DasIch
Starting Member
36 Posts |
Posted - 2003/02/19 : 22:53:01
|
Hej igen allihopa! Här kommer lägesrapport nr. 2, för den som är intresserad. Kanske kan det funka som lite kvällslektyr, eller vara till hjälp för någon som går i köpatankar.
Som ni kan läsa en bit bak i tråden fick Nicke Löfmark mig intresserad av lite annat ljud. Han nämnde bland annat Sonus Faber. Eftersom deras Concerto-modell stod att finna till ett trevligt pris, inklusive stativ, hos Esoterisk HiFi i Uppsala åkte jag och två vänner dit för ett besök. "Butiken" ser kanske inte mycket ut för världen, det är bara ett intrett garage mitt i en alldeles vanlig bostadsort, men där inne gömde det sig många trevliga prylar. I bagaget hade jag med mig en stor bunt cd-skivor och min kära förstärkare. Tyvär hade jag inte tagit med mig någon egen högtalarkabel, vilket gjorde att jag inte kunde testa högtalarna med min förstärkare. Det fanns inga kablar med tillräckligt små kontakter i butiken. Typiskt. Istället fick jag "nöja" mig med vad som redan var inkopplat, elektronik från Krell för runt 100000kr. Nåja, det skulle ge en god bild om vad högtalarna kan prestera i alla fall. Fast någon jämförelse med vad jag tidigare lyssnat på kunde knappast bli rättvis. Lite trista förhållanden med andra ord, fast det blev trots allt trevligt att lyssna på.
Ljudet var mjukt, varmt och musikaliskt. Dock inte lika engagerande som Linn, och dessutom saknade jag lite taktkänsla. För att det skulle börja rycka i benen på allvar fick jag ladda cd-spelaren med synthpop från 80-talet, nämligen Depeche Mode´s Speak and Spell skiva. Jag tror aldrig den gamla skivan låtit så bra, vilket är kul för mig som gillar synth. Närvarokänslan var också den mycket trevlig, och ljudet upplevdes väldigt avslappnat och naturligt. Ljudbilden var också ett kapitel för sig. Kanske Krell-elektroniken som spökade, men jösses vilken 3d-känsla! Alla register lät också trevliga. Bra bas, fylligt mellanregister och en mycket mjuk och fin diskant. Skulle det vara för endast mysfaktorn hade jag omedelbart köpt högtalarna. Deras oförmåga att verkligen rocka och engagera gör mig dock tveksam. Man skulle kunna likna dem vid en jazz-orkester. Lugnt, mysigt finlir funkar verkligen strålande, men när det kommer till rockmusik verkar de lite borttappade. Absolut inte dåliga, men jämför man med Linn(som lyssnades på med elektronik som kostade ungefär lika mycket som kablarna till dessa grejor) har de inte en chans. Där Linn kunde lämna en svettig och anfådd log man belåtet åt Sonus. Vilken som skulle bli den slutgiltiga vinnaren är dock svårt att säga. Först och främst behöver de testat under rättvisa förhållanden. Jag skall snarast prova med min förstärkare. Här är det trots allt frågan om riktigt bra högtalare som båda förtjänar att testas nogrannt. |
Objektivist |
|
|