| Author |
 Topic  |
|
linnar
Kunskaps-Harry 2005 & Semester firare
3623 Posts |
 Posted - 2005/12/15 : 16:14:33
|
f95toli:
Ditt "OT" tycker jag inte är "OT", det har definitivt med saken
att göra. Man tackar för övrigt för den tillförda kunskapen.
När man kyler ner ett material kraftigt är det märkligt att
materialet ändrar elektriska egenskaper när det återfått sin värme igen.
Intressant det där med korngränser och föroreningar.
Jag tolkar det som att koppar som brukar vara oerhört rent redan
som billigt sådant och då inte påverkas av nerkylning.
Men det finns ju en del som forskarna inte vet ännu kanske.
|
Edited by - linnar on 2005/12/15 16:16:12 |
 |
|
|
Material
Member
127 Posts |
Posted - 2005/12/15 : 17:15:39
|
Legeringar kan påverkas mycket genom kontrollerade temperaturväxlingar, det vanligaste exemplet (som plågat åtskilliga teknologstudenter genom tiderna) är väl värmebehandling av kol-legerat järn (läs: stål). Det är betydligt vanligare att detta sker vid höga temperaturer, det är också där det faktiskt händer mest med interstitialer som hoppar fram och tillbaka, legeringsämnen som vandrar in från eller ut mot korngränserna och korn som växer. Det är detta som man försöker jobba på med cryobehandling av stål (inte för att jag någonsin jobbat med fruset stål eller läst någon längre rapport om det, men lite abstracts har det blivit med åren). Dock rör det sig om legeringar (6W-5Mo-4Cr-2V betyder 6% Wolfram, 5% Molybden, 4% Krom och 2% Vanadium med resten Järn). Ledningskoppar (även för vanliga simpla lampsladdar) är oftast högren koppar med 99,9999 (6-7 nior totalt) och borde (peppar,peppar) inte ha några residuala (kvardröjande) effekter av nedkylningen (även om den får väldigt kraftigt ändrade egenskaper av nedkylningen, blir det tillräckligt kallt blir den ju supraledande bevars), utom de mikrosprickor som har bildats när man hanterat den, koppar (som de flesta metaller) blir skör av så stark kyla.
Något man skulle kunna prova är att böja till kabeln som man vill ha den (jag antar en väldigt styv och tjock kabel här) och sedan värma den till en temperatur där kornen växer till. Då skulle man bli av med de kvarvarande korngränserna och läka ut alla dislokationer... frågan är om man inte skulle tillochmed kunna mäta den effekten på tillräckligt långa kablar...
Vad forskarna inte vet om det fasta tillståndets fysik... Nä, ger mig inte in in det där...
Vadå jag OT?-) |
En Feminist och en Gentleman |
|
|
|
Pac
200.000-klubben
22004 Posts |
Posted - 2005/12/15 : 18:03:05
|
"Material", tack... |
// Per Adelsson, pac(a)hififorum.nu, Admin och ägare HiFiForum.nu
// HiFiForum.nu's regler, Artikelregister
|
|
|
|
linnar
Kunskaps-Harry 2005 & Semester firare
3623 Posts |
Posted - 2005/12/15 : 19:47:49
|
Finns en himla massa kunskap på forumet.
Jag äter allt!
|
|
|
|
trango
Member
360 Posts |
Posted - 2005/12/16 : 07:30:05
|
Som sagt, det är kul med forum, man lär sig en massa nya saker hela tiden och här finns verkligen massor av kunskap!
Min intention var att detta skulle bli en snabb tråd med cryobehandling redan nu i helgen men sanningen är den att det tar en himla tid att fläta enligt svalander, jag är inte ens klar med den första kabeln än... Dessutom verkar jag ha tappat digitalkameran, Suck...
Vad tror ni, några dagars inlyssning på den obehandlade kabeln först?
Förresten, en sak som vi ofta glömmer är att 0 grader celicius egenligen är ett godtycklig värde och har ingenting alls att göra med den absoluta nollpunkten som är 0 grader kelvin (motsvarar ca. -273.15 celcius). Vad vi kallar frysande kallt (t.ex. -180 grader celcius) är egentligen inte alls speciellt kallt på kelvinskalan.
Har någon kunnat korrelera kornstrukturen hos en kabel till lyssningsintryck? Jag har tillgång till ett AFM, Hmm...
En annan sak att ta hänsyn till är som tidigare nämnts nedfrysninghastigheten. När vi studerar proteiner fryser vi egenligen inte molekylerna utan i stället "vitrifierar" vi dem, kyler dem så snabbt att vattenmolkylerna inte ens hinner ordna sig till iskristaller. När det gäller metaller strävar man tydligen efter det motstatta, man vill öka ordningen i packningen. Därför kommer jag att satsa på långsamma temperaturförändringar.
/trango |
Nästa projekt, PASS F4 |
|
|
|
Material
Member
127 Posts |
Posted - 2005/12/16 : 16:28:28
|
Det jag jobbat med AFM (Atomic Force Microscopy - En mikroskopimetod som är redigt lik en vanlig pickup egentligen, gjorde exjobb på det men tänker inte tråka ut er mer än nödvändigt) så var det inte särskilt lämpat att titta på kristallkorn på, det är lite för hög förstoring för det. I vanliga fall brukar man kapa loss biten man vill titta på (man tittar i stort sett bara på snittytor), gjuta in den i epoxi (för att kunna hanter den) slipa och polera till spegelglans och sedan etsa den med speciella syrablandningar. Då kommer (beroende på syran) korngränserna att etsas mer än själva kristallkornen, så man kan se och mäta storlek på kornen i ett vanligt mikroskop. Korn kan vara väldigt olika stora, små korn om metallen har stelnat hastigt, större om det varit långsammare stelningsförlopp. Sedan kan man med värmebehandling få kornen att tillväxa så att man i flygmotorer har turbinvingar som består av en enda kristall, riktigt coolt faktiskt! Största enskilda kristallen som används industriellt är dom gigantiska LP-skivetjocka korvar kisel som IC-kretsar görs av.
Man vill inte alls alltid öka ordningen i metaller, finkorniga material används ofta, till exempel i abstractet ovan (det om cryobehandling) där det rör sig om ett verktygsstål (verktyg betyder här inte hammare utan plåtpress, pressgjutform, frässtål osv...).
Koppartrådar (och alla andra trådar) har väldigt långa kristaller, då dom är utdragna från en gjuten stång eller likande. |
En Feminist och en Gentleman |
|
|
|
trango
Member
360 Posts |
Posted - 2005/12/17 : 17:34:28
|
Jag blir förvirrad av storleksskalan här. En genomsnittling kemisk binding är ungefär 1Å (=0.0000000001 meter). Om en cryobehandling påverkar metallen så att man kan se skillnaderna med ljusmikroskop pratar vi om en kornstorlek som handlar om mikrometer eller större (=0.000001 meter) Om vi delar kornstorleken med längden på en kemisk binding blir det talet minst 10000, dvs för varje hopp mellan en korngräns måste elektronen först passera 10000 metallatomer. Min poäng är att bidraget från korngränser till kabelns "totala" ledarförmåga är ganska litet.
Tänker jag fel? Eller är det helt enkelt så att när vi pratar om cryobehandlade kablar så är det inte kornstorleken/struktur som är avgörande.
Hursomhelst, kablarna är på inlyssning, Pink Floyd borde funka kanon! |
Nästa projekt, PASS F4 |
|
|
|
Fisksmisk ola
Member
1763 Posts |
Posted - 2005/12/17 : 19:27:15
|
| Åh gud... förtsätt! Det här är ju otroligt intressant, roligt att det finns folk här som kan så mycket också! |
Euroline - T-Amp - DIY |
|
|
|
Mc Square
Member
3723 Posts |
Posted - 2005/12/17 : 20:02:44
|
quote:
kablarna är på inlyssning, Pink Floyd borde funka kanon!
Pink floyd passar alltid till inlyssning,hehe
Division Bell...
Min "referens"-skiva med Floyd.Hör fortfarande nya ljud och detaljer,speciellt High Hopes och Coming back to life
Mest ett förslagSätter på skivan här hemma nu. |
Som audiofil får du inte dra dig för att göra sånt som kan vara livsfarligt...
-->Mitt system
EoJeud - A better snack!
"220 volt för att det kittlar så skönt" |
|
|
|
trango
Member
360 Posts |
Posted - 2005/12/17 : 20:51:59
|
Floyd, hur kan Floyd var fel i något sammanhang? Kan förresten rekomendera coverbandet P-floyd för alla som gillar Pink Floyd. Var på en konsert för drygt ett år sen och det slutade med att folk stod på stolarna och skrek av lycka. Inklusive lokalblaskans övernitiska kulturrecensent som jag råkade sitta brevid...
Hursomhelst, lite väldigt preliminära intryck av kabeln i jämförelse med mina tidigare noname. Jag har lyssnat på Pink Floyd "Echoes", U2 "Vertigo", Mark Knofler "Sailing to Philadelphia" och nu senast en Lisa Ekdal.
Återigen, lite preliminärt!
Svalanderflätan känns väldigt analytisk, detaljer framträder verkligen. Samtidigt känns något inte riktigt på sin plats ännu. U2 Vertigo lät snudd på konstigt, jag var t.o.m. fram och kollade att allt satt som det skulle. Det är framför allt basåtergivningen som jag reagerar på. En tendens till spretighet/burkighet finns möjligen. För "enklare" musik som Lisa Ekdal låter det trots allt ganska bra, speciellt med tanke på priset. Jag återkommer med fler intryck alteftersom jag hinner lyssna.
Det är kul att folk är intresserade! För det mesta (i alla fall för mig) så känns forskning och vetenskap väldigt nördigt så det är verkligen kul att folk visar intresse för tråden.
Jag satt och funderade på vad jag ska göra med min gamla "noname" kabel. Vad som vore väldigt intressant är att dela den i 6*2 metersstumpar. Ett par kablar blir obehandlade, ett par "vitrifieras" dvs. snabbfryses i flytande kväve och det tredje paret genomgår en långsam nedfrysningscykel till samma sluttemperatur. Sen skulle jag kunna märka upp dom och skicka iväg dom till någon inbiten audiofil som inte vet vilken kabel som är vilken. Det enda dom vet är att de har utsatts för olika typer av cryobehandling. Å andra sidan vad skulle ett sånt försök visa? Hmm.
|
Nästa projekt, PASS F4 |
Edited by - trango on 2005/12/17 20:53:15 |
|
|
|
linnar
Kunskaps-Harry 2005 & Semester firare
3623 Posts |
Posted - 2005/12/17 : 21:21:37
|
Jag är av den uppfattningen att det är otroligt svårt att höra skillnader mellan
olika kablar. Därför tror jag att risken är minimal att man kan skillja på
nerkylda och icke nerkylda kablar av ren koppar.
|
|
|
|
Material
Member
127 Posts |
Posted - 2005/12/17 : 23:21:45
|
Elektroner i metall beter sig inte riktigt som elektroner i andra material. Istället för att sitta lugnt och väluppfostrat vid sin atom så går (och jag talar om valenselektroner här) dom ut i en sorts allmän elektronsoppa genom hela materialet. Föreläsare i det här ämnet talar om en "elektrongas". Därför leder metaller i allmänhet såpass bra. Atomkärnorna och de övriga atomerna agerar i det här fallet mest knogglor eller knölar, och plattare knogglor (silver) ger ett lägre motstånd än buckligare (bly). Inom kornen så ligger atomerna "helt" ordnat (bortsett från störningar beroende på legeringsämnen, föroreningar och dislokationer) och motståndet är lågt. Vid korngränserna byts hela kristallorienteringen radikalt och det blir ett rejält hinder. Jämför grov (bly) respektive fin (koppar) asfalt med en hastighetsbula (korngräns).
Observera att detta jag sagt inte är sant (i den där strikta filosofiska meningen) utan en hyfsad bild av hur det fungerar, kvantmekanik är egentligen inte svårt, bara redigt svårt att föreställa sig.
Resultatet blir att korngränser kan spela rätt mycket roll beroende på hur tätt dom ligger i strömriktningen. Ledningskoppar dras rätt långt, så man får smala men väldigt långa korn. Exakt hur långa vet jag inte, men jag föreställer mig längder på flera cm. Exakt var gränsen går där bidraget från kornstorleken kontra bidraget från själva grundmaterialet är lika vet jag inte.
Jag personligen är skeptisk till att cryobehandling ger någon effekt, och om det gör det bör den vara negativ, då både kopparen och plasten/lacken som isolerar blir spröda och oerhört lätt spricker av behandlingen. Även mikrosprickor i isoleringen bör kunna ge upphov till läckströmmar och mikrosprickor i kopparen sänker ledningsarean och ökar motståndet.
Ett försök av den typen du talar om skulle visa om den audiofilen hörde någon skillnad. Sitter det några fler och gör testet så skulle testet visa att några fler hörde skillnad. Är det tillräckligt många (10-20 pers) som gör testet så kan man börja göra lite statistik med det och börja häva ur sig saker som "med ett konfidensintervall på 90% så kan 5% av sveriges audiofiler höra skillnad på kabel 1 och kabel 2 och 13% på kabel 2 och kabel 3". Jag föreslår att för att få säkrare statistik så skall du skicka iväg 4 kablar, varav en är dublett - och inte tala om vilken den är dublett av. Skulle vara intressant.
Men blindtester finns bättre beskrivet på andra ställen här på sajten...
Ursäkta om jag tråkar ut er, jag tyckte det här (både elektronrörligheten men kanske främst statistiken) var redigt tråkigt på föreläsningarna! |
En Feminist och en Gentleman |
|
|
|
Mc Square
Member
3723 Posts |
Posted - 2005/12/17 : 23:52:32
|
Skicka dem till Mayro
-Material:Du sitter inne med mycket intressanta fakta,även om jag bara begriper 50% av vad du skrev så förstår jag ju ändå...
När det gäller kabel så lyssnar jag alltid och lär mig samtidigt...i längden.
Tack för ditt lärorika(?)inlägg,var det jag ville säga!
Sugen på att testa cryo-kablar nu
|
Som audiofil får du inte dra dig för att göra sånt som kan vara livsfarligt...
-->Mitt system
EoJeud - A better snack!
"220 volt för att det kittlar så skönt" |
Edited by - Mc Square on 2005/12/17 23:53:31 |
|
|
|
linnar
Kunskaps-Harry 2005 & Semester firare
3623 Posts |
Posted - 2005/12/18 : 02:46:37
|
Material:
"Ursäkta om jag tråkar ut er, jag tyckte det här (både elektronrörligheten men kanske främst statistiken) var redigt tråkigt på föreläsningarna!"
Kanske beror på att föreläsaren var en tråkig entonig person.
Så är inte fallet här!
Din "föreläsning" här ovan var mycket pedagogisk och lärorik.
Kunde helt enkelt inte sluta läsa.
Jag skulle vilja drista mig till att säga att Material har mycket
intressant material...
Ditt förslag till "blindtest" var inte så tokigt. Mayro skulle nog
få svettas lite.
|
Edited by - linnar on 2005/12/18 02:46:54 |
|
|
|
Mc Square
Member
3723 Posts |
Posted - 2005/12/18 : 04:35:42
|
|
Som audiofil får du inte dra dig för att göra sånt som kan vara livsfarligt...
-->Mitt system
EoJeud - A better snack!
"220 volt för att det kittlar så skönt" |
|
|
|
trango
Member
360 Posts |
Posted - 2005/12/18 : 07:17:28
|
quote:
Vid korngränserna byts hela kristallorienteringen radikalt och det blir ett rejält hinder.
Tack, det var precis det jag undrade över!
Gott folk, det finns hopp! Orkar ni med lite mer vetenskapsludd? Som jag skrev tidigare använder jag en teknik som heter röntgenkristallografi. Det går ut på att vi tar ett protein, växer en kristall av detta protein, åker till en synkrotron (partikelaccelerator) och låter röntgenstrålar passera denna proteinkristall. Om kristallen är välordnad bryts röntgenstrålen av, splittras och vi får ett diffraktionsmönster (från diffraktionsmönstret kan vi sedan bestämma den tredimensionella strukuren av proteinet och studera hur t.ex. läkemedel binder in). Grejen är den att en välordnad kristall är en förutsättning för att vi ska få ett diffraktionsmönster.
Till saken, ofta händer det att vi inte ser ett diffraktionsmönster, dvs kristallen är inte tillräckligt ordnad. Man kan då prova en teknik som kallas "Cryo anneling" som går ut på att kristallen först tinas och sedan fyses ännu en gång. I vissa fall hjälper det, dvs. diffraktionsmönstret dyker upp eller blir bättre (=bättre ordning). Det har också visats att upprepade cykler förbättrar ordningen i kristallen.
För trots allt kan det inte bara vara storleken på kornen som spelar roll, även deras orientering med avseende på varandra i det tredimensionalla kristallgittret borde spela roll. Och den ordningen kan vi möjligen påverka genom "cryoanneling".
Om sanningen ska fram är jag ganska säker på att hörseln är ett alltför trubbigt redskap om vi vill studera sånahära processer. Men faktum kvarstår, cryobehandling används av flertalet tillverkare , med påstådda resultat. Jag har inte kollat, behandlingen används kanske bara på legeringar? Hursomhelst, utan någon som helst vetenskaplig metod eller ambition kommer jag att prova. Vore lite kul om jag upplevde någon skillnad! |
Nästa projekt, PASS F4 |
Edited by - trango on 2005/12/18 07:18:02 |
|
|
|
linnar
Kunskaps-Harry 2005 & Semester firare
3623 Posts |
Posted - 2005/12/18 : 17:16:27
|
Intressant!
Men röntgennvågorna bryts av kristallen som en prisma om jag fattat rätt.
Då måste kristallen se ut som en prisma och det kanske den gör bättre och
bättre för varje nerkylning.
När det gäller kopparledare och elektroner så tror jag inte att resultaten
på eventuella förbättringar genom upprepade nerkylningar kan tolkas på
samma sätt. Det kan tom bli så att ljudet kan försämras pga mikrosprickbildning.
Är jag fel ute?
|
|
|
|
trango
Member
360 Posts |
Posted - 2005/12/18 : 18:00:48
|
Nja, lite fel ute är du nog. Svårt att beskriva enkelt men jag gör ett försök. Röntgenstrålarna interagerar med elektroner (som finns runt atomer). I vissa vinklar som defineras av "Braggs lag" så leder denna interaktion till en konstruktiv interferens (ungefär som en stående våg) som förstärker röntgenstrålarna. Eftersom det finns väldigt många atomer i en kristall blir denna förstärkning väldigt stor, något som gör att vi kan studera vad vi studerar. Om kistallen inte är ordnad kommer kriteriet för konstruktiv interferens aldrig att uppfyllas och därmed får vi ingen förstärkning och ingen diffraktion som vi kan mäta.
Som du snyggt antyder linnar så tror jag också att vi egentligen inte vet nåt alls om vad vi pratar om. Vi kan komma med snygga liknelser och tro att vi förstår men i slutändan är vi (i alla fall jag), bara blåbär när det gäller att förstå och förklara en så "enkel" sak som en ledare. Därför, i min värld, är vi tillbaka där vi började.
Det är bara och prova! |
Nästa projekt, PASS F4 |
|
|
|
linnar
Kunskaps-Harry 2005 & Semester firare
3623 Posts |
Posted - 2005/12/18 : 18:29:35
|
Okäj, påminner lite om en transistor.
Ibland går det inte alltid att simulera eller räkna fram
slutresultatet. Det är som du säjer, bara att prova.
Med andra ord, det skall bli intressant att se hur det går
med kopparkabeln som kyls ner.
|
Edited by - linnar on 2005/12/18 18:30:35 |
|
|
|
rannagarden
Reportage-Harry 2006
4161 Posts |
Posted - 2005/12/18 : 20:34:51
|
Så som man skummat av nätet, så kan man nog sammanfatta läget som att det finns en potential all förändra materialets uppbyggnad genom att "Cryo"-behandla det. Övergripande sägs det att kristallerna eller "kornen" knuffas närmre varrandra. Och pga. och från material till material, återfås ursprungsformen i större eller mindre grad. Men inte helt - om jag förstått saken rätt. Liknas vid att "härda" materialet. "Kornen" hamnar tätare intill varandra och således ändrar materialets grundstruktur en gnutta(?).
Och det verkar iaf fungera bra som "härdare" av olika material. Får maskinella delar att uthärda mer slitage innan de ger med sig tex. Och så vidare en hel radda saker för att visa positiva egenskaper hos Cryo-treatment.
Pågår fortfarande forskning - men om jag greppat snacket hitintills så verkar det få legeringar att bli tätare sammanbundna? Hur det förändrar koppar har jag inte hittat något om. Därvid inte sagt att potentialen att ändra strukturen inte existerar - ty det gör den.
M |
|
|
|
Pac
200.000-klubben
22004 Posts |
Posted - 2005/12/18 : 21:22:14
|
Äh, jag spär på med lite frågor.
När man snackar korngränser och att legeringar förändrar sig, finns det ingen annan metod än röntgen för att "mäta" vad som sker
Även en 100% ren metall har ju oregelbundenheter i sin struktur. Skulle Cryo-behandling kunna påverka de oregelbundenheterna
En av våra kablar består ju även av en del isoleringsmaterial, vad händer med dessa vid -180 deg C... Blir de så hårda att det spricker
Och så en följdfråga... -180 deg C borde påverka alla materialen som kabeln är uppbyggd av. Olika material krymper olika mycket. Hur hanterar man sådant i en Cryo-behandling
He, he, he, riktigt intressant tråd det här.
|
// Per Adelsson, pac(a)hififorum.nu, Admin och ägare HiFiForum.nu
// HiFiForum.nu's regler, Artikelregister
|
|
|
|
Material
Member
127 Posts |
Posted - 2005/12/18 : 22:32:34
|
För att ge ett vettigt svar på detta måste jag ge en grundkurs i kristalllära (inte New-age varianten). I en kristall så är atomerna ordnade som stenkulor i en hink. Eller kanske snarare som stenkulor i en fotbollsstadion. Dom lägger sig i ordnade lager på vartannat. När man värmer på kristallen så skakar man stadion (skakar man tillräckligt mycket så smälter kristallen och man får en vätska). När man bearbetar kristallen så knådar man på fotbollsstadion. Observera att hela stadion är en enda kristall. Ett ordnat lager kallas kristallplan. Nu är det så att det inte direkt finns något upp eller ner här i stadion (det finns, men det är oviktigt på dom här avstånden), så kristallplanen ligger åt alla möjliga håll. Tänk möjliga diagonaler (3D) genom en tärning så är ni på rätt spår.Föroreningar i materialet kan betraktas som tennisbollar inkastade i högen av stenkulor. Dom stör ordningen. När du knådar omkring med stadion så flyttar sig materialet genom att kulorna glider längs kristallplanen. Dom staplingsfel som uppkommer då kallas dislokationer.
Så långt grundkurs.
Röntgenvågorna bryts inte för att kristallen liknar ett prisma (dom kan likna allt från kulor till julgranar, snöflingor är bra exempel på kristaller), utan för att dom reflekteras i kristallplanen. (Här är jag inne på osant men lättare att förstå igen, egentligen är det en mängd reflektioner åt alla möjliga håll med dom flesta släcks ut och... nä, vi hoppar över det där)
Så vad händer då när trango gör sin coola (i dubbla avseenden) cryoannealing (eller anlöpning som det heter på svenska). Jo, han har ett stadium med såpass mycket packningsfel att han inte får ut några vettiga reflexer för att kristallplanen ligger så oregelbundet. Så han värmer sin kristall, dvs han plockar upp sin fotbollstadion och skakar. Om han skakar lite lagom försiktigt så kommer kulorna att packa sig bättre. Skakar han för lite så kommer det att ta en väldans tid innan något vettigt händer, skakar han för kraftigt så skapar han fler fel än han blir av med.
Tilläggas skall kanske att detta att växa en kristall av ett protein är riktigt redigt svårt, och skall kanske allra helst jämföras med att växa en kristall av en massa ormar genom att kyla ner dom så dom snor ihop sig på samma sätt och sedan skaka ihop dom i ovan nämnda fotbollsstadion så dom ligger likadant allihop. Det mest fascinerande är att det går... Det blir extra svårt med anlöpningen eftersom om det blir för varmt så börjar ormarna vakna eller i alla fall sno sig i sömnen. Fullt med respekt för det jobbet!
Man skulle kunna tänka sig att anlöpning görs för att göra materialet starkare, men det är faktiskt tvärtom. Kommer ni ihåg Bosse Bildoktor? I ett av hans program så pratade han om byte av en kopparpackning, en bricka i koppar. Han talade om att den som sitter där är för hård för att användas igen, men visade hur man med en blåslampa glödgar den och får den att bli mjuk igen. Det han gjorde var en anlöpning.
Koppar brukar anlöpas vid 400-500 grader, proteiner vid -180 eller så. (man brukar ofta mäta såpass låga temperaturer i Kelvin, så runt 100 Kelvin)
Korngränser är lite svåra att ge en bra liknelse med stadionbilden, men om ni föreställer er att det inte finns några väggar på stadion, att allt är tyngdlöst och att vi tar några olika stadionar och knölar ihop dom.
Gick det bra?
Vi har olika riktningar för kristallplanen i de olika stadionarna, och i gränslanden så ser det riktigt kaotiskt ut. När vi skakar (värmer) så kommer kulorna i gränslanden att hoppa lite fram och tillbaka mellan att ligga som i Kinnarps Arena, Råsunda eller Globen. På sikt så kommer de stora stadionarna att växa på bekostnad av de små (rent statistiskt) och vi får korntillväxt. Håller vi på tillräckligt länge så får vi ett enda stadion till slut.
"Kornens orientering i det tredimensionella gittret" går inte att säga. Du kan tala om partiklarnas orientering i det tredimensionella gittret, men ett tredimensionellt gitter ÄR ett korn. Nu kan partiklarna (som alltså kan vara allt från 1 atom till ett helt virus med ett antal miljoner (eller till och med miljarder, jag är osäker på skalan) atomer) vara packade på olika sätt. Om ni föreställer er att partiklarna är packade som en tärning med en i varje hörn, eller med en i varje hörn plus en i mitten eller med en i varje hörn och en mitt på varje sida så har vi just gått igenom packningstyperna SC (simple cubic), BCC (body-centered cubic) och FCC (face-centered cubic). Dessa har definitivt olika ledningsegenskaper (och värmeledningsegenskaper , och magnetiska egenskaper, och hårdhetsegenskaper, och hin håle och hans mammas berömda syster). Olika packningstyper är stabila vid olika temperaturer men det går ofta att luramaterialet att den fortfarande är kvar i en viss packningstyp genom att värma upp det till den temperatur där den åtrådda packningstypen är stabil och sedan kyla materialet så snabbt att materialet inte hinner skifta tillbaka. (Värmer man upp stål och sedan kyler det i vatten (räknas som snabb kylning) kallas det härdning.)
Att göra tvärtom borde (peppar, peppar igen) inte funka alls, Du skakar såpass mycket på ditt stadion att chansen att kulorna skulle stanna kvar i ett halvstabilt tillstånd är försumbar.
Men, som sagt, redigt intressant att försöka!
Nog föreläst för idag, tack för att ni orkar läsa! |
En Feminist och en Gentleman |
|
|
|
ILLY
HiFitraktör
1325 Posts |
Posted - 2005/12/18 : 22:55:07
|
Yes!
Älskar såna här trådar. Lite som å slökolla på nåt program om universums uppkomst på Discovery och känna sig lite smart, när man tror att man begriper sig på något som man egentligen inte kan greppa ett smack av. Micro och macro är , för att citera Material "redigt svårt att föreställa sig".
Lite OT.
Vill minnas att vissa knivtillverkare (ex. Global) nämner i sin reklam att knivarna är "köldhärdade", enligt uråldrig samurajteknik och bla, bla, bla... (fråga mig inte hur samurajerna åstadkom -180 grader). Nu är visserligen dessa knivar tillverkade av en legering (molybden/vanadium i de äldre och de nya använder något de kallar "Cromova 18") och inte ett högrent grundämne . Hursomhelst, kul att få en förklaring på varför nedkylningen faktiskt gör nytta i fråga om materialhårdhet och att det inte bara rör sig om marknadsföringshumbug. |
Militant cyklist. |
|
|
|
linnar
Kunskaps-Harry 2005 & Semester firare
3623 Posts |
Posted - 2005/12/19 : 06:27:37
|
Material:
Du har en enastående verbal förmåga.
Men du glömde Ullevi.....
Jag jobbar på ett stålföretag och har gått på kurser
i just detta med korn, korngränser och hans mammas,
numera ännu mer, berömda syster..
Så jag hänger med ganska hyffsat i vad som sägs  .
|
Edited by - linnar on 2005/12/19 06:30:15 |
|
|
|
Material
Member
127 Posts |
Posted - 2005/12/19 : 11:39:38
|
Det kom ett par inlägg under tiden jag höll på att skriva mitt, så en del av vad jag sade blev lite upprepningar. Men detta som Pac tar upp, detta: vad händer med plasten under denna kraftiga nedkylning? Jag pumpar flytande kväve i vårt elektronmikroskop två gånger i veckan, och ävenom jag inte har någon jättekoll på polymera material (inte lika mycket som på metaller i alla fall) så kan jag i alla fall säga att det inte är nyttigt. Eller rättare, det gör väl inte så mycket, så länge man inte petar på dom (när dom är kalla), för då spricker dom. Att doppa suddgummi, gummiband, plastkassar osv i flytande kväve och sedan frasa sönder dom med en handska eller slå sönder dom med hammare är en klassiker inom fysikalisk stand-up lecturing.
Vad gäller smederier... Det finns få områden som fortfarande är så fulla av myter och humbug som detta. Jag är själv mycket förtjust i smide, har gått kurs och har planer på att fixa en ässja om jag någon gång skulle bli med villa. Alla dom myter som ligger kring gammalt vikinga/samurai/damaskus/woot-smide är fascinerande men... Nä, nu måste jag formulera mig...
Det finns en tendens av tillverkare av eggverktyg för konsumentbruk att hänvisa till urgamla, överlägsna metoder som fortfarande lever kvar i deras (högt prissatta) produkter. Speciellt i sverige är denna reklam lite extra missriktad, då dom hoppas att vi skall glömma bort att svenskt stål har varit och är världsbekant för att vara det bästa som går att få tag på, att utvecklingen inom ståltillverkningen var en av faktorerna bakom Gustav 2:S och Karl 12:es framgångsrika härjningar i de rikare delarna av Europa. Vad just Global gör är att dom använder en väldigt hård legering i sina knivar. Denna hårda legering håller skärpan väldigt bra, men är knepig att få vass när den har blivit trubbig och är dessutom så skör att eggen flisar sig. Jag säger inte att dom gör dåliga knivar, men jag har satsat på ett bra bryne och använder det ofta. (somliga kockar slipar till sina knivar varje gång dom används).
Dom av er som är stålmän (linnar tex) bör kunna få ut något från den här länken:
http://lennon.pub.csufresno.edu/~rlk16/cryo.html
Glömde inte Ullivi, ignorerade det med flit:-) |
En Feminist och en Gentleman |
|
|
|
Topic |
|
|
|
All Forums
Teknik och DIY
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly