lättare än nålen) skulle ju armen följa vågorna i skivspåren och inga vibrationer hade tagits upp av nålen. Hemska tanke.
Men, tillbaka till tråden, vilket transientsvar vill man ha då? Låter ett ultralätt membran bättre för att det har bättre impulssvar? Nu är jag ju inte så haj på just högtalare, men jag skulle kunna tänka mig att om membranet, eller rörliga massan, är "för" lätt finns väl risk för stabilitetsproblem i membanets rörelse?? |
...music is the best... |
|
|
|
linnar
Kunskaps-Harry 2005 & Semester firare
3623 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 22:40:15
|
Jag har nu gjort omfattande mätningar.
Vi kan kanske förena åsikterna till en åsikt.
Jag och marens pratar om samma sak fast med olika slutpunkter.
Om vi tar det där med bilarna igen:
Två identiska bilar kör en sträcka på 100m och sedan
bromsar in så mycket det går.
Den ena bilen lastar vi den dubbla vikten.
Mycket riktigt hamnar den långt efter.
Jag har rätt!
Nu gör vi som marens menar.
Båda bilarna med samma viktskillnad som tidigare
kör sträckan. Men denna gång kompenserar vi den 50%
tyngre bilen med 50% mer effekt i motorn.
Bilarna kommer i mål samtidigt!
Marens har rätt!
Jag märkte dock en liten skillnad till den lättare
bilens fördel med kompenserad effekt för den tyngre.
Den lättare stannar snabbare. Den lastade bilen
fotsätter efter "målgång" några meter till.
Översatt till högtalarspråk blir det så här:
Det lättare membranet är snabbare och kvickare
än det tyngre. Men ökar man signalens nivå för det tyngre hänger
det tyngre membranet med det lättare eftersom kraften
ökats med motsvarande mängd.
Jag kunde dock i mina mätningar se att det tyngre membranet
gör en del kraftiga svängar efter piken.
Mätningarna gjordes utan låda dvs i fri fält.
Jag ökade membranets vikt ca 4ggr i fem steg.
Lyssningsmässigt kunde jag erfara mer dist i den
tyngsta vid samma nivå som den lättaste.
Slutsatts:
För att kunna nå djupt i bas krävs en hög rörlig massa
(finns undantag men vi lämnar det därhän idag).
För att få ett bra mellanregister är en lättare massa
att föredra då den är följsammare. Men det får inte ske
på bekostnad av uppbrytning mm då har membranet blivit
för lätt. det senare gäller speciellt om våglängden är
kortare än membranets diameter.
För ett bra diskantregister skall man försöka komma ner
i vikt så långt det går utan att äventyra andra problem
som kan uppstå.
Detta gäller med redan bestämda andra ingående parametrar.
Sedan tillkommer en avgörande detalj:
Verkningsgraden!
Om man har ett trevägssystem och försöker hålla elementen vid
samma verkningsgrad kommer automatiskt mellanregistret att få
betydligt lättare rörlig massa än basen och diskanten ytterligare
lättare mot mellenregistret.
Om man i detta läget ex.vis ökar på den rörliga massan på diskanten
med överdrivna 100gram kommer transienter och verkningsgrad vara
hopplöst förlorade. Det var egentligen detta jag menade i den förra
tråden och för länge sedan i en anan tråd dp jag och marens gick
ett antal roder utan att någon av oss gav sig.
Det gjorde vi båda rätt i för ingen hade fel.....
Nä, var det Lasagne på gång.. Får gå och kolla vad som luktar från
köket.....
|
|
|
|
marens
Member
3368 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 22:43:56
|
quote:
Och det visar ju mätningarna också.
Vilka mätningar?
Det brukar inte stämma så bra när man försöker göra analogier till andra områden som bilindustrin tex. Att man vill ha lätta hjul finns det många anledningar till. Tex så krävs det mindre kraft för att hjulen ska kunna följa ett ojämt underlag.
Det som var poängen med en högtalare är ju att den föflyttar sig så pass lite för höga frekvenser att det blir helt försumbart, därför gäller inte gamla vanliga F=ma=kx (fjäderkraften) ovanför resonans utan massan blir istället proportionell mot känsligheten.
Jag rekommenderar att läsa länken som EA hittade. Den var väldigt bra på att förklara varför det är så, mycket bättre än jag. |
|
|
|
marens
Member
3368 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 23:06:48
|
quote:
Det lättare membranet är snabbare och kvickare
än det tyngre. Men ökar man signalens nivå för det tyngre hänger
det tyngre membranet med det lättare eftersom kraften
ökats med motsvarande mängd.
Jag kunde dock i mina mätningar se att det tyngre membranet
gör en del kraftiga svängar efter piken.
Mätningarna gjordes utan låda dvs i fri fält.
Jag ökade membranets vikt ca 4ggr i fem steg.
Lyssningsmässigt kunde jag erfara mer dist i den
tyngsta vid samma nivå som den lättaste.
Det tyngre membranet har ju större mängd lagrad energi vid fs och lägre resonansfrekvens. Fjäder och motorkraften är samma vid resonans. Observera noga att detta gäller vid resonans vid högre frekvenser funkar det inte alls så.
Alltså det är därför jag tjatar om att impulsresponsen blir annorlunda. Detta är vi överens om. Ökar du dessutom konutslaget mha en lägre resonansfrekvens så kommer du att få mer dist. Jag kan tänka mig att man kan ha för hög rörlig massa för elementets bästa, då blir elementet inte en bra konstruktion helt enkelt. Men att titta på rörliga massan och BL som enskilda parameter och utifrån dessa bedöma högtalarens potential tror jag inte på.
Jag tyckar alltså att du drar för lång slutsats när du börjar prata om att diskanter och mellanregister bör ha så låg rörlig massa som möjligt. De bör ha tillräckligt låg rörlig massa för att "kompensera" för känsligheten som blir lägre med en mindre membranyta. Inte för att de blir snabbare på något sätt inom sitt passband eller för att övre gränsfrekvensen flyttas uppåt, för det gör den inte. Iaf inte om man bara ändrar rörliga massan. Ändrar man membranets material så att det blir tjockare tex eller sätter en klump lera någonstans på konen så är jag helt med på att dessa parametrar kan förändras men det är inte pga den ökade massan i sig. |
|
|
|
linnar
Kunskaps-Harry 2005 & Semester firare
3623 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 23:09:07
|
Jag hoppas att alla förstår att liknelsen med bilarna
är en målande beskrivning av vad som händer och inte
en korrekt fysisk beskrivning.
Det finns ett antal här på forumet som vill ha och bör
få målande beskrivningar ibland. Det har jag fått erfara
flera gånger genom de mail jag får från folk på forumet.
En lustig detalj, som jag märkt under åren, när man pratar
fysik av detta slag är att ej så insatta personer förstår
målande liknelser bättre än utbildade fysiker eller andra
experter. Detta gäller både programmering, bilar och högtalare.
Jag måste erkänna att undertecknad också trillat dit någon gång.
Jag glömde att visa på en annan test jag gjorde.
De två identiska högtalare jag använder att testmäta på
kördes samtidigt med en pik in.
Jag behöll vikterna på en av dem. Orginalet väger 19,6gram
och den viktade 86gram.
Det var skillnad vill jag mena!
Jag testade aldrig med att kompensera för den högre vikten
så jag vet inte hur det skulle låta då. Men jag misstänker att
det skulle bli ett grumligare mellanregister. Detta sagt utan
några vetenskapliga tester i bakgrunden.
EDIT:
Jag postade detta inlägg ett antal gånger. Fick felmeddelande
varje gång. När det äntligen lyckades hade ett inlägg kommitemellan.
Skall det fortsätta vara så här trögt kommer jag att minska
deltagandet avsevärt.
Svar på det inlägget här ovan:
När man påpekar en liten detalj så kan man naturligtvis svara.
Men att svaret går in absurdum är inte så bra.
Mina åsikter gäller fortfarande för massan.
Naturligtvis kan man fortsätta att dra problemet längre om man vill
risken är bara att man närmar sig molykulärnivå med kivandet om hur
hur många atomer per molekyl som är det bästa. Men jag tänker
inte gå så långt därför slutar jag nu när vi i stort sett förenat
de olika åsikterna till en. Det gör jag även om det bara är jag
som tycker vi i stort sett är överens. |
Edited by - linnar on 2004/12/28 23:22:17 |
|
|
|
linnar
Kunskaps-Harry 2005 & Semester firare
3623 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 23:10:54
|
Jag hoppas att alla förstår att liknelsen med bilarna
är en målande beskrivning av vad som händer och inte
en korrekt fysisk beskrivning.
Det finns ett antal här på forumet som vill ha och bör
få målande beskrivningar ibland. Det har jag fått erfara
flera gånger genom de mail jag får från folk på forumet.
En lustig detalj, som jag märkt under åren, när man pratar
fysik av detta slag är att ej så insatta personer förstår
målande liknelser bättre än utbildade fysiker eller andra
experter. Detta gäller både programmering, bilar och högtalare.
Jag måste erkänna att undertecknad också trillat dit någon gång.
Jag glömde att visa på en annan test jag gjorde.
De två identiska högtalare jag använder att testmäta på
kördes samtidigt med en pik in.
Jag behöll vikterna på en av dem. Orginalet väger 19,6gram
och den viktade 86gram.
Det var skillnad vill jag mena!
Jag testade aldrig med att kompensera för den högre vikten
så jag vet inte hur det skulle låta då. Men jag misstänker att
det skulle bli ett grumligare mellanregister. Detta sagt utan
några vetenskapliga tester i bakgrunden.
PS.
Om inte forumet blir snabbare kan jag inte fortsätta här.
Idag har det varit olidligt.
DS.
|
|
|
|
marens
Member
3368 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 23:16:26
|
| Det är det jag inte förstår riktigt. Hur kan du mena att transienresponsen ändras inom passbandet för ett mellanregister (resonansen ligger utanför passbandet för enkelhetens skull) genom att titta på en impulsrespons där du ser att resonansen har förändrats med ökad massa? Jag drar inte alls den slutsatsen nämligen. En förändrad transientrespons vid resonans gäller ju inte alla frekvenser. |
|
|
|
linnar
Kunskaps-Harry 2005 & Semester firare
3623 Posts |
Posted - 2004/12/28 : 23:43:34
|
Nu tog det återigen en "evig tid" att posta.
Du skriver:
"Jag tyckar alltså att du drar för lång slutsats när du börjar prata om att diskanter och mellanregister bör ha så låg rörlig massa som möjligt."
Läs en gång till. Det står inget om att det skall vara så låg massa som möjligt.
"Hur kan du mena att transienresponsen ändras inom passbandet för ett mellanregister"
Har jag sagt det?
Jag bara konstaterar att det låter bättre med en lättare rörlig massa så
länge membranet klarar alla andra problem.
Tänk dig en trevägare. Med helt vanliga element.
Den låter bra som den är.
Men, så ökar vi massan på mellanregistret till avsevärt mer än orginal.
Åtminstone jag hör skillnaden. Den blir inte lika detaljerad som tidigare
plus lite annat.
Gör samma sak med diskanten. Ännu större skillnad blir det än vid förra exemplet.
Gör samma sak med basen skillnaden blir inte lika påtaglig men den finns där.
Jag måste tyvärr lämna diskusionen för andra uppdrag ett tag!
Kommer dock att följa esl's tråd om billiga element. |
|
|
|
EngelholmAudio
Member
8209 Posts |
Posted - 2004/12/29 : 11:00:14
|
Kul diskussion grabbar!
Ett STORT problem måste vara att applicera den extra massan i den rörliga delen för elementet utan att påverka andra egenskaper.  Sätter vi dit en klutt massa i mitten och överdriver massan kommer ju resten av membranet att svikta (böjas), smetar vi ut vikten över hela membranet är membranets stiffness påverkad och en självklar skillnad kommer uppträda i passbandet.
Massa ersätts med induktans när vi talar ekvivalensschema. Större spole bör ju rimligen sänka övre gränsfrekvensen. Impulssvaret lär isf också se annorlunda ut.
|
Äger, driver och är engelholm audio (i Blekinge).
Egna produkter, Krell, ARC. Akustikkonsultation medelst Svanå's produkter.
Bara för att det går att hänga på väggen betyder det inte att den har bra akustiska egenskaper som främjar musikupplevelsen!
|
|
|
|
linnar
Kunskaps-Harry 2005 & Semester firare
3623 Posts |
Posted - 2004/12/29 : 22:42:02
|
Nu är jag tillgänglig igen!
Satt några timmar och läste igenom allt som handlade om
rörlig massa i mina sparade urklipp.
Ett axplock:
..hög massa...grumligt ljud..
..låg massa...snabbare..
...snabba attacker pga låg massa...
...diskanten har ett briliant ljud som ingen annan motsvarande
högtalare kan komma i närheten av....tack vare den extremt låga massan...
Och mycket mer.
Gjorde em test med en trevägare. Mätte den först. Den mätte inte
eller lät inte särskilt bra.
Höjde vikten på mellanregistret med ca 86gram.
Huga huga, mellisen försvann nästan.
Mätningarna visade en svacka på nästan 12db i mittfältet.
Körde en skiva med transienter i mellanregistret.
Dom lät inte sämre...det fanns helt enkelt inga transienter kvar.
Åkäj, det var inte rättvist men jag vill på ett genomkörande
sätt se vad som ytterst händer med transienterna med ökad massa.
Motsattsen är himla svårt att test om man inte gör lätthål i
membranet vill säga....
Om man nu skulle höja signalnivån så att ljudtrycket från
mellanregistret återställs skulle teorin få rätt då även
transienten också skulle återställas. Men, nu kommer vi till
det viktiga, detaljerna blir suddigare dynamiken minskar.
Marens har fortfarande rätt ändå på responspunkten då ovanstående
lyssningsintryck ej går att mäta (detaljerna blir suddigare
dynamiken minskar) under normala omständigheter.
Sensmoral:
Tyng inte ner membranen i onödan. Att förstärka ett membran så
att dist försvinner mm är inte "i onödan".
Jag vill passa på att lära ut en metod att variera vikten på
ett membran så att vikten ligger still utan att skada membranet.
1. Gå till Biltema eller Clas (billigast hos tema).
2. Inköp några 10pack påsar av typen "Magnetlås".
3. Plocka fram en mindre skruvmejsel
4. Bänd isär magnetlåsen så att magneten blir fri.
5. När det är klart bör man ha några dussin magneter framför sig.
6. Tag två magneter och anbringa den ena på baksidan av
membranet och den andra på framsidan mitt för varandra nära mitten
av membranet.
7. Mät.
8. Vid behov anbringa fler tvåpar.
Varje magnet från biltema väger 7,9gram.
Denna metod är bra för högtalaren kan stå i normalposition.
Jag har mätt olika element och dom flesta förändras när dom ligger
ner. Så mät aldrig liggande om den inte skall användas så.
|
|
|
|
Topic |
|
All Forums
Teknik och DIY
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly