Author |
Topic |
Mickel-mackel
RödaTråden vinnare
4935 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 13:09:21
|
Förövrigt var det inte alls bra för mina tidsramar och min själsliga frid att jag läste denna tråd. Tyvärr kommer jag väl småspana efter ett eller annat TV eller radio-apparatlik nu ... |
|
|
bibl
100.000-klubben
987 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 14:08:56
|
quote: Jag ser en cool tillämpning. Montera in en modern plattTV där det gamla bildröret satt. Sen har du en perfekt plats för centerhögtalaren bakom det snygga högtalartyget under skärmen.
Det där var en riktigt cool idé frågan är bara om man kan få till det snyggt? |
|
|
pix
200.000-klubben
4175 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 16:33:48
|
Labbe skrev, quote: quote: -------------------------------------------------------------------------------- Håll koll på rörbeteckningar. Europeiska ECC81/82/83 t ex har ju amerikanska ekvivalenter som heter 12AT/AU/AX7. 12 i början betyder att det är 12V-glöd (2x6V egentligen), men det finns varianter som heter 6AT/AU/AX7 vilka matas med 2x3.15V på glöden. Dessa rör är lite udda och därmed ofta billigare. --------------------------------------------------------------------------------
Vad finns det for for/nackdelar mellan de olika glöd varianterna?
Oftast inga. Rör från samma grundrör, typ 6SN7 och 12SN7 kan betraktas som identiska, bara med skillnaden, olika glödmatning (6,3V resp. 12,6V) Jag har sett mätningar på ovanst. rör och de uppvisar i det närmaste identiska egenskaper.
Effekten (värmeutvecklingen) i glödtråden beräknas som P = U x I 6SN7 (6,3V glödspänning) drar 0,6A ström. Det betyder att glödtråden utvecklar effekten 6,3 x 0,6 = 3,78 Watt
12SN7, med 12,6V glödspänning drar 0,3A ström. Detta betyder att glödtråden utvecklar 12,6 x 0,3 = 3,78 Watt
Effekten är alltså densamma.
Som Magnus säger, Här finns ekonomi. Att välja lite ovanliga glödspänningar gör oftast att man kan hitta rör väldigt billigt eftersom det finns få köpförstärkare som dessa passar i. Och eftersom vi nu bygger egna förstärkare, så har vi ju möjligheter att styra detta själva Något som är svårare när man hostat upp stora pengar för en förstärkare i affären...
Ytterligare en dimension är ju att det är väldigt spännande att kunna testa olika rör. Kanske hittar man något unikt, som ingen annan provat, eller så provar man en annan arbetspunkt som ger det där lilla extra Det finns många anledningar att börja bygga själv, och få det som man själv vill ha det!
/Lars
|
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
|
|
pix
200.000-klubben
4175 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 16:36:05
|
Gastone skrev, quote: Om jag fattat rätt så kommer även ett slutsteg att knopas ihop
Jag tror detta är Bardis bygge. En spänande tråd i bästa Indy-anda /Lars |
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
|
|
pix
200.000-klubben
4175 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 16:41:41
|
MM skrev, quote: @bibl quote: -------------------------------------------------------------------------------- Jag kände exakt samma sak. Å andra sidan, jag frågade ägaren om de inta hade funderat på att fixa till den och enligt honom så hade han provat om den fungerade, vilket den inte gjorde och då ville de inte ha kvar den som museiföremål. Egentligen borde man väl kanske kolla om typ Tekniska museet skulle vara intresserade men det är ju inte sannolikt. Jag funderar dock på om inte bredden och djupet skulle räcka för att bygga om själva skåpet till stereobänk.
--------------------------------------------------------------------------------
Jag ser en cool tillämpning. Montera in en modern plattTV där det gamla bildröret satt. Sen har du en perfekt plats för centerhögtalaren bakom det snygga högtalartyget under skärmen.
Ytterligare ett förslag. Bygg en Indy av elektroniken och ett akvarium av resten Jag har en kompis som byggde ett akvarium av den gamla ur-macken (Apple dator). Urläckert
/Lars |
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/12/18 17:10:02 |
|
|
pix
200.000-klubben
4175 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 17:38:34
|
Ok, för att komma vidare mot att läsa anoddiagram, så tror jag att det kan vara bra att förstå hur ett CC-steg (Gemensam Katod) fungerar först.
Som tidigare nämnts så fungerar ett rör så att en insignal (spänning) styr en elektronström från Katod till Anod.
Nu är det så, att våra förstärkare är ju spännings-förstärkare. Ingången på slutsteget -som skall kopplas efter detta försteg, måste ha en spänningssignal som insignal. Därför måste elektronströmmen från Katod till Anod göras om från ström till spänning Detta gör vi genom att koppla ett motstånd mellan HT-spänning och Anod. Vi kallar detta för att vi "lastar" Anoden men en Anodlast
Det fungerar så här:
Ett motstånd har en resistans i Ohm Om det flyter en ström genom detta motstånd så bildas en spänning över motståndet
Spänningen över motståndet kan beräknas som U = R x I (Spänning [Volt] = Resistans [Ohm] x Ström [Ampere])
Denna formel är grundbulten inom elektroniken och kallas Ohms lag. Vill man bara lära sig en sak inom elektronik, så välj att lära dig Ohms lag. Det är det viktigaste -och den mest användbara av alla formler!
En strömsignal som passerar ett motstånd bildar mao en spänningssignal Ju högre ström genom motståndet, destå större spänning över motsåndet, och det är på detta sätt vi skall göra
Detta är en principskiss av en sk. "CC-koppling" -Gemensam Katod, dvs Katoden är gemensam för insigång och utgång.
Anodlasten är motståndet mellan HT-spänningen och rörets Anod
När insignalen (spänning) bromsar elektronströmmen från Katod till Anod, kommer spänningen över Anodlasten (motståndet) att variera exakt som elektronströmmen. Och eftersom HT-spänningen är fast, så kommer spänningen mellan Anod och jord (dvs Utsignal) att följa insignalen.
Insignal = spänning mellan bromsgaller och jord Utsignal = spänning mellan Anod och jord
/Lars |
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/12/19 10:05:00 |
|
|
bibl
100.000-klubben
987 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 18:07:03
|
quote: Bygg en Indy av elektroniken och ett akvarium av resten Jag har en kompis som byggde ett akvarium av den gamla ur-macken (Apple dator). Urläckert
Nej, den idén går bort räcker med det Juwel Rio 125 som står hemma. Men däremot så blir nog chassit till den nya stereobänken istället för det 80-tals pioneer med glasdörr som står i vardagsrummet just nu. Det här skåpet är djupare och bredare men med samma innerhöjd vilket innebär att det kommer att kunna svälja ett normalt liggande htpc-chassi, förutom då slutsteg, cd-spelare osv. Om jag låter baksidan vara helt öppen och fixar till någon form av stagning av väggarna så borde det bli ganska snyggt för det är ett rackarns snyggt skåp. |
|
|
pix
200.000-klubben
4175 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 18:36:47
|
Observera att jag skrev att bilden visar en principskiss av ett CC-steg!
Insignalen ger en elektronström från Katod till Anod, som genom spänningen över anodlasten ger en utsignal, så långt är allt riktigt.
Men ovanstående är signaler, som är växelspänningar (AC). Vi har även ett antal likspänningar som vi måste hålla koll på.
I början på tråden nämndes att bromsgallret #8211;förutom insignalen (AC), även skall ha en spänning som är mer negativ än Katoden. Detta är viktigt för att bromsgallret skall bromsa elektronströmmen även när det inte finns någon insignal.
Vidare skulle en koppling enl. bilden ovan ge en likström på utsignalen, när röret inte har någon signal. Detta skulle ge problem med efterkommande apparat (slutsteget) som bara vill se signalen dvs AC.
Vi börjar med det senare. För att utsignalen (AC) skall passera, men likspänning (DC) skall blockeras så kopplas en kondensator från Anoden och ut. Denna kondensator syns i bilden nedan och kallas "utgångskondensator"
Nästa sak är lite lurigare. Hur skall vi få bromsgallret mer negativt laddat än Katoden, för att bromsgallret skall bromsa elektronströmmen, även när det inte finns någon insignal?
Vi vill alltså dels ha en fast (DC) spänning där bromsgallrets spänning är mer negativ än Katoden. Ovanpå denna negativa spänning skall sedan även signalen gå till bromsgallret Man kallar DC-nivån för att bromsgallret har en "DC-Bias".
Det finns då lite olika sätt att lösa detta. Antingen kan en speciell DC spänning skapas, där den negativa sidan ansluts mot bromsgallret, och den positiva ansluts till jord. På så sätt har bromsgallret en mer negativ spänning än Katoden.
Detta sätt kallas "Fast Bias"
Denna typ av bias var vanligare förr, och används oftast när man behöver en hög bias-spänning.
Som vi tidigare diskuterade så drar inte ett rör någon ström på bromsgallret. Det betyder att fast bias även kan skapas genom att ett litet lithium batteri (knapp-batteri) kopplat med den negativa sidan mot bromsgallret och den positiva mot jord. Bara att man kollar upp så batteriet inte laddas ur bakvägen genom den apparat som sitter före denna. Tomt batteri betyder att elektronerna från Katod till Anod inte bromsas och röret förstörs..
/Lars
|
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
|
|
pix
200.000-klubben
4175 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 19:17:56
|
Betydligt säkrare är då något som kallas "Katod-bias" eller "Auto-bias"
Som vi sade tidigare, så drar inte röret ström på bromsgallret. Det betyder att om vi monterar ett motstånd mellan bromsgallret och jord, kommer bromsgallret få samma DC-spänning som jord för likspänning, dvs 0 Volt. Motståndet väljs med så hög resistans så det inte lastar ner insignalen (AC), bara likspänningen (DC)
Som vi senare skall se, så kommer vi att vilja ha en viss "tomgångsström" genom röret, så allt vi behöver göra för att lyfta upp Katoden några Volt över jord, är att montera ett motstånd mellan Katod och jord. Spänningsfallet från när tomgångsströmen passerar motståndet gör att Katoden lyfts några volt över Bromsgallret (och jord).
Det vi gör är att i stället för att bromsgallret görs mer negativt än Katoden, så gör vi nu det omvända. Vi knyter bromsgallret till jord, och höjer Katoden några volt över Bromsgallret. För röret blir det ju samma sak
En stor fördel med denna typ av Bias är att den på sätt och vis kan anses vara självjusterande. För hög tomgångsström -> hög Katodbias -> röret säker tomgångsströmmen. För låg tomgångsström -> låg Katodbias -> röret höjer tomgångsströmmen
Det här är lite lurigare än tidigare inlägg, därför tror jag vi slår en paus här och samlar upp lite frågor Shoot!
/Lars |
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
|
|
bibl
100.000-klubben
987 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 19:27:38
|
Det känns som att jag verkligen behöver sätta mig ned med penna och papper och arbeta igenom de underförstådda hemuppgifterna! För även om du beskriver det hela på ett mycket (!) pedagogiskt sätt är det inte förrän man själv sätter sig ned och verkligen börjar klura på det hela som pusselbitarna kommer att ramla på plats. |
|
|
pix
200.000-klubben
4175 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 19:36:26
|
Bibl skrev quote: Det känns som att jag verkligen behöver sätta mig ned med penna och papper och arbeta igenom de underförstådda hemuppgifterna! För även om du beskriver det hela på ett mycket (!) pedagogiskt sätt är det inte förrän man själv sätter sig ned och verkligen börjar klura på det hela som pusselbitarna kommer att ramla på plats.
Exakt! Jag känner att de blev en ganska stor tugga denna gången, och vi kanske skall ta det lite lugnt nu så alla hänger med. Man behöver titta, fungera, skissa och vända/vrida lite innan man kan ta in allt och allt faller på plats
Bara det att förstå skillnad på spänning och ström är inte självklart för alla. Men jag törs lova att när man väl ser sammanhanget så är det inte svårt. Men man måste ge det lite tid att sjunka in
/Lars
[Edit] Jag hoppas bara att vi inte tappar någon här utan att alla biter ihop. Detta är den högsta tröskeln. Kommer ni över denna så är vi nästan hemma för att bygga vårt försteg.
Någon som tvekar, så fråga!! Vi har ju massor av gamla DIY-uvar med i tråden, och om det är lite otydligt när jag förklarat så kan de säkert vända på frågetecknen genom att förklara på ett annat sätt. Inga frågor är dumma frågor, bara de som aldrig ställs!
|
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/12/18 19:41:06 |
|
|
Ryssen
100.000-klubben
8623 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 22:37:14
|
quote: Det känns som att jag verkligen behöver sätta mig ned med penna och papper och arbeta igenom de underförstådda hemuppgifterna! För även om du beskriver det hela på ett mycket (!) pedagogiskt sätt är det inte förrän man själv sätter sig ned och verkligen börjar klura på det hela som pusselbitarna kommer att ramla på plats.
+1 Det känns lite som att ha alzheimer light.. |
Learning by burning.. You say that you can read my mind--Be careful of what you might find. -Ozzy-
|
|
|
Mickel-mackel
RödaTråden vinnare
4935 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 23:37:12
|
Jag måste ge dig en oerhörd massa cred pix. quote: Bara det att förstå skillnad på spänning och ström är inte självklart för alla. Men jag törs lova att när man väl ser sammanhanget så är det inte svårt.
Som pedagog är du verkligen duktig på att inte snabbt falla in i ditt eget tanketempo, och typ bara sakta ner ett litet steg. För det är precis som du skriver, svårt att skilja på t.ex. två begrepp som fram till nyss varit synonyma med varandra. (Ström och volt, det vet ju alla att det är samma sak. )
Det är redan på denna relativt grundläggandenivå gymnasieskolan passar på och skrämma bort alla elever från fysik-intresset.
Och till alla som följer detta, var inte rädd att fråga om saker. |
Edited by - Mickel-mackel on 2010/12/18 23:37:39 |
|
|
bibl
100.000-klubben
987 Posts |
Posted - 2010/12/19 : 00:23:47
|
Det är ju alltid nyttigt att hänga upp en piska över sig själv så att man får något gjort, alltså blir det en ny bildtråd på Indy-tema....
EDIT Vet att du hade tänkt ha alla projekt i samma tråd från början men jag tror att det blir väldigt svårt att hålla isär allt då. Men alla frågor jag kommer att ha kommer jag i möjligaste mån att ställa här Dock inser jag att jag just avslutade mitt första inlägg i nya tråden med två frågor.... |
Edited by - bibl on 2010/12/19 01:20:03 |
|
|
pix
200.000-klubben
4175 Posts |
Posted - 2010/12/19 : 09:56:26
|
Kanoners Bibl! Jag kommer att läsa tråden med stort intresse!
Jag hittade ett fel i bilden på CC-steget ovan Iom att bromsgallret bromsar elektronströmmen, så betyder det att när insignalen sjunker bromsar gallret elektronströmmen mer (lägre elektronström), vilket betyder att spänningen över Anodlasten minskar eftersom elektronströmmen även går igenom denna last.
Lägre ström genom Anodlasten betyder alltså lägre spänning över lasten, vilket i sin tur betyder att utsignalen stiger
Kort sagt För ett CC-steg gäller: När insignalen sjunker - stiger utsignalen När insignalen stiger -sjunker utsignalen
/Lars
|
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
|
|
Gastone
Member
373 Posts |
Posted - 2010/12/19 : 10:04:18
|
quote: Kort sagt För ett CC-steg gäller: När insignalen sjunker - stiger utsignalen När insignalen stiger -sjunker utsignalen
Är detta då en "inverterare", att t.ex. användas i en fasdelare, eller...? |
/Anders Bygger: Rök på balkongen..
|
|
|
pix
200.000-klubben
4175 Posts |
Posted - 2010/12/19 : 10:19:02
|
Gastone skrev, quote: Är detta då en "inverterare", att t.ex. användas i en fasdelare, eller...?
Japp! Ett CC-steg är ett inverterande steg. Dvs insignal och utsignal är 180grader ur fas (spegelvända) Så här:
(schematisk bild av ett CC-steg) Som synes är insignal och utsignal spegelvända, eller "fasvända 180 grader"
Bilden visar att utsignalen är något större än insignalen, vilket symboliserar stegets förstärkning (A) Oftast är detta skälet till att använda ett CC-steg. att man vill förtärka signalen
Låt oss säga att insignalen är 1,0 Volt från topp till topp (man brukar skriva p-p, för "peek to peek"), och utsignalen 5,5 Volt topp till topp.
Det betyder att steget har "förstärkningen" = "utsignal" / "insignal"
Dvs, 5,5 / 1,0 = 5,5
När vi dividerar (delar) Volt med Volt försvinner enheten, så "förstärkning" är faktiskt enhetslöst
Man säger mao enbart att förstärkningen i detta steg är 5,5
/Lars
|
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/12/19 10:20:22 |
|
|
Gastone
Member
373 Posts |
Posted - 2010/12/19 : 10:30:23
|
Är då en AF(anode follwer) alltid ett CC-steg, eller tvärtom...säger kanske nästan sig själv, men det fanns ju inga dumma frågor..!? |
/Anders Bygger: Rök på balkongen..
|
|
|
Mickel-mackel
RödaTråden vinnare
4935 Posts |
Posted - 2010/12/19 : 10:44:55
|
Jag kan väl dra det där med dB också då. Många gillar att prata förstärkning i dB istället.
En brasklapp, dB används i massor av områden, och räknas på lite olika vis ibland, bara så ni inte använder fel formel i annat sammanhang. T.ex. effekt-dB är 10log(x).
Men här avhandlar jag nu spänningsförstärkning (volt).
Formeln för att räkna om från en gain (jag kallar den g nu) till dB är: dB = 20 * log(g).
Så en förstärkning på 5,5 (g=5,5) blir: log(5,5) = 0,74 och då blir dB = 20 * log (g) = 20 *log(5,5) = 20 * 0,74 = 14,8 dB enkelt va?
En förstärkning på 15 ggr (t.ex. 0,1 V -> 1,5 V) är: 20*log(15) = 23,5 dB
Och tvärs om då, någon anger dB till 23,5 och man undrar över vilken g det är: g = 10^(23,5/20)
23,5/20 = 1,175 och då blir g = 10^1,175 = 14,96 = 15 |
Edited by - Mickel-mackel on 2010/12/19 10:47:50 |
|
|
pix
200.000-klubben
4175 Posts |
Posted - 2010/12/19 : 11:00:23
|
Denna bild summerar lite av det vi diskuterat hittils
Till vänster ett CC-steg med Fast Bias. Till höger ett CC-steg med Katod Bias (Fortsättningsvis kommer vi koncentrera oss på den högra dvs Katod Bias)
Den högra kopplingen har även fått en del förkortningar införda,
Ra (grön) = Anodlast Rk (grön) = Katodresistor Rg (grön) = Gallerresistor
Ia (blå) = Anodström eller elektronström (tidigare diskuterats gå från Katod till Anod, men i verkligheten måste alltid en strömslinga vara sluten, varför denna ström går från jord till HT-spänningen.
I bilden finns även ett exempel på ett antal likspänningar (rött), dvs spänningar i kretsen när vi inte har någon insignal. Dessa är ju naturligtvis olika beroende på vilken typ av rör man använder, och hur man dimensionerar sitt CC-steg. Men det är ett exempel på hur det skulle kunna se ut.
/Lars
|
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
|
|
pix
200.000-klubben
4175 Posts |
Posted - 2010/12/19 : 12:43:28
|
Gastone skrev, quote: Är då en AF(anode follwer) alltid ett CC-steg, eller tvärtom...säger kanske nästan sig själv, men det fanns ju inga dumma frågor..!?
Katodförljare (CF) är alla överens om vad det är. Ingång mellan bromsgaller och jord. Utgång mellan Katod och Jord Dvs en "Gemensam Anod" eller "CA-koppling" (Common Anode)
Men just när det gäller "Anod Följare" (AF) finns delade meningar Ja, många kallar en CC-koppling för Anod Följare, men det finns även en annan koppling som ibland kalls för Anod Följare. Just därför brukar jag hällre säga CC-steg. Det är entydigt
/Lars
|
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
|
|
pix
200.000-klubben
4175 Posts |
Posted - 2010/12/19 : 12:55:59
|
MM skrev, quote: Jag kan väl dra det där med dB också då. Många gillar att prata förstärkning i dB istället.
En brasklapp, dB används i massor av områden, och räknas på lite olika vis ibland, bara så ni inte använder fel formel i annat sammanhang. T.ex. effekt-dB är 10log(x).
Men här avhandlar jag nu spänningsförstärkning (volt).
Formeln för att räkna om från en gain (jag kallar den g nu) till dB är: dB = 20 * log(g).
Så en förstärkning på 5,5 (g=5,5) blir: log(5,5) = 0,74 och då blir dB = 20 * log (g) = 20 *log(5,5) = 20 * 0,74 = 14,8 dB enkelt va?
En förstärkning på 15 ggr (t.ex. 0,1 V -> 1,5 V) är: 20*log(15) = 23,5 dB
Och tvärs om då, någon anger dB till 23,5 och man undrar över vilken g det är: g = 10^(23,5/20)
23,5/20 = 1,175 och då blir g = 10^1,175 = 14,96 = 15
Kanoners MM Mycket bra info!
För nybörjarna så kan jag förtydliga lite Det som jag ovan kallat "förstärkning" är ju hur många gånger större utsignalen är i jämförelse med insignalen. Dvs hur många gånger insignalen förstärks i steget.
"Gain" är det engelska uttrycket för förstärkning, och anger även detta förstärkning, men oftast då som "Decibel" eller dB den stora skillnaden mellan dessa två sätt att ange förstärkning, är när man skall addera två förstärkarsteg till varandra
Om man kopplar två förstärkarsteg efter varandra, vardera med 10 gångers förstärkning blir den totala förstärkningen: 10 x 10 = 100 gånger (förstärkningarna multipliceras)
Om man i stället kopplar dessa förstärkarsteg efter varandra och räknar förstärkning i dB adderas dessa.
10 + 10 = 20dB
I vissa fall kan dB vara ett enklare sätt att ange förstärkning, i andra fall är förstärkning angett som gånger enklare.
/Lars |
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/12/19 12:57:41 |
|
|
Gubben i Kalmar
200.000 klubben
2446 Posts |
Posted - 2010/12/20 : 09:26:31
|
Kul med alla forumets duktiga människor!
Lite begrepps förvirring infinner sig i min skalle.
quote: Ingång mellan bromsgaller och jord.
Det 'är jag med på.
quote: Utgång mellan Katod och Jord.
Är inte utgången efter kondensatorn vid Anoden, i ovan fig? Då borde utgången vara mellan Anod och Jord?
quote: .....många kallar en CC-koppling för Anod Följare,..
|
Tommy Björklund fam_bjorklund@msn.com |
|
|
primpa
Member
90 Posts |
Posted - 2010/12/20 : 11:06:30
|
Det Pix beskrev är en annan typ av koppling, antar jag. Där sätter man kondensatorn mellan motståndet Rk och katoden och får utsignalen därifrån. Där av namnet katodföljare.
Vad de två kopplingarna har för för och nackdelar har jag dock ingen aning om... |
|
|
pix
200.000-klubben
4175 Posts |
Posted - 2010/12/20 : 11:13:30
|
Tommy skrev, quote: quote: -------------------------------------------------------------------------------- Utgång mellan Katod och Jord.
--------------------------------------------------------------------------------
Är inte utgången efter kondensatorn vid Anoden, i ovan fig? Då borde utgången vara mellan Anod och Jord?
Jag kanske krånglade till det lite Ovanst, text är en beskriving vad en Katodföljare är för något, och jag tog exeplet Katodföljare för att det är entydigt vad det innebär.I en Katodföljare har man flyttat rörets last till Katoden och tar ur signalen över denna, dvs mellan rörets Katod och Jord (Katodföljare har alltid en last under Katoden.
Men när det kommer till Anodföljare så finns två kopplingar som kallas detta.
Men jag tror det är hårklyveri, Låt oss ofrtsättningsvis kalla den koppling som visats och diskuterats ovan för Anodföljare. Dvs Röret har en Anodlast ovanför sig. Mellan Anoden tas utsignalen via en utgångskondensator.
/Lars
|
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
|
|
Topic |
|
|
|