Author |
Topic |
tubetvr
Member
338 Posts |
Posted - 2004/04/03 : 03:15:27
|
Hej,
Jag har varit borta en vecka på semester, (Singapore) och jag ser att det har hänt en hel del när jag har varit borta.
Anodmotkoppling är ju intressant och har ju använts av många förut. Det enklaste sättet att se en sån koppling är att jämföra den med en opamp kopplad som inverterad spänningsförstärkare. Om förstärkningen i röret had varit oändlig så skulle förstärkningen för kopplingenm bestämmas helt av motstånden och inimpedansen skulle varit lika med seriemotståndet. Det är ju inte en I/V omvandlare som någon skrev men istället en vanlig motkopplad spänningsförstärkare.
Jag tittade lite på den koppling som Mats T simulerar, jag ser att anodlasten är en induktans på 50H, jag antar att du också har parallellkopplat den induktansen med en resistans som är lika med den reflekterade last impedansen?
Jag tillhör inte de som tror att global motkoppling alltid är av ondo och att lokal dito alltid skulle vara bättre, själv så är jag övertygad om att det går att använda global motkoppling utan nackdelar om man vet vad man gör och vet hur förstärkaren beter sig och mäter i open loop.
Lokal motkoppling har inte bara fördelar, det största problemet är att förstärkningen sjunker så att föregående steg måste ge högre spänning, detta betyder att man flyttar en del av problemet till dessa steg som då istället måste ge hög spännning med låg distorsion.
Ett drivsteg ala Williamsson tex kan ju ge hög drivning så det kanske kan vara bra att använda tillsammans med anodmotkopplade slutrör, gärna med ultralinjär koppling.
Jag vet att det är kul att experimentera och försöka hitta på något nytt men det vore ju bra om många kan bygga förstärkaren så man bör väl begränsa sig något och inte använda de mest exotiska kopplingarna. När det gäller rörteknik så har faktiskt det mesta redan provats, (även om det finns de som säger sig ha hittat på nya kopplingar och tom har fått patent på dessa) det finns oftast en anledning att vissa kopplingar som ser intressanta ut inte används mer, tex skärmgallerdrivning. Vad jag har läst om skärmgallerdrivning skrivet för mer än 60 år sedan nämner hög drivspänning och sämre linjaritet som nackdelar med den kopplingen, detta beror väl förstås på vilket rör man använder och om man använder ett rör som EL509 som är relativt olinjärt i vanlig koppling så kanske det finns fördelar med skärmgallerdrivning, men kanske det är ännu bättre att använda ett mer linjärt rör med en mer vanlig koppling, Jax ide med direktkoppling ser annars mycket intressant ut eftersom man slipper många lågfrekventa poler.
En fälla man lätt kan fall i är att läsa "white papers" från tillverkare okritiskt, de är ju oftast, (eller alltid?) skrivna för att sälja produkter tex beam power tubes och tar inte alltid upp alla nackdelar med den föreslagna tekniken.
Jag hittade en intressant koppling i RCA's rördatabok som använder både anodmotkoppling och katodmotkoppling till drivsteget. Jag har ingen scanner så jag tog foton med min digitalkamera så jag hoppas man kan se tillräckligt av detaljer.
http://www2.gol.com/users/tube/Picture%20006.jpg http://www2.gol.com/users/tube/Picture%20008.jpg
MVH Hans |
Ägare av företaget Q-tron Audio, konstruktion och tillverkning av OTL rörförstärkare |
|
|
dajz
Member
325 Posts |
Posted - 2004/04/03 : 08:08:24
|
Ni kan väl hojta till när en "vanlig dödlig" kan vara med. Just nu är det bara en massa humbojumbo som skrivs Detta säger jag för att jag inte fattar ett ord av vad som skrivs. En sak som det inte har kommits fram till än är priset. Jag tycker att det är en bra ände att börja det hela. Personligen tycker jag att ett lägre pris är bättre då flera kan vara med att bygga. Att kravet ska ställas att den ska klarta HFLS-1:or är kanske lite högt. Det jag menar med det är att kanske i första hand att bygga nåt som låter. Som man sedan kan uppgradera genom att lägga ner pengar om man tycker att det var roligt. Jag har aldrig byggt med rör men är väldigt intresserad av att bygga nåt, men när det börjar pratas om 6000 och uppåt så är det nog många som tvekar. Man har ju hela källarn full av projket som strandat. Vet att det sitter folk med stora kunskaper som gärna vill bygga nåt som är värre än det dom har idag. Men jag anser att det är nog mer lämpligt att göra ett enklare bygge och få med fler íntresserade.
Jag slår ett slag för en enklare och billigare konstruktion, för att lära sig. Efter det kan man göra ett nytt projekt, det är ju ingen som säger att vi bara får bygga ett rörbygget tillsamans.
|
|
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
Posted - 2004/04/03 : 09:26:08
|
Det har tidigare pratats om en budget på max 5000 kr.
Önskemål när jag skummar igenom början på tråden:
*Enkel konstruktion. *Standard komponeneter som är lätta att få tag på. *Ett enkelt PP kopplat rörsteg med enkla bra rör, EL34, EL84, 6550 eller liknanade. *förbereda konstruktionen på att lägga till flera "rör par"? *Ska denna vara släkt med HFLS-1, så bör den kanske vara så konstruerad att de fungera bra tillsammans. *en hyfsat effektstark PP-konstruktion för att kunna driva HFLS-1 *minst klarar att driva HFLS-1 och ProAc som många här har
Slutrör som nämnts: KT66, KT88, 6550, EL34, EL84, PL509/519 Utgångstransformatorer: Hammond 1650R
När jag kikar på det här så finns det särskilt ett inlägg som är väldigt vettigt enligt vad jag tycker.
Tubetvr skrev: quote: Hej Bernt och alla andra,
Det var en kul ide att bygga en förstärkare mha ett internet forum, det kan säkert fungera bra. Jag har läst igenom tråden och det är några saker som jag har snappat upp. Det verkar som om det finns många olika ideer om vad det skall bli för förstärkare, SE, triod, minst 40W osv, samtidigt finns det uttalade krav på max kostnad på ca 4000-5000 SEK.
Jag tror man måste välja väg så att de flesta krav blir uppfyllda på ett eller annat sätt, det största problemet är att förena SE, minst 40W och max 5000 SEK, det tror jag är omöjligt, SE på minst 40W är inte billigt, så jag väljer bort SE eller så får man ha SE som ett separat spår.
Jag tror också att man bör välja bort alla exotiska kopplingar då de kan vara svåra för en nybörjare att få att fungera, detta gäller alla kopplinga med katod motkoppling ala Quad eller Macintosh och andra exotiska kopplingar som poppar upp tex skärmgaller drivning, (denna ide uppfanns redan på 30-talet, men förkastades i stort sett helt). jag tror också det är en bra ide att välja rör som finns antingen i produktion eller i alla fall är billiga.
Så till mitt förslag:
Koppling: Modifierad förbättrad "Williamson" med möjlighet till ultralinjär koppling av utgångstrafen.
Slutrör: EL34 alternativt KT88, 6550, 807, 6L6, kanke EL509 men då är utbudet mer begränsat.
Uteffekt: med EL34, ultralinjär ca 40W max, kanske lite mer i ren klass AB1, ca 15W i triod koppling klass A, 6550 och KT88 kan ge lite mer och 6L6 lite mindre. Det är inte så svårt att göra ett steg som går att koppla om mellan ultralinjär, tetrode och triod så man bör förbereda för detta.
Kopplingen jag tänker på blir då nånting sånt här: Ingångs rör antingen 6SN7 eller nånting liknande 12AU7, (jag har nyligen köpt 5814 här i Tokyo för ca 35 SEK, det är i princip samma som 12AU7). fasvändare sk splitload med den andra halvan av ingångsröret, DC koppling till ingångsröret. fasvändaren kopplad till drivsteg för varje slutrör som också använder samma rör. Ett alternativ är att öka förstärkning genom att byta ingängsröret till ett 6SL7 eller ett 12AX7 men jag tror inte det är nödvändigt.
Kraft delen kan antingen byggas med rörlikriktning eller halvledare, man bör ha arrangemanget med ingångs drossel + kondensator för att få en enkel stabil nätdel.
Exempel på hur det kan se ut på schema: http://www.triodeel.com/achpwill.gif eller http://www.triodeel.com/dynawil1.gif
Om man bygger nånting liknande detta så kan man nå mycket bra resultat ljudmässigt och det finns en enorm tweak potential, både när det gäller val av rör och andra komponenter. Jag tror också att de flesta skulle kunna gå i land med ett sådant bygge.
MVH Hans
Jag tycker det är det förslaget som bör tittas lite närmare på. Vad tror ni?
|
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
|
|
MartinX
Member
430 Posts |
Posted - 2004/04/03 : 10:01:42
|
Jag tänkte fel och tvärtom förut ingångsipedansen blir nära 100k. Motkopplingen kommer ju att motverka spänningsändringarna på syrgallret men kan ju inte helt släcka ut dem för då skulle ju inte röret kunna fungera, rör styrs ju med spänning, så virtuell jord på styrgallret blr det ju inte helt.
Vad som inte ser så bra ut i mina ögon är att motstånden R5 100K och R3 33K bildar en spänningsdelare som även om motkopplingen inte fanns delar ner insignalen till 1/4del av den ursprunliga vid styrgallret. Tänker jag fel igen?
|
"I bring you fear famin and pestilence" - C Montgomery Burns |
|
|
MatsT
100.000-klubben
2457 Posts |
Posted - 2004/04/03 : 11:20:47
|
Ingångsimpedansen i mitt anodmotkopplade steg blir ungefär samma som seriemotståndet, i schemat är detta 100k men bör väljas lägre för att få ned utgångsimpedansen. Därför blir kraven på drivsteget rätt stora och som tubetvr nämner är det sannolikt orsaken till att kopplingen sällan används, det är dock fullt möjligt att uppfylla kraven om man väljer ett drivsteg med ganska hög ström. Signalnivån på EL-34'ans styrgaller minskar till följd av motkopplingen men detta är en del av själva kopplingen, däremot sker ingen spänningsdelning med gallermotståndet (33k) och det kan väljas högre om man så vill utan påverkan.
När jag har simulerat utgångsimpedans och distortion har jag sett till att belastningen legat på runt 3k, annars är simuleringarna gjorda med 50H som last. Jag har ingen SPICE-modell för utgångstransformatorer som fungerar så jag kan inte prova med ultralinjär inkoppling men jag kan inte se någon mening med den eftersom den gör ungefär samma sak fast på skärmgallret. Det är alltså pentodkopplat men motkopplingen gör att det fungerar som en triod med mu=5.
Jag förstår att de flesta vill ha en relativt enkel koppling med t.ex EL-34 av kostnadsskäl. Min koppling ryms i det segmentet men jag förstår också att den kanske är lite för exotisk så jag föreslår att vi gör ett gruppinköp av transformatorer som klarar diverse olika kopplingar.
Hammond 1650R verkar rimlig eftersom den medger användning av 2 eller 4 utgångsrör och kan kopplas som ultralinjär.
Nättransformatorn bör ge drygt 400V efter likriktning och stabilisering och ha strömkapacitet för 4xKT88 plus drivsteg och ingångssteg, glödströmsmatningarna är lämpligen 6.3V och med tillräcklig kapacitet för samma rör.
Ingen nätdel borde byggas utan induktans och där bör vi också försöka hitta en som fungerar i nämnda kopplingar. |
|
|
tubetvr
Member
338 Posts |
Posted - 2004/04/03 : 12:36:11
|
Hej,
Ingångsimpedansen blir som Mats T säger lika med seriemotståndet, i detta fall 100kohm. utgångsimpedansen är inte beroende av seriemotståndets värde men bara av motkopplingsgraden dvs förhållandet mellan motkopplingsmotståndet och seriemotståndet så motstånden kan väljas nästan helt godtyckligt. Om man kopplar ett motstånd till jord från gallret så påverkar det förstärkningen men mycket lite, man kan enkelt se det som att spänningsdelningen kompenseras av den ökade förstärkningen, (detta är inte helt rätt men uttrycket för förstärkning med galler motstånd är ganska bökigt). Att driva 100kohm är ju inga problem i sig men eftersom förstärkningen är låg så behövs ju en del spänning.
Mats, om du simulerar steget så måste du lasta slutröret med rätt last eftersom förstärkningen utan och också till en viss grad med motkoppling är beroende av last impedansen speciellt för en pentod, en transformator kan enkelt simuleras med ett motstånd med den reflekterade impedansen som värde, detta blir en perfekt traf som räcker bra för en första simulering.
Jag tycker också att Hammond 1650R verkar vara ett bra val för utgångstraf och nätdelen bör nog byggas med drossel ingång och elektronisk reglering av skärmgallerspänningen om man använder pentodkoppling.
MVH Hans |
Ägare av företaget Q-tron Audio, konstruktion och tillverkning av OTL rörförstärkare |
|
|
MatsT
100.000-klubben
2457 Posts |
Posted - 2004/04/03 : 13:10:03
|
Jag har även använt motstånd vid simuleringen men det blir lite bökigt vid stort spänningssving. Det stämmer nog som tubetvr skriver att det i stort sett är motkopplingsgraden som bestämmer utgångsimpedansen men värdet på motståndet mellan anod och galler verkar påverka lite grann också.
Efter lite mer simuleringar är min slutsats att enbart lokal motkoppling inte ger tillräckligt låg utgåmgsimpedans utan extrema krav på drivsteget men däremot har jag lyckats få till värden som påminner väldigt mycket om 300B och jag tror att man med den här enkla kopplingen kan bygga en "fattigmans" 300B-förstärkare. Detta kommer jag att prova om det blir gruppinköp av transformatorer, det skall bli intressant att höra om teorierna stämmer med verkligheten. I teorin är det så att 300B har samma typ av motkoppling internt i röret och genom att använda en pentod (eller beam tetrode) kan man åstadkomma detsamma externt och samtidigt få pentodens högre effektivitet, sannolikt (i teorin) blir resultatet ännu bättre linjäritet också.
Jag har lyckligtvis högtalare som inte tycker illa om hög utgångsimpedans och därför kan min lösning fungera bra för mig. För de som behöver lägre utgångsimpedans är kanske den traditionella lösningen med ultralinjär och global motkoppling enklare att realisera. |
|
|
tubetvr
Member
338 Posts |
Posted - 2004/04/03 : 14:35:53
|
Hej,
Jag tror att det går att få det att fungera bra med anodmotkopplade steg, förstärkningen kan ju typiskt vara ungefär som i trioder så det är ju inte omöjligt att göra ett drivsteg som fungerar bra. Jag har roat mig med att skriva ned de formler som bestämmer förstärkning och utimepdans för ett anodmotkopplat steg, det är taget från Valley & Wallman "Vacuum tube amplifiers" se här http://www2.gol.com/users/tube/anodmotkopplat_steg.pdf
För min egen del så tror jag att man bör ha global motkoppling kanske i kombination med lokal tex ultralinjär eller anodmotkoppling, global motkoppling tar hand om en del olinjariteter i utgångstrafen och olinjariteter beroende på att slutrören ej är exakt lika som inte kan korrigeras på annat sätt. Som jag sagt flera gånger tidigare så är jag övertygad om att det är inget fel att använda global motkoppling om man vet vad man gör.
De problem som brukar refereras till i förstärkare med hög global motkoppling tex Williamsson är ofta beroende på att den glade amatören byter komponentvärden helt vilt vilket äventyrar stabiliteten, när det gäller gamla kopplingar som Williamsson så var de också framtagna för hand med penna och papper vilket gjorde att förståelsen för hur steget betedde sig inte var helt klarlagt, detta är ett mindre problem i dag när det finns simuleringsverktyg. MVH Hans |
Ägare av företaget Q-tron Audio, konstruktion och tillverkning av OTL rörförstärkare |
|
|
MatsT
100.000-klubben
2457 Posts |
Posted - 2004/04/03 : 22:13:15
|
Tack tubetvr!
Med hjälp av dina formler har jag förfinat schemat lite och med en serieresistans som fortfarande är på 100k har jag fått ned utgångsimpedansen till 600ohm. Förstärkningen är fortfarande runt 5ggr och det ser väldigt mycket ut som ett 300B.
Jag märkte att jag av misstag lagt in 6BX7 istället för 6BL7 i tidigare simulering men det påverkar rätt mariginellt.
Nu återstår bara lite finslipning för att få ett helt kretsschema.
|
|
|
MatsT
100.000-klubben
2457 Posts |
Posted - 2004/04/04 : 17:23:40
|
Nu har jag gjort DC-svep med strömmätning av EL34 med anodmotkoppling och resultatet blir mycket riktigt en kurva som ser ut som en triod.
Jag skall se om jag kan ta fram en hel kurvskara men det är rätt tidskrävande.
|
|
|
MatsT
100.000-klubben
2457 Posts |
Posted - 2004/04/05 : 21:38:47
|
Här kommer lite kurvskaror. Jag vill reservera mig lite för att något kan vara fel men de ger i alla fall en uppfattning om hur det beter sig. Alla skarorna har samma steg mellan kurvorna och det ser väl ut som om SPICE-modellerna är lite mer ideala än verkligheten.
Här är först EL34 som triodkopplad.
EL34 med anodmotkoppling.
Och till slut, 300B.
Det blev en del funderande innan jag lyckades klura ut hur simuleringen skulle gå till men det var rätt kul när det lyckades till slut.
|
|
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
Posted - 2004/04/05 : 21:54:44
|
Är det simulerade kurvor allihop eller? |
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
|
|
time
Harry-vinnare 2004
2637 Posts |
Posted - 2004/04/05 : 22:14:53
|
Vem åtar sig att bygga prototypen ? FÖrdelen med att bygga en "känd" lösning är att man vet att det låter skapligt, har själv gått på minan med spicade modeller från Glass Audio som ingen byggt (!) och är jättebra i datorn men kassa musikaliskt. Ingen skugga på hjälpmedel men det är ju bara ett verktyg, ett del av tio ! |
Lämnat forumet |
|
|
MatsT
100.000-klubben
2457 Posts |
Posted - 2004/04/05 : 22:38:24
|
Alla kurvorna är simulerade och kurvorna är 0 till -150V med 5V steg.
Det är riktigt att en bra simulering inte nödvändigtvis ger en bra förstärkare men det är ett bra sätt att lära sig hur det fungerar. Jag inser t.ex att det finns en svaghet i anodmotkopplingen eftersom det ligger en kondensator i motkopplingen, det syns ingen negativ påverkan i simuleringarna men det kan mycket väl vara hörbart. Jag har lite funderingar kring hur man skall komma runt problemet men har ingen färdig lösning än och kommer kanske inte att få det heller.
Jag tycker som tidigare att det är lämpligt att samla ihop sig omkring lämpliga transformatorer som man sedan kan bygga olika kopplingar kring. Mina inlägg här är bara offentliga funderingar om hur man kan bygga, definitivt inte menade att utesluta mer vanliga lösningar. Basversionen av HFTA blir sannolikt en ultralinjärkoppling med global motkoppling.
|
|
|
MatsT
100.000-klubben
2457 Posts |
Posted - 2004/04/05 : 22:40:39
|
Jag såg när jag räknade kurvorna att min tidigare uppgift inte stämde, kurvorna går från 0V till -100V med 5V steg. |
|
|
MartinX
Member
430 Posts |
Posted - 2004/04/06 : 00:22:11
|
När jag tittar på kurvorna så tycker jag att kurvan för EL34 i triodkoppling ser för bra ut, det skulle vara trevligt om den vore så i verkligheten men enligt Mullard skall det se ut så här:
Ursäkta den kassa bilden.
Visserligen är skalorna inte samma Mullardkurvan går upp till hela 350ma i ström men bara till 500V anodspänning vilket får kurorna i detta datablad att komprimeras på höjden men dras ut på tvären jämfört med MatsTs simulering. men man tycker att den avsevärda skillnaden mellan tex 0V och -35V gallerspänning i Mullarddatabladet borde synas så det är nog som MatsT befarar att programmets modell är mer ideal än verkligheten.
|
"I bring you fear famin and pestilence" - C Montgomery Burns |
|
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
Posted - 2004/04/06 : 02:25:40
|
Ja det ser ju mer rimligt ut. |
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
|
|
tubetvr
Member
338 Posts |
Posted - 2004/04/06 : 02:41:27
|
Hej,
Jag håller med om att EL34 i triod koppling ser för bra ut, samma med 300B, för båda dessa ser avståndet mellan kurvorna vara mer eller mindre exakt samma vilket skulle ge nära 0% distorsion.
Min erfarenhet är att många spice modeller speciellt för rör inte är särskilt bra, jag har modifierat en del modeller efter mätningar på riktiga rör för att få det att stämma någurlunda. De spice modeller jag har funnit vara bäst är från här http://www.excem.fr/download/usergui5.pdf
och här http://www.duncanamps.com/spicevalvesgt.html dessa är ganska bra för småsignaltrioder.
Men ingen av dessa modeller är förstås exakta. Jag använder ett Spice program som heter Super spice som är mycket flexibelt men manualen är väldigt dålig. Jag har byggt upp modeller av de förstärkare jag har byggt i verkligheten och så modifierar jag modellerna för att de skall stämma så det är lite bakvänt, (jag bygger först och simulerar efteråt)
Rörparametrar varierar förstås en del men faktiskt betydligt mindre än för halvledare, tex Gm för en småsignal triod varierar inte mer än ca +/- 20% mellan olika exemplar normalt, jämför detta tex med FETar som kan variera 100% eller mer.
MVH Hans |
Ägare av företaget Q-tron Audio, konstruktion och tillverkning av OTL rörförstärkare |
|
|
MatsT
100.000-klubben
2457 Posts |
Posted - 2004/04/06 : 18:52:41
|
Kurvorna såg som sagt lite för bra ut så jag har gjort nya simuleringar med 500 ggr högre upplösning och annorlunda skalning.
Först triodkopplad EL34.
Ser ju mer riktigt ut!
Så den anodmotkopplade EL34'an.
Mycket bättre än den triodkopplade!
Vad kan man då lära sig av det här?
1. Tag SPICE-simuleringar med en nypa salt. 2. Anodmotkopplade pentoder blir väldigt triodlika i sitt uppträdande.
|
|
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
Posted - 2004/04/07 : 20:29:16
|
Gör vi några framsteg här någonstans? |
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
|
|
time
Harry-vinnare 2004
2637 Posts |
Posted - 2004/04/07 : 22:04:51
|
SPice girls... Mr Williamson roterar i sin grav, ett konkret förslag kanske ? Bernt har redan lagt ut ett utmärkt förslag med trafo som fasdelare, låter bra, har byggt ett själv. Lösningen uppfanns på trettiotalet och låter fortfarande bra och är enkel att bygga för alla och man slipper EL34 om man vill, sämsta pentoden i real life tycker jag. Effekten kan ökas med paralell PP så att alla blir nöjda och passar ALLA vanligt förekommande rör inklusive trioder. Priset säger nu en del, OK men ett gruppköp går att ordna, vad sägs ? |
Lämnat forumet |
|
|
Tobbe_L
Klubbmästare i AÖ
9028 Posts |
Posted - 2004/04/07 : 22:17:32
|
Bernts förslag verar väldigt allround kanman dessutom parallellkoppla flera rör för att öka effekten så varför inte
Träffade Jax i måndags så han har fått ett par PL519 som han kan experimentera med
Jag ställer gärna upp o bygger ett prototyp men behöver nog hjälp med utverdering o test mm. Nu har jag visserligen gått o köpt mig ett nytt hus så jag har inte allt för mycket tid till annat.....
|
Jag är inte dum.... Jag har bara otur när jag tänker |
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2004/04/07 : 23:19:45
|
Påskhelgen blir bra för att sänka sig in i räknande och simulering av min tokiga 519-idé. Vi får se vad jag kommit fram till i början av nästa vecka.
Annars är jag inte främmande för anodmotkopplade EL34, det ser onekligen intressant ut. Däremot tycker jag inte att vi ska köra trafo som fasvändare i nuläget, det blir för dyrt.
Varför tycker time att EL34 är "den sämsta pentoden"?
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
|
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
Posted - 2004/04/07 : 23:44:06
|
Time har bestämda åsikter. Men hans byggen låter ohyggligt bra... I varje fall det jag hört. |
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
|
|
zix
Hifi-Barista
954 Posts |
Posted - 2004/04/08 : 01:43:28
|
jag får nog ödmjukt hålla med time om trafo som fasdelare, utan att därför kunna avgöra om det egentligen blir enklare att sätta ihop förstärkare med mellantrafos/fasdelare/IT än med aktiva fasdelare (rör). Har aldrig försökt, så jag vet inte vad det kan finnas för knepigheter rent fysiskt/byggmässigt med IT. På kretsschemana ser det ju iallafall bra mycket enklare ut! Prismässigt - blir det egentligen särskilt mycket billigare när man räknar ihop alla kringkomponenterna runt en aktiv fasdelare jämfört med en mellantrafo? Kan man få ihop en gruppbeställning av trafos så lär ju priset också sjunka.
Bernt Janssons inlägg (överst på sidan 6) med Ralph Powers förstärkare, där är ju ett exempel på hur det kan se ut - visst, det är mycket mer grejer än vad som ritas ut där med strömförsörjning och sånt, men ändå... Kanske skulle man kunna ha IT som ett alternativ till aktiv fasdelare? Tror nog, som flera andra här, att det är bra om rören inte måste vara allför exotiska, och naturligtvis PP.
Hoppas jag inte krånglar till det nu, men mina tankar går såhär: * ingångssteg med 5842 eller ECC99 eller något annat riktigt linjärt spänningsförstärkarrör. *PP * möjlighet att välja IT, för ljudets skull (för de som nu anser att det blir bättre med trafos), och för flexibilitetens skull vad gäller slutrör. * EL34 som "basic"-rör. Möjlighet att pentodkoppla för högre effekter, eller att köra det triodkopplat. * Möjlighet att välja ett annat, mer exotiskt rör för de som vill. 519 kanske? Eller för all del 300B eller nån 2A3-variant. * konservativa specar för effekten med bra, vettiga marginaler för rören så att det blir bra linjäritet och därmed bra ljud i triodläget på EL34:n. * En passiv nätdel, åtminstone till att börja med.
|
En IEC-baffel är 135 cm bred och 165 cm hög, med högalarelementet monterat 15 cm i sidled och 22.5 cm upp från skivans mittpunkt. |
Edited by - zix on 2004/04/08 01:45:12 |
|
|
Topic |
|