| Author |
 Topic  |
|
Rebo
Member
1071 Posts |
 Posted - 2003/06/02 : 10:14:43
|
Visst kan jag hålla med om att det är ganska “små” subtila skillnader, men för vissa är dessa ”små” skillnader ändå värda pengarna. Det beror hur mycket man värderar den sista biten extra biten njutning.  . Jag har haft hemma en Marantz spelare modell lite dyrare, CD17 något för ca 15k. Gjorde då ingen blindtest men jämfört med Cambridge Audio CD6 som jag hade då så skulle jag nog ha prickat rätt ganska lätt. Marantzen lät lite mjukare överlag och med en lite ”torrare” bas.
Då jag testade CD6an mot 588an igår så kunde jag inte blindtesta, men jag tror även där att jag skulle ha prickat rätt ganska ofta. CD6ans ljudbild var nämligen annorlunda då sångerskan stod lite mer till vänster via denna. Detta var tom extra tydligt då man blundade |
 |
|
|
Conan
Member
525 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 10:26:28
|
Hej, Thomas!
Skulle vara väldigt intressant att vara med på en blindlyssning. Skickar dig ett PM! |
Militant Ljudrättsaktivist |
|
|
|
audiogear
Member
329 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 10:31:51
|
Rebo:
Det man får för 30k är alltså en liten förskjutning av sångerskan i sidled.   |
|
|
|
Rebo
Member
1071 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 10:35:11
|
| Audiogear: bland annat ja. Skrev lite tidigare i tråden, på första sidan, om övriga skillnader |
|
|
|
Thomas A
Member
189 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 10:43:33
|
Hur många kan slita sig loss för en blindlyssning i pingsthelgen. Lördag, söndag eller måndag? Lyssning i Uppsala eller Sthlm. Blir det i Uppsala står jag naturligtvis för lite käk och dryck .
T |
"Kunskap är värdelös om den inte kan förmedlas" |
|
|
|
audiogear
Member
329 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 11:10:49
|
Måste lägga mig i debatten om skillnader mellan CD-spelare eftersom jag den senaste veckan blivit en erfarenhet rikare på detta område. Jag har nämligen testat att ersätta min nästan 10 år gamla Technics SL-PS770 (3k då) med en Rotel RCD-1070 (kostar ca 9k). Var det någon skillnad mellan dessa spelare? Javisst! Var den stor? Både ja och nej beroende på vad man lägger märke till vid musiklyssning.
Sammanfattningsvis så var skillnaderna följande:
Roteln har en renare diskant och saknar helt den grovkorninghet och spretighet som Technicsen lider av. Skillnaden är inte stor men för mig mycket viktig eftersom jag avskyr spretig och grovkornig diskant.
Basen hos Roteln är torrare, tydligare och stampar takten bättre än Technicsen. Inte heller här är skillnaden jättestor men den är återigen viktig eftersom jag med Roteln inkopplad slutar att tänka på att basen släpar efter. Istället sitter jag och stampar fötterna i golvet.
Den, enligt min mening, viktigaste skillnaden ligger dock i överblicken över musiken. Roteln har en enastående förmåga (här får Technicsen verkligen se sig rejält akterseglad) att återge små subtila detaljer på ett frilagt och dynamiskt nyanserat sätt oberoende om många och tunga saker händer samtidigt i musiken. Den har också en superb förmåga att "skjuta" iväg ett anslag med tillhörande rumsinformation och sedan blixtsnabbt "fånga in" och tysta ned detsamma. Den har m.a.o. ett härligt kontrollerat dynamiskt sving som får en att rysa ibland. Det här är knappast något som märks så snart man kommer in i rummet där anläggningen spelar, men vid aktiv lyssning är det inget som jag måste anstränga mig för att uppskatta.
Sammanfattningsvis kan man säga att skillnaderna inte är jättestora (med detta är naturligvis en högst subjektiv uppfattning), men de är MYCKET viktiga för att förhöja njutningen av musiken väsentligt. Jag känner mig inte en sekund sugen på att koppla in Technicsen igen efter att ha lyssnat på Roteln i några dagar. Tyvärr så är det bara att inse att jag snart kommer att bli ett antal lappar fattigare.
|
Edited by - audiogear on 2003/06/02 11:11:15 |
|
|
|
Rydberg
Member
4519 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 11:58:55
|
quote:
Rydberg, vad snackar du om De flesta vet ju att LTS lyssnar på produkterna de testar. Och de är minst lika kräsna när det gäller musikåtergivningen som du. Jag blir bara lite trött på all LTS mobbing, de verkar ju totalt missförstådda av vissa, trots att det står tom i denna tråden att det är lyssning de använder sig av när de bedömer apparaterna. Lägg av! Läs på!
Måste bara försvara stackars LTS:arna lite för ibland går mobbingen för långt.
Det är absolut ingen mobbning av LTS:are, jag tycker snarare det är synd att många av dem är avstängda, jag startade tom en tråd om det här om dagen (som snabbt blev låst) samt PM:ade moderatorerna. Så att jag skulle var någon mobbare av LTS:are var fel.
quote:
Du undrade om hur "färgning" defineras vid bedömning av CD-spelare. Om jag inte missminner mig har LTS de senaste 10 åren eller så haft Sentec DiAna som referensomvandlare, mot vilken alla andra apparater jämförts i nivåmatchade dubbelblindtester. DiAnan har valts dels därför att den rent subjektivt bedömts vara väldigt bra, men dessutom för att en AD/DA-kedja där DiAnan ingått har varit helt transparent och i blindtest inte kunnat skilljas från ursprungssignalen, d.v.s. bedömdes vara helt ofärgad.
Så var det med den färgningen, rent subjektiv! Är det inte så alla vi andra testar apparater också? Att de sedan inte hör så mycket skillnad kan ju bero på att de KANSKE har ett NAD 208 steg, koaxkabel från ELFA och EKK installtionskabel. Däremot verkar deras högtalare ytters välkonstruerade och med bra element (hjälper dock inte efter att ett NAD 208 lagt sin gråa kappa över ljudet).
Audiogear> Du uttrycker skillnaderna på ett MYCKET bra sätt, håller med till punkt och prickar. Just att skillnaderna är små men ändå betyder en stampande fot eller inte, ett eller ett 
|
I'm not a complete idiot, some parts are missing
|
|
|
|
Mr.Älg
Member
489 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 13:28:38
|
Rydberg: Vad det gäller LTS kablage är det mycket bra. En kabels (eller apparats för den delen) signalpåverkan bestäms av dess fysiska egenskaper, inte av prislappen. Och LTS filosofi är att signalen ska påverkas så lite som möjligt. Så vill man ha en kabel med en viss karraktär, vilket många tydligen vill, så ska man välja något annat. Jag tycker LTS missar lite grann i det faktum att en del vill ha det ljud som passar just dom, kanske inte det som producenten av skivan hade tänkt sig.
NAD 208 har jag aldrig träffat på så jag kan inte säga något om den.
Jag har bara hört ett NAD-steg och det imponerade inte direkt ljudmässigt.
Synd att dom tog bort tråden du stratade, känns som att det är lite lågt i tak här.
|
|
|
|
Rydberg
Member
4519 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 14:34:23
|
Mr Älg> Visst du har helt rätt i att en signal ska påverkas på ett så litet sätt som möjligt men hur ska man vikta resultaten. Antag att vi mäter olika typer av distortion, om vi får 5 enheter dist1 och 2 enheter dist2 för kabel 1 och motsatta värden för kabel 2. Hur ska man då vet vilken som påverkar mest? Det kan ju va så att distortionsform 1 är örat mycket känsligt för men kanske inte lika känslig för distortionsform 2. Hur ska man så vikta mätvärdena? Detta torde bli en rent subjektiv bedömning.
Eftersom vi inte vet precis hur vikterna ska se ut på alla parametrar så är det ju bättre att vi lyssnar fram en kabel som vi har konstuerat utifrån de fysikaliska antagnden vi tror påverkar den upplevda ljudkvaliten. Min erfarenhet av kablar är att det är ganska stor skillnad och att man måste passa in rätt kabel i rätt system. Just nu har jag ingen vettig kabel (har sålt min gamla kablar) utan lyssnar på en 2*2,5 kvadrat mångkardelig historia för ca 20kr metern och jag måste säga att det låter ingent vidare, det är STOR skillnad mot de AQ Caldera jag hade innan.
Att en EKK installtions elkabel skulle vara optimal för audioapplikationer är jag skeptisk till. Om den vore det skulle jag va den första som hade en sådan då jag inte slänger ut pengar på psykoakustiska förbättringar.
|
I'm not a complete idiot, some parts are missing
|
|
|
|
marens
Member
3368 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 17:45:34
|
quote:
då jag inte slänger ut pengar på psykoakustiska förbättringar
Det gör jag. Enl. mig är det bara de psykoakustiska förbättringarna som betyder något. Dvs det man verkligen hör och inte några teorier om vad som "rimligtvis" är hörbart.
rydberg jag förutsätter att du verkligen provat EKK-kabel och äkta Nad 208-steg och jämfört med känd "referens" och konstaterat att de låter grått? För vad du eller jag tvivlar på är inte så intressant, särskillt om tvivlet skulle bero på nåt så dumt som prislappen eller namnet på apparaten. Nad 208:an ska tydligen vara en helt annan förstärkare än de andra Nad:arna, inte ens konstruerad av NAD har jag för mig. |
|
|
|
Rydberg
Member
4519 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 18:23:35
|
Nej psykoakusiik är fel ord (fick det påpekat av min vän Gromit), jag är och fiskar efter ett annat ord.
Nad 208 jämförde jag med ett Nad Silverline och Electrocompaniet AW100, i jämförelse så la 208 steget en grå slöja över musiken, det var svårare att uppleva detaljer. |
I'm not a complete idiot, some parts are missing
|
|
|
|
DasKapital
Member
614 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 18:29:43
|
| Är det hundra att det var 208:an som färgade ljudet? Slöjan kanske fanns i insignalen till stegen, men de andra kanske hade extra "piff" i diskanten? Mina erfarenheter är att många slutsteg piffar upp mellanregister och diskant så det blir mer "piffigt" och "klingigt" än vad som egentligen skall vara. När samma "kristallkling" och "luft" finns på alla inspelningar är det ju något som är fel... |
Ino Audio for life |
|
|
|
marens
Member
3368 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 18:33:27
|
| Jo eftersom den genomgått F/E testet, dvs det låter likadant även om den inte är inkopplad i signalvägen, så har jag svårt att tro att det vaj just Naden som hade den "gråa slöjan". låter troligt att de andra piffar upp ljudet ett uns så det låter mindre grått från en inspelning t.ex. |
|
|
|
pekka.j
dead end - live end
425 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 19:41:49
|
Kul diskussion! Några klarlägganden:
1. Färgning handlar om alla olika sorters förändring av musiksignalen - frekvens, dynamik, distorsion t ex. Om dessa är hörbara, dvs om apparaten förändrar signalen hörbart (HÖRbart ska alltså uttydas vid kontrollerad lyssningstest och i jämförelse med ingen apparat alls, dvs förbikoppling) så är den inte en god återgivare. Den som så önskar kan förstås föredra att stå ut med vissa färgningar för att han eller hon gillar designen eller färgen. Jag väljer apparat uteslutande efter återgivingsförmågan.
2. I motsats till vad som hävdats i den kommersiella hifi-pressen de senaste 20 åren så är ljud och musik objektiva saker - som förvisso upplevs/tolkas subjektivt. Skillnaden i upplevelse hos en döv och en hörande person som närvarar vid ett nyårsfyrverkeri kan ju inte rimligtvis återskapas genom att man återger fyrverkeriet med volymratten nedvriden - eller uppvriden - för den döve/a personen!
3. De flesta som talar om tester här ovan hänvisar till jämförelse mellan apparat A och apparat B. En sådan test kan bara säga något om skillnaderna apparaterna emellan, men ingenting om hur apparaterna låter rent objektivt. För en sådan test krävs en referens - t ex insignalen som kopplas genom respektive förbi testobjektet. Att hifi-pressen har förvirrat sina läsare med myriader av subjektiva tester där man byter apparater som andra byter skjorta ändrar inte faktum. Ytterst lite, om ens något, kan uttolkas ur sådana tester - inte heller motsvarande försök hos en aldrig så välmenande handlare.
4. Jag törs nog hävda att jag hör till dem som mest envetet framhållit rummets betydelse för återgivningen på detta forum. Det gör jag av egen erfarenhet efter att bl a ha byggt dämpvägg i två lager och lagt in tredubbel matta i mitt vardagsrum. Skillanderna mellan ett obehandlat och ett behandlat rum är tiopotenser större än skillnaderna mellan de flesta CD-spelare.
5. NAD 208 må ha ett grått yttre, men den som använt steget i en kvalificerad anläggning och lyssningsmiljö hör utan svårighet att den återger musik väldigt rent och dynamiskt. Jag har själv sett NAD:en i mindre optimala uppställningar (i t ex nästan kala rum!) och glatt mig åt att ägaren gjort misstaget att skylla på slutsteget och sälja det vidare... :-)
6. Varför, varför envisas på många med att beskriva hifi-apparater som vore de musiker? De har ju en, och endast en, uppgift: att förmedla musiken! Känslorna ska komma från musiken, inte från apparaterna! Min erfarenhet är att största gåshudsfaktorn fås med anläggningar som släpper igenom musiken så opåverkad som möjligt. Ville jag ha musiken processad så köpte jag en processor!
Med vänlig hälsning
Pekka, mitt i tvätten |
Edited by - pekka.j on 2003/06/02 20:30:29 |
|
|
|
marens
Member
3368 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 20:37:14
|
pekka, väl valda ord. Det är av musik man blir berörd och inte av nåt  :a ljud från apparater. |
|
|
|
Rydberg
Member
4519 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 20:52:54
|
Att Naden skulle släppa igenom allt och allt annat jag jämfört med skulle piffa upp är ju knappast troligt. Men det är ju kul att man kan nöja sig med en Nad 208. En sak är ju mycket väsentligt och det är rummet, nu bor jag tyvärr i en hyreslägenhet och kan inte göra hur jag vill. När jag bygger en villa kommer jag att göra ett riktigt bra rum.
Jag har läst i hur era F/E funkar och jag tycker testen är mycket tveksama, att däremot leva med en apparat i en veckan för att sedan byta till en annan funkar bättre för mig. Under en vecka har jag god tid och kan i lungn och ro ringa in apparatens signum dessutom med många olika musikstycken. Snabba lysnningstester ger inte den möjligheten tycker jag.
Det Audiogear skrev tycker jag beskriver väl mina åsikter. |
I'm not a complete idiot, some parts are missing
|
|
|
|
Knoppen
Member
3244 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 21:00:47
|
quote:
Nad 208 jämförde jag med ett Nad Silverline och Electrocompaniet AW100, i jämförelse så la 208 steget en grå slöja över musiken, det var svårare att uppleva detaljer.
Hej Rydberg!
Här kan jag bidra med en del lyssningsprov jag gjort med NAD S200.
Lyssningsproven gjordes för att jag skulle skriva artikel om det slutsteget till Musik och Ljudteknik-tidningen. Lyssningarna genomfördes med Före/Efter-lyssningsmetoden med konstlast. Själve metoden finns beskriven på http://www.sonicdesign.se/amptest.htm (en länk som jag hänvisat många gånger tidigare till och det kanske kan uppfattas som tjatigt av de som känner igen det, men eftersom samma frågor dyker upp om och om igen på detta forum så kan det nog inte skada.).
Hursomhelst, NAD S200 presterade inte särskilt bra i lyssninsproven. Jag citerar hur jag skrev i den publicerade texten (Musik & Ljudteknik nr 4 2001):
"Vi var mycket förväntansfulla på hur NADen skulle låta. Ganska snart visade det sig att den enkelt kunde detekteras i blindtest. Ljud som passerar förstärkaren tenderar att låta något dynamiskt komprimerat, lite filtigt skulle man kunna säga också. En kommentar från lyssningsdeltagarna var att den lät burkigt. Alla dessa hårda ord ska dock tolkas som att förvrängningen är liten, den är inte så stor som dessa skrivna ord kan ge sken av. I jämförelse med Sherbournljudet som mest lät lite avrullad i diskanten, tillför NAD andra sorters distorsioner som inte har med tonkurvan att göra. Basen mäter mycket bra och förmodas vara bäst i test, men det är andra distorsionskomponenter som stjäl uppmärksamheten från att göra det möjligt att observera basåtergivningen. Efter en stund kom vi på att vi hade lyssnat med mjukklippning påslagen, ljudkaraktären ändrades emellertid inte något efter bortkopppling. Det hjälpte heller inte att den stod på under lång tid och erhållit korrekt arbetstemperatur."
Jag kan tillägga att testexemplaret var ett väl inspelat demoexemplar.
Jag har själv inte lyssningstestat NAD 208 med F/E-lyssningsmetoden. Emellertid gjordes detta tidigare i Musik & Ljudteknik med ett otroligt bra resultat. Så bra att den förbikopplade signalen då inte kunde skiljas från signalen som passerat slutsteget och konstlasten (för effekter <250 watt). Det tycker jag är en bra indikation på ett slutsteg som verkar klart bättre än vad NAD S200 är.
Min slutsats blir därför att jag kan säga att NAD S200 har påvisbara ljudliga defekter, medans NAD 208 visade sig vara en betydligt bättre förstärkare.
Vid A/B-lyssningstester och Före/Efter-lyssningstester är det extremt viktigt att det är samma nivå. Man behöver trimma nivåerna inom 0,05 dB för att ljudstyrkeskillnader inte ska påverka lyssningsomdömena. (det har jag också "tjatat" förr om, men likaså tycks det behöva påminnas om)
När det gäller tester av CD-spelare så har jag gjort en hel del sådant, och kan meddela att det finns skillnader mellan CD-spelare. Kan man tänka sig! Skillnaderna brukar vara som mellan olika förstärkare och kan grovt sett röra sig mellan "skrikigt" och "luddigt". Sämsta CD-spelaren var nog Sony CDP-XB930QS med digitalfilterinställningarna 1, 2, och 3, (jag kommer inte ihåg vilket filter som var subjektivt sämst). STD-filtret var bättre men ändå inte felfritt. Denon DCD-655 som också var med i testen, var också dålig.
Man bör absolut inte gissa sig till att modeller med olika modellnamn har samma ljudkaraktär. Det kan bli ett helt annat ljud när "uppföljaren" lanseras.
Jag har heller inte kunnat påvisa att det finns några tydliga samband mellan pris och ljudkvalitet. Att dyrare apparater närmare sig varandra mer och mer ljudmässigt, håller jag inte alls med om. Och det grundar jag på ett antal noggrant genomförda blindtester som jag genomfört.
Hälsn. Johan Lindroos |
Mäter det dåligt så är det iaf inte bra.. |
|
|
|
rolandm
Member
483 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 21:02:34
|
För några år sedan gick jag in till Kent på Hi-Fi Art och lyssnade på olika CD-spelare, jag gjorde det genom Rotels klassiska 20 wattare kopplad till ett par JPW. Så byttes förstärkaren "bara för att testa" mot en Naim Nait 2. Musiken lyftes fram mer, det kom detaljer, rytm och känsla som inte förmedlades av Roteln. Det var helt enkelt roligare att lyssna på musiken.
För mig är detta ingen färgning, det är inte så att Naimen var mer färgad än Roteln, snarare hade den bättre upplösning, kraft och transientsnabbhet som gjorde så att den kunde presentera det som fanns på skivan på ett bättre sätt. En dålig anläggning kan göra bra musik till dålig musik, men en bra anläggning kan aldrig göra tråkig musik till annat än tråkig.
Den verkligt ofärgade musiken är den musik som framförs akustiskt, utan elektrisk förstärkning. Allting annat är färgat. Musiken färgas i inspelningsstudion, den färgas på ett sätt av tekniker som sitter och lyssnar med B&W högtalare, den färgas på ett annat sätt av tekniker som har Genelec monitorer. Musiken kollas ofta av mot en budget anläggning, för att kolla så att den låter bra i så dåliga anläggningar som möjligt eftersom det är vad de flesta konsumenter har. Musiken ska låta bra i radio. Ofta komprimeras musiken. Klangen från akustiska instrument färgas redan i valet av mick. Om vi verkligen ska kunna höra inspelningen på det sätt som den verkligen låter, då måste vi ha exakt samma uppspelningsapparatur hemma som de har i studion och vi måste även lyssna i exakt samma rum och andra förutsättningar som är exakt som de i studion, då först kan vi höra musiken som teknikerna hörde den. Då först kan vi komma så nära det ofärgade det går. Alla andra lösningar är färgade.
När vi lyssnar på musik så sätter vår hjärna allt det vi hör i relation till allt som vi tidigare hört. Vi har ett ljudminne. Vi har ett minne av hur exempelvis en cello låter. Vi jämför hela tiden mot ljudminnet när vi bedömer om det låter bra eller inte. Så varför är det fel med apparatjämförelser? Vi själva jämför ju ljud automatiskt hela tiden, enda skillnaden jämfört med en apparatjämförelse är att apparatjämförelsen är något vi medvetet gör och något vi har kontroll över.
Med vänlig hälsning
Roland
|
Be the change you want to see in the world
~ Nelson Mandela (m fl) |
|
|
|
Knoppen
Member
3244 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 21:11:34
|
Oj Rydberg, jag såg inte att du hunnit slinka in med ett inlägg om att du kände till F/E-lyssningsmetoden.
Jag kan då tillägga att jag anser att den F/E-lyssningsmetoden är vid överlägsen för att upptäcka minimala ljudförändringar/ljudförvrängningar. Om förvrängningarna/tonkurvefelen är mycket större så kan den metoden du brukar tillämpa också fungera. Även så är det mycket väl etablerade metoder inom andra vetenskapliga sammanhang såsom ABX-metoden. I standarder som beskriver sådan metoder står inget om att man kan sitta en vecka och lyssna och på så sätt komma fram till ett statistiskt verifierbart resultat. Istället krävs mycket kortare tidsrymder för att kunna ge statistiskt mer korrekta svar för att upplösa mycket små ljudförändringar. Jag måste också meddela att själva lyssningsteterna ofta pågår under lång tid, speciellt om det är mycket små ljudförvrängningar. Om ljudförvrängningen är uppenbar, så krävs det förstås inte lika långa lyssningssessioner, man kan ändå väldigt enkelt beskriva ljudförändringens karaktär med ord. Det är själva växlingar mellan referens och lyssningsobjekt som man växlar mäellan under relativt korta ögonblick, för att man ska kunna lyssna på samma musikavsnitt om och om igen, under det att lyssningpanelen får avge sina svar.
Hälsningar Johan |
Mäter det dåligt så är det iaf inte bra.. |
|
|
|
Thomas A
Member
189 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 21:19:11
|
Jag måste tyvärr meddela att jag inte kommer att hinna med ett blindlyssningstest innan midsommar. Men gärna efter sommaren, då kan vi se om det finns intresserade. Hittills har iaf 3 personer i Sthlmstrakten visat intresse.
Vi får skjuta på det; men den som väntar på nåt gott (mat & dryck)....
T |
"Kunskap är värdelös om den inte kan förmedlas" |
|
|
|
marens
Member
3368 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 21:20:13
|
RolandM: En del tycker att det är inspelningarna som borde anpassas i möjligaste mån efter neutrala högtalare och inte tvärt om. Även om neutrala högtalare bara finns i fantasin så kan vissa ljudtekniker fantisera förvånansvärt bra.
fast detta handlar mindre och mindre om DCD625.. |
|
|
|
Knoppen
Member
3244 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 21:25:36
|
Hej Roland!
Jag förstår din poäng med dina tankar. Problemet med ditt sätt att se det på är att man kan aldrig veta vilken exakt utrustning de haft i kontrollrummet vid inspelningstillfället. Alla studior har ju olika prylar, och inspelningarna kan därför bli behäftade med olika sorters "felaktigheter". Det man då kan göra är att skaffa sig utrustning i sin egen lyssningssituation som är så bra som möjligt, dvs neutral och med låg förvräningning. Då slipper man att ständigt lyssna på t ex "bumpig bas" eller "glittrig diskant". Istället blir det då inspelningarnas "sound" som återges så som de låter. Och ibland låter det förstås dåligt med dåligt ljudande skivor, men skivor med bra ljud kommer att låta bra. En cello som är väldigt bra inspelad brukar då låta som en väldigt bra cello. Men en dåligt inspelad cello kommer förstås att låta dåligt. Men på en mindre "högupplöst" (eller anläggning med andra påvisbara defekter) kommer en bra inspelad cello att låta annorlunda och inte lika bra.
Hoppas att du förstås min poäng.
Hifi = High fidelity = hög trohet. Det bör man ta fasta på tycker jag.
/Johan |
Mäter det dåligt så är det iaf inte bra.. |
|
|
|
Knoppen
Member
3244 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 21:26:44
|
| Ok, vi återgår till DCD-625. |
Mäter det dåligt så är det iaf inte bra.. |
|
|
|
pekka.j
dead end - live end
425 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 21:55:19
|
Fortfarande intressant och givande diskussion, tycker jag. Ett par frågor den här gången:
Rydberg: Varför är det "knappast troligt" att NAD:en skulle släppa igenom allt? Det låter som om dina åsikter färgas (!) av fördomar mot ett apparatmärke, eller kanske stegets förhållandevis låga pris. Om du kastar skygglapparna kanske du också kommer att höra vad folk som prövat NAD:en seriöst gjort: att det är en väldigt bra stärkare! Själv är jag glad att ha kunnat köpa några stycken begagnade. Och jag "nöjer mig" inte med annat än ofärgande apparater.
Roland: Det är inte så att alla inspelningar per automatik är färgade för att de har kontrollyssnats i sämre miljö än hemma. Som ivrig lyssnare av 50- och 60-talspop kan jag ibland chockas över hur bra en del puristiska inspelningar kan låta - fast de kontrollyssnades med undermåliga Altec-högtalare från 50-talet. Testa t ex Norman Pettys produktioner med Buddy Holly eller Fred Fosters inspelningar med Roy Orbison! På mer moderna producerade popinspelningar kan hävda att producentens arbete är en del av det konstnärliga resultatet (George Martin, Max Martin, Stock/Aitken/Waterman, Jim Steinman - vad du vill) och bör just därför lämnas oprocessade när man lyssnar hemma. Då får man förvisso inte exakt samma upplevelse som i studion (med kanske bristfällig monitorlyssning), men en maximalt neutral, distorsionsfri och dynamisk återgivning hemma garanterar att maximalt många inspelningar blir njutningsbara. Avvikelser hemma adderas till avvikelser på skivan och resultatet kan då i värsta fall bli helt onjutbart. Om så ändå sker får man justera med in- och urkopplingsbara filter, eller vrida ner volymen. Men i de flesta fall finns ingen anledning att lägga till onödiga filter genom att t ex lyssna som de gjorde i studion. Även mindre välproducerade skivor tjänar på att genomlysas i en transparent anläggning. Det är ju jättekul att höra t ex synthbemängda gamla 80-talsfavoriter in i minsta detalj! Det enda som jag kan använda någon enstaka gång hemma är bashöjning för inspelningar som mixats i högtalare utan basåtergivning.
Du har rätt när det gäller akustiska inspelningar. Där har vi verkligheten som referens. Där bör man sträva efter så ofärgad inspelning som möjligt - varför inte ett fåtal mikrofoner omsorgsfullt placerade och kopplade direkt till DAT-bandspelare? Då har inspelningen i sig chans att bli maximalt neutral - och bör då givetvis för maximal njutning avspelas genom en neutral anläggning hemma! Att vi inte når 100 % illusion ("allt är färgat i någon mån") innebär väl inte att vi inte ska sträva mot så hög illusionsgrad som möjligt?
Med vänlig hälsning
Pekka |
|
|
|
Mr.Älg
Member
489 Posts |
Posted - 2003/06/02 : 23:07:03
|
Rydberg: Visst blir det en subjektiv bedömning när man ska välja vilken färgning som låter bäst. När det gäller EKK kan jag bara säga att en enkardelig kabel alltid är att föredra framför flerkardelig (mindre förvrängning) om allt annat är lika. Tydligen är avståndet mellan ledarna gynsamt på EKK med det aktuella isoleringsmaterialet.
Något som jag tror i många fall kan vara viktigre än själva kabeln är konatkterna. Inte bra om det blir oxid i kontaktytan och många som gör egna högtalarkablar slarvar eller köper dåliga kotakter som då löder på.
Varför inte köpa några meter och prova? För en hundring + kontakter får du en kabel som åtminstone i teorin rockar röven av kablage för 10-tusentals kronor.
|
|
|
|
Topic |
|
All Forums
HiFi-diskussion
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly