| Author |
 Topic  |
|
Flint
Member
3862 Posts |
 Posted - 2006/04/06 : 14:42:28
|
Låter vettigt, men man får ju ett spänningsfall över dom också vid högre belasting att ta hänsyn till. 10A genom 0.33 ohm blir ju några volter.
För övrigt har jag aldrig förstått varför allt ska vara så teoretiskt riktigt. Helst noll ohm i drosslar, kondingar och trafolindningar mm. Allt sitter ju i ett sammanhang och det borde vara bättre att se dom enskilda komponenterna som en del av helheten. |
 |
|
|
ohmega
Member
4651 Posts |
Posted - 2006/04/06 : 15:27:19
|
quote:
Låter vettigt, men man får ju ett spänningsfall över dom också vid högre belasting att ta hänsyn till. 10A genom 0.33 ohm blir ju några volter.
Upptäckte det 
quote:
För övrigt har jag aldrig förstått varför allt ska vara så teoretiskt riktigt. Helst noll ohm i drosslar, kondingar och trafolindningar mm. Allt sitter ju i ett sammanhang och det borde vara bättre att se dom enskilda komponenterna som en del av helheten.
Nu hänger jag inte med?
Edit: Vill nämna att jag matat in drosstlarnas resistans, trafons utgångsresistans mm...jag har ingen vana vid att jobba med nätdelar så jag försöker att förstå hur det fungerar genom att simulera. |
Medlem i klubbstugan SVAVEL - "Vi kör så det ryker"
Mitt Hifi-intresse är ingen prylhobby - det är en materialsport :) Anläggning: DVD-Denver + Naim Nait2 + Epos ES11 OCH FT-1600 MkII + 200 CD-skivor |
Edited by - ohmega on 2006/04/06 15:38:50 |
|
|
|
Flint
Member
3862 Posts |
Posted - 2006/04/06 : 16:08:32
|
Det var inte kritik på något sätt. Tvärs om. Jag menade bara att man oftast tar för givet att förvänade teoretiskt rätta saker är det bästa som t.ex. lågt R i högtalardrosslar och noll ri i kondensatorer.
Det du gjorde när du satte motstånd i serie med utlindningen är ju egentligen att försämra dess egenskaper lite vilket alltså i det här fallet kan ses som en fördel.
Simulering är kul och otroligt lärorikt, men jag kör mest med Circuitmaker för att det är så lättjobbat. |
|
|
|
ohmega
Member
4651 Posts |
Posted - 2006/04/06 : 16:48:38
|
okey  ...precis som du nämner...vad som hade varit bra är en trafo med lite högre utgångsimpedans..det är vad jag fick ut av det hela..i stort sett....men med något högre utspänning (utan last). |
Medlem i klubbstugan SVAVEL - "Vi kör så det ryker"
Mitt Hifi-intresse är ingen prylhobby - det är en materialsport :) Anläggning: DVD-Denver + Naim Nait2 + Epos ES11 OCH FT-1600 MkII + 200 CD-skivor |
|
|
|
gammelnalle
Member
617 Posts |
Posted - 2006/04/08 : 14:16:35
|
Var hittar man original-artikeln??
www.diyaudio.com är (för mig) svårnavigerad...
och är det NÄT-trafon han menar?? eller OT ?? svaren här verkar vara lite diffusa...
b
|
|
|
|
Flint
Member
3862 Posts |
Posted - 2006/04/08 : 15:15:35
|
gammelnalle
Upplys oss diffusa. |
|
|
|
esl
Upptäckare! Mästar-Harry 2007, 200.000-klubben
2578 Posts |
Posted - 2006/04/08 : 16:32:00
|
För det första så lägg en liten drossel mellan likriktarbrygga och kondensatorbank.
mellan 100uH och 1mH. Då påverkar den inte utspänningen nämnvärt. Större drosslar är bra men då får du kompensera med högre spänning hos tranformatorn.
Det bör vara en ringkärna eller EI-kärna. INGEN ÖPPEN kärna då en sådan läcker!
Kopparbandet fungerar bara till EI kärnor och jag skall förklara hur bandet fungerar:
Om ni tänker er en axel som går i centrum genom lindningen i transformatorn.
Runt denna axel, ytterst runt själva transformatorn blir det ett läckfält.
Detta fält KORTSLUTS av kopparringen och fältet dämpas betydligt!!!
Det påverkar inte transformatorn på något sätt.
Har du inget kopparband kan du ta kablar eller trådar att linda runt.
Observervera att det måste vara kortslutning, annars fungerar det inte.
/esl
|
Innovare necesse est.
Det är ännu häftigare utan baffel. |
|
|
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
Posted - 2006/04/08 : 16:37:49
|
Man skulle väl kunna använda små induktanser på någon mH i serie med sekundärlindningarna för att döda spikar. Några trådvarv i en ferritring på varje ställe bör ju döda spikar men ge mindre förlust i spänning.
Edit: Esl är inne på samma linje. Min tanke är ifall det funkar före bryggan också. Rozenblit sätter en liten konding mellan sekundärerna före bryggan tror jag, det är ju lite intressant. |
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
|
|
|
Flint
Member
3862 Posts |
Posted - 2006/04/08 : 16:48:10
|
esl skrev:
quote:
För det första så lägg en liten drossel mellan likriktarbrygga och kondensatorbank.
mellan 100uH och 1mH. Då påverkar den inte utspänningen nämnvärt. Större drosslar är bra men då får du kompensera med högre spänning hos tranformatorn.
Dämpar det spiken mellan trafon och bryggan?
quote:
Har du inget kopparband kan du ta kablar eller trådar att linda runt.
Observervera att det måste vara kortslutning, annars fungerar det inte.
Jag har svårt att förstå att det inte skulle fungera som ett kortslutet varv och därmed belasta trafon. Säg att ett varv koppar ger en volt och att det (skalet) är lågohmigt typ 50mohm eller nåt. Det blir ju några ampere. |
Edited by - Flint on 2006/04/08 16:50:03 |
|
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2006/04/08 : 17:26:49
|
Flint, kopparbandet går utanför kärnan så du får motriktade flöden genom bandringen. Läckfältet som går utanför kommer bandet att kortsluta däremot.
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
|
|
|
Flint
Member
3862 Posts |
Posted - 2006/04/08 : 17:39:36
|
Jax
Aha. Det förklarar ju en del. Tack. Men jag (och kanske även andra) skulle uppskatta att se en beskrivande bild med kraftfälten inritade. Kan du fixa det?
Fungerar det likadant med kåpor på trafon?
|
Edited by - Flint on 2006/04/08 17:43:55 |
|
|
|
ohmega
Member
4651 Posts |
Posted - 2006/04/08 : 17:43:12
|
Funderat lite:
Egenligen så borde det väl inte spela någon roll ifall motstånden/spolarna sitter före eller efter likriktarbryggan.
Under tiden dioden leder ström till kondensatorn så kan man förenkla kopplingen lite.
trafo > motstånd/spole > diod > glättningskondensator
ELLER
trafo > diod > motstånd/spole > glättningskondensator
Borde väl ge samma resultat?
Edit: stavning |
Medlem i klubbstugan SVAVEL - "Vi kör så det ryker"
Mitt Hifi-intresse är ingen prylhobby - det är en materialsport :) Anläggning: DVD-Denver + Naim Nait2 + Epos ES11 OCH FT-1600 MkII + 200 CD-skivor |
Edited by - ohmega on 2006/04/08 18:17:23 |
|
|
|
Flint
Member
3862 Posts |
Posted - 2006/04/08 : 17:50:03
|
ohmega
Så tänker jag med. Den slutna kretsen går ju från säg trafon genom bryggan, konding, bryggan igen och åter till trafon. Det borde ju gå att begränsa stöten vart som helst på den slingan. Vet ej. Vart uppstår problemet? I trafon? |
|
|
|
ohmega
Member
4651 Posts |
Posted - 2006/04/08 : 18:49:24
|
| Nja..jag tänkte att det kunde vara bra att minska strömspikarna i transfomatorn något. Enligt de simuleringar jag gjorde så fick jag ner strömtopparna från ca 25 Ampere ner till 14-15 Ampere. |
Medlem i klubbstugan SVAVEL - "Vi kör så det ryker"
Mitt Hifi-intresse är ingen prylhobby - det är en materialsport :) Anläggning: DVD-Denver + Naim Nait2 + Epos ES11 OCH FT-1600 MkII + 200 CD-skivor |
|
|
|
gammelnalle
Member
617 Posts |
Posted - 2006/04/08 : 19:26:32
|
Jag vill bara läsa vad som sägs i originalartikeln för att kunna hänga med i era resonemang...
att det är diffust för mig...innebär ju inte att det är det för er...
men det finns även toroider-OT ....
b |
|
|
|
Flint
Member
3862 Posts |
Posted - 2006/04/08 : 22:10:18
|
ohmega
Det jag menar orsakar spikarna är när dioderna börjar leda ström vid 0.5-0.6V och (kanske även slutar) på växelströmmens sinuskurva, vid varje nollgenomgång. Det verkar som om man vill göra dioderna snabbare för att övergången ska bli kortare i tid, men varför inte göra tvärs om istället? Göra övergången längre och mindre intensiv. Spånarteorier? |
|
|
|
esl
Upptäckare! Mästar-Harry 2007, 200.000-klubben
2578 Posts |
Posted - 2006/04/09 : 00:23:39
|
Spolen bör sitta på likströmssidan!
Spolen skall inte vara ett hinder för likströmmen utan vara för en strömspik.
Sätter man spolen innan likriktarbryggan får man inte den positiva effekten att man drar en jämnare likström genom nätdelen.
Transientens energi går åt att accelerera ett magnetfält i spolen, detta fält hänger kvar strax efter transienten och forstätter att suga ur ström ur transformatorn....
Är ni med?
En spole är trög för snabba förändringar i strömmen.
Prova att mät upp fältet i en nätdel med en spole som ni kopplar till ett oshilloskop.
Låt spolen agera som "magnetfältsmikrofon" och "titta" på spikarna i nätdelen.
Titta också på vilka stora dämpningar ni kan åstakomma i fälten med en sådan spole som jag beskriver.
Jag har mätt upp spikreduceringar från nästan 100A (hundra ampere!) ner till 4A.
Demonstrerar gärna!
Kopparband runt EI-transformatorer har funnits sedan 60 talet i alla fall.. Ingen rocket science direkt.
Bara vanlig ellära.
Effektivt men koppar är dyrt och därför snålar väl vissa.
Ringkärnor kan skärmas av genom att läggas i en separat metallåda.
/esl
|
Innovare necesse est.
Det är ännu häftigare utan baffel. |
|
|
|
global
Member
314 Posts |
Posted - 2006/04/09 : 00:45:38
|
| ESL. Kanske jag har missat vad som har skrivits på tråden. Men vad är du skärmar av på en toroid? |
|
|
|
esl
Upptäckare! Mästar-Harry 2007, 200.000-klubben
2578 Posts |
Posted - 2006/04/09 : 03:05:26
|
En toroidtransformator har ett lågt induktivt läckfält. Inte ett obefintligt.
Rent kapacitivt så kan en toroid också störa en ledare som ligger i närheten.
Så skilj alltid nättransformatorer från övrig elektronik. Titta hur man bygger apparater. Transformatorn i ena hörnet och den mer känsliga elektroniken i det andra hörnet.
/esl
|
Innovare necesse est.
Det är ännu häftigare utan baffel. |
|
|
|
ohmega
Member
4651 Posts |
Posted - 2006/04/09 : 04:03:43
|
ESL: Jag hänger inte riktigt med i vad du menade med "likstömsidan" i fråga om spole skall sitta "framför ellerbakom likriktarbryggan". Hur som helst så har jag gjort en simulering på båda varianterna.
Jag har utfört oscilloskopsmätningen över transformatorns "inre resistans".
Jag lägger in bilden som länk då den är rätt stor.
http://bildarkiv.hififorum.nu/ohmega/peak_dampning.PNG
En liten fundering här. Jag har inte lagt in någon induktas för transformatorn i modellen. Sen kan det för all del finnas andra brister i modellen.
Hur som helst så ser man här i modellerna ..att när spolen sitter innan likriktarbryggan....så är strömrusningen mindre igenom trafons "inre resistans" - jämfört om spolen sätts efter likriktarbryggan.
Edit: Stavning |
Medlem i klubbstugan SVAVEL - "Vi kör så det ryker"
Mitt Hifi-intresse är ingen prylhobby - det är en materialsport :) Anläggning: DVD-Denver + Naim Nait2 + Epos ES11 OCH FT-1600 MkII + 200 CD-skivor |
Edited by - ohmega on 2006/04/09 04:13:30 |
|
|
|
ohmega
Member
4651 Posts |
Posted - 2006/04/09 : 04:24:56
|
Hehehe...nu kom jag på nåt...ajaja
orsaken till att det ser "bättre" ut i modellen med spolen "innan" bryggan var ju för att den andra lindningen inte hade dämpats på samma sätt...
Efter ett försök där spolarnas värde halverades i fråga om induktans och resistans....å sen placerades på var sin linning av trafon så var kopplingarnas uppförande i stort sätt identiska.
Edit:OBS Efter lite längre simuleringstid så är jag tvungen att ge ESL rätt. genom att sätta spolen efter bryggan så ökade utspänningen ca 0,1 Volt per linningrail...och dessutom var strömpeaken något mindre. |
Medlem i klubbstugan SVAVEL - "Vi kör så det ryker"
Mitt Hifi-intresse är ingen prylhobby - det är en materialsport :) Anläggning: DVD-Denver + Naim Nait2 + Epos ES11 OCH FT-1600 MkII + 200 CD-skivor |
Edited by - ohmega on 2006/04/09 10:19:11 |
|
|
|
Flint
Member
3862 Posts |
Posted - 2006/04/09 : 09:46:01
|
esl
Kan man räkna sig fram till lämpligt värde på spolen eller måste man prova sig fram? |
|
|
|
Flint
Member
3862 Posts |
Posted - 2006/04/09 : 12:49:22
|
ohmega
Jag har gjort ung. samma simulering som du men får ingen skillnad om induktansen ligger före eller efter bryggan. Laddningsströmmen blir den samma i båda fallen men jag hävdar för den skull inte att min simulering stämmer. Man får passa sig lite vid simulering av längre förlopp så att man vet om uppmätta värden är medelvärden eller tagna direkt vid start osv.
Sen bara för att förtydliga mig så är laddningsströmmen på upp till 100A egentligen inte det jag har pratat om utan diodknänas spikar som ligger och knittrar hela tiden. Dom verkar svårare att definiera och diskutera. Det jag tror att artikeln och trådens start handlar om. |
Edited by - Flint on 2006/04/09 13:01:47 |
|
|
|
ohmega
Member
4651 Posts |
Posted - 2006/04/09 : 13:04:28
|
Jo jag upptäckte nåt fel...jag satte bara dit en spole på EN utav matningsspänningarna...
Hur som helst..jag fick ner toppströmmen till 10 Ampere...vilket få sägas vara bra..med en kontinuerlig ström på 3,4 Ampere i likström.
quote:
Sen bara för att förtydliga mig så är laddningsströmmen på upp till 100A egentligen inte det jag har pratat om utan diodknänas spikar som ligger och knittrar hela tiden. Dom verkar svårare att definiera och diskutera. Det jag tror att artikeln och trådens start handlar om.
oki-doki |
Medlem i klubbstugan SVAVEL - "Vi kör så det ryker"
Mitt Hifi-intresse är ingen prylhobby - det är en materialsport :) Anläggning: DVD-Denver + Naim Nait2 + Epos ES11 OCH FT-1600 MkII + 200 CD-skivor |
Edited by - ohmega on 2006/04/09 13:07:35 |
|
|
|
Flint
Member
3862 Posts |
Posted - 2006/04/09 : 13:17:30
|
| ohmega. Men laddningsströmmen är precis lika intressant och problemen hänger ju ihop. Nätdelar är kuliga saker. |
|
|
|
Topic |
|
All Forums
Teknik och DIY
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly