Author |
Topic |
linnar
Kunskaps-Harry 2005 & Semester firare
3623 Posts |
Posted - 2007/01/25 : 09:04:27
|
Poly-koner är tillverkade av ett material som egentligen heter polykarbonat i Europa och Lexan i USA. Polykarbonat används i laminerat glas på bilar och när man använder ca 1cm tjockt lager av det kallas det för "skottsäkert glas". Inom hobbyn används Polykarbonat som karosser till miniracing pga av sin tålighet (kallas då Lexan). Inom elektroniken används karbonatplasten som isolering mellan skikten i kondensatorer. Om jag inte minns fel är Bextrem en variant av Poly och var myckat populärt på 70-talet.
Ljudmässigt påminner poly om alu.membran fast inte riktigt lika påträngande. Skillanden mellan poly och papper hörs tydligast om man lyssnar på akustisk musik. Vid lyssning på tät rockmusik tror jag tom att det kan vara bättre med poly än med papper. I diskanter är det mest en karaktärsskillnad vilken plast man använder. Orsaken till att poly (Bextrem)var populär i vissa Engelska superduperhögtalare på 70-talet var det faktum att BBC-dipen som byggdes in i högtalarna dämpade bort de dåliga (?) egenskaperna i materialet.
Onbservera att ljudomdömmet är mina alldeles egna. Dvs det kan skilja mellan personer.
|
Edited by - linnar on 2007/01/25 09:24:30 |
|
|
linnar
Kunskaps-Harry 2005 & Semester firare
3623 Posts |
Posted - 2007/01/25 : 09:29:14
|
Det var någon som frågade om högt Vas och olika lådor.
I korthet är det så att man kan använda vilka element som helst till vilka lådor som helst. Resten är en fråga om anpassning. Stort Vas adderar mindre komplians till systemet och kan därför få mindre slutna lådor att nå längre ner i basen. I basreflex skall man vara försiktig med allt för stort Vas. Risken är att konnen börjar fladdra någon oktav under avstämmningen. Det kan variera. Jag vet dom som byggt basreflex med jätteVas med mycket gott resultat. I vissa hornkonstruktioner är ett högt vas ett måste. |
Edited by - linnar on 2007/01/25 09:31:17 |
|
|
El_D
Member
171 Posts |
Posted - 2007/01/25 : 13:51:55
|
Linnar. Jag misstänker att du har blandat ihop de 2 materialen polycarbonat och polyproylen. Det du skriver om polycarbonat (PC) stämmer bra. Lexan är ett varumärke som ägs av General Electric Company. Men är det inte så att de flesta högtalartillverkare idag använder polypropylen (PP). Ett material som har helt andra egenskaper än polycarbonat. Är det inte också så att det är polyproylen som används i kondensatorer..? Polycarbonat (PC) även kallat acryl, är det material som ofta blandas ihop med Plexi. (som för övrigt också är ett varumärke) Plexi heter egentligen PMMA. |
Bättre en liten och rapp än en stor och slapp... |
|
|
Lovan
Member
3166 Posts |
Posted - 2007/01/25 : 14:52:33
|
El D: Polycarbonat kondensatorer finns. Jag har fått en känsla av att det är "gammalmodigt" och blivit utbytt mot andra material dock. Förresten så har det väl blivit så att "poly" står för alla plastmaterial i folkmun(i högtalarsammanhang)? |
Edited by - Lovan on 2007/01/25 14:54:24 |
|
|
Amatören
100.000-klubben
1784 Posts |
Posted - 2007/01/25 : 15:39:10
|
En liten parentes:
Egenskaper för Karbonatplast (PC) Karbonatplast är stark, seg och slagtålig även vid låga temperaturer. Karbonatplast kan kallbockas och klippas i plåtsax. Vattenabsorptionen är i rumstemperatur låg (0,17%). Men vid kontakt med varmt vatten över 60oC bryts karbonatplasten ned och blir spröd. Vid fastsättning måste karbonatplasten ha möjlighet att röra sig, annars kan mikrosprickbildning uppstå. Dimensionsstabiliteten är utmärkt även vid höga temperaturer. Transmissionsförmågan är 85-90 %. Karbonatplast är självslocknande, röken luktar sött. Vid fullständig förbränning avges CO2 och H2O. Karbonatplasten är resistent mot svaga syror, alifatiska kolväten, paraffin, alkoholer (ej metanol), animaliska och vegetabiliska oljor och fetter, men angrips av oxiderade syror, baser, ammoniak, aromatiska och klorerade kolväten.
Egenskaper för Propenplast (PP) Propenplast har en god kemikalieresistens men bryts ner av oxiderade syror. Bibehåller sina mekaniska egenskaper bättre vid höga temperaturer än PEHD Etenplast, men värmestabiliteten nedsätts vid kontakt med koppar. Har en god utmattningshållfasthet. Kan ångsteriliseras. Har utmärkta dielektriska egenskaper. Brinner med en sotande låga som är blå i kärnan och gul i toppen. Droppar och luktar sötaktigt. Vid fullständig förbränning avges CO2 och H2O.
Källa: http://www.stiplast.se/index.htm |
"Amatör, med JBL, Beyma, 18-Sound, AE, DUAL, Ortofon, BSS, Xilica, NCore och Yamaha!" |
|
|
linnar
Kunskaps-Harry 2005 & Semester firare
3623 Posts |
Posted - 2007/01/25 : 21:24:26
|
OK! Jag missade frågan från början (eller läste för fort). Trodde faktiskt att det handlade om Polykarbonat. Men inte för inte så fanns det en hel del mambran med polykarbonat. Lovan säger att beteckningen poly används för alla plast(liknande)membran. Det tycker jag det verkar som åxå ibland.
Jag har jobbat en del med Lexan som är det samma som polykarbonat, Jag tycker inte det stämmer exakt med det som "Amatören" klistrat in. Kanske beror på att jag inte minns den rätta stavningen. polykarbonat används (använts) i kondensatorer som jag skrev tidigare men också andra exotiska plaster används.
Kul med lite extra kunskapsinhämtning ibland. Man blir lika imponerad varje gång av den höga kunskapsnivå som finns på forumet .
|
Edited by - linnar on 2007/01/25 21:29:27 |
|
|
Amatören
100.000-klubben
1784 Posts |
Posted - 2007/01/25 : 21:34:44
|
quote: Trodde faktiskt att det handlade om Polykarbonat
Citerar STI Plast AB: Karbonatplast (PC) Vanligt förekommande handelsnamn: Makrolon®, Lexan®, Tuffak®, Sustonat® Kemisk beteckning: Polykarbonat
Så Linnar, du har rätt som vanligt |
"Amatör, med JBL, Beyma, 18-Sound, AE, DUAL, Ortofon, BSS, Xilica, NCore och Yamaha!" |
|
|
Buggsson
Medlem i AÖ
1657 Posts |
Posted - 2007/01/25 : 23:24:29
|
quote: Skriv om den sista frågan, varför är Poly-koner förbjudna men Nomex går bra?
Jag har valt att välja bort poly-koner för att jag har hört att de inte skall vara lika styva som andra material vilka är tillverkade på ett bra sätt, och jag har bestämt mig för att göra vissa val bara för att få ner antalet tänkbara element till ett hanterligt antal.
Vad gäller Nomex måste jag erkänna att jag inte ritktigt vet vad det är, så jag kan faktiskt inte säga om de går bra eller inte. Har jag måhända en Nomex woofer i listan, vilken i så fall?
quote: För att få ner volymen så skulle jag nog kompromissa en ANING med värdet på EBP.....det totala Q-värdet måste nog ner en bit om det skall vara möjligt att komma i närheten av 50-60 liter.
Om detta vet jag inte heller så mkt i nuläget. Jag vet dock att vissa tillverkare, t.ex. TC Sounds ger dessa värden för deras TC-1000 woofer i sluten låda: Type Volume Diameter Len. / Mass Low Pass Fq PEQ/HPF Fq PEQ/HPF Q PEQ A Sealed 59,5 lit NA NA 80Hz 20Hz 1.8 +8dB
Min beräkning av EBP för denna woofer är 39-44 beroende på antalet voicecoils, och jag är fullt beredd på att behöva ändra och anpassa både det ena och det andra innan jag ens kommer så långt att jag kommer så långt att det blir dags att handla elementen. Jag hoppas att det skall ge sig, om inte förr så när jag så äntligen börjar simulera lite vad det lider. Därför är jag så tacksam för allas input, jag lär mig hela tiden.
Ingen som har information att dela med sig av angående magnetstorlekens påverkan, om någon på prestationen hos element? |
J. Ullberg |
|
|
Lovan
Member
3166 Posts |
Posted - 2007/01/26 : 00:08:10
|
quote: Vad gäller Nomex måste jag erkänna att jag inte ritktigt vet vad det är, så jag kan faktiskt inte säga om de går bra eller inte. Har jag måhända en Nomex woofer i listan, vilken i så fall?
XLS-elementen har det. Vet inte om det är en syskonplast eller en variant av kevlar men men |
|
|
Amatören
100.000-klubben
1784 Posts |
Posted - 2007/01/26 : 08:08:11
|
quote: Vet inte om det är en syskonplast eller en variant av kevlar men men
Ja, har jag nu börjat så…
NOMEX Kvalitet: Tillverkas av fibrer från aramid (aromatisk polyamid), en högtemperaturtålig organisk plast, som har goda elektriska, termiska och kemiska egenskaper. Temperaturindex 220° C.
Användningsområde: Användes som spår- och fasisolering samt spårlock i elektriska maskiner, som isolering i transformatorer samt ledarisolering.
Här finns mer att läsa om bl.a. Aramid: http://www.epotex.se/page/141/159/31
Bl.a. står det: Aramidfiber har en något lägre draghållfasthet än glas, men töjningen är mindre varför E-modulen för ett laminat med denna fiber blir högre än för glas. Töjningen ligger på ca 2,5 % och E-modulen vid drag på ca 115 GPa. Aramidfiber har en bättre böjlighet än t ex. glas. Laminat med aramidfiber kännetecknas av en mycket hög slaghållfasthet. Fibern är svår att skära och klippa. Densiteten är ca 1,45 g/cm3.
(Hög E-modul = styvare) |
"Amatör, med JBL, Beyma, 18-Sound, AE, DUAL, Ortofon, BSS, Xilica, NCore och Yamaha!" |
|
|
linnar
Kunskaps-Harry 2005 & Semester firare
3623 Posts |
Posted - 2007/01/26 : 09:34:33
|
Det har gått mycket mystik i val av membranmaterial. Helt klart är att olika membran kan låta olika. Detta gäller speciellt för våglängder kortare än membranets diameter. När våglängden är längre än membranets diameter betyder matrialvalet mindre. Då är det viktigare att membranet är starkt nog att stå emot tryckskillnader som kan uppstå mellan de båda sidorna.
Orsaken till att det kan bli olika ljud med olika membran beror på flera faktorer. De viktigaste är membranets förmåga att motstå uppbrytning, ljudhastigheten i membran- materialet, förmågan att stoppa strukturella ljudvågor och materialets dämpning av strukturella ljudvågor.
Ex. Alu har en hög ljudhastighet, har svårt för att stoppa ljudets utbredning i membranet och har en låg inre dämpning av de framrusande vågorna. däremot har alu en mycket god förmåga att stå emot uppbrytningen av membranet. Vid mycket tunna membran av alu kan de göra viss framgång som diskanter. Pga av sin styrka kan de också med framgång användas som subbasar. Men allt där emellan bör inta ha alu-membran.
I andra ändan av skalan har vi papper. det finns olika sorter men jag tycker att den blandning som användes förr var bäst. Speciellt tycker jag att den som används och faktiskt fortfarande används av Sinus är gudomligt i sin ljudkaraktör.
Till diskanter kan manockså med framgång använda tygmembran.... ...måste sluta innan det blir för mycket OT.
|
|
|
marran
Member
540 Posts |
Posted - 2007/01/26 : 14:55:20
|
Ang storlek på magneten: Generellt bör väl en större magnet, givet att alla andra parametrar är samma, ge högre känslighet och lägre Q, ev högre resonansfrekvens? Det sista är jag inte helt säker på dock. Titta i Engelholm audios tråd om känslighet i hifi-delen av forumet, där finns lite matnyttiga formeler.
Sen kan man ju inte säga generellt, det handlar väl mer om det magnetiska flödet i magnetgapet än fysisk storlek på magneten, och det beror på hur välkonstruerad den magnetiska kretsen är, vilka toleranser magnetgapet och talspolen har, och hur långt magnetgapet är för given massa på magneten. Det finns ju även magneter av olika matreal, AlNiCo är väl ovanligt nuförtiden, de flesta är väl keramiska, men det finns även ferrit och neodymium, det sista är väldigt starkt i förhållande till sin storlek och massa.
Summa summarum tror jag inte att en massa på magneten säger dig så mycket i sammanhanget, det finns ofta inbakat i de andra parametrarna |
Do never underestimate the power of a large number of morons! |
|
|
Buggsson
Medlem i AÖ
1657 Posts |
Posted - 2007/01/27 : 01:25:31
|
quote: Ang storlek på magneten: Generellt bör väl en större magnet, givet att alla andra parametrar är samma, ge högre känslighet och lägre Q, ev högre resonansfrekvens?
Jag hittade en gammal tråd idag där en snubbe från f.d. Adire skrev att magnetstorleken skulle ha en inverkan upp till en viss storlek, varefter ytterligare ökningar skulle vara verkningslösa. Han skrev att det har med mättnad av "topp-plattan"s storlek att göra, beroende på hur stor plattan är kan den bara tillgodogöra sig en viss mängd "magnetism" |
J. Ullberg |
|
|
linnar
Kunskaps-Harry 2005 & Semester firare
3623 Posts |
Posted - 2007/01/29 : 15:35:28
|
Ang. magnetstorlek.
Om en magnet ex.vis kan lämna max 1,4 Tesla, som är vanligt, och magnetstyrkan i spalten är 1,0 Tesla, också ett vanligt värde, kommer fältstyrkan att öka för fler magneter som adderas tills två kriterium uppnås:
1. Tills fältstyrkan blivit max 1,4 Tesla. Fler magneter gör ingen ytterligare nytta.
2. Tills de samanlagda magneternas tjocklek övergår en vist mått kommer avståndet mellan polerna att bli för stort för att ytterligare magneter skall öka på styrkan.
Ovanstående gäller dock inte för Alnicomagneter. Se nedan.
För vanliga ferrit-magneter i keramik är högsta styrkan man kan uppnå mellan 1,4 och 1,6 Tesla som max.
Neo-magneter kan uppnå mellan 1,9 och 2,2 Tesla. Det kan man göra med inte allt för mycket magnetmassa.
Alnico är värstingen i sammanhanget. Den har nämligen styrkan i längden. Ju, längre en Alnicomagnet är dess starkare blir den, till en slutlig nivå naturligtvis. Det är därför som Alnico alltid ser ut som en hästsko. Man får helt enkelt längre väg att gå då = starkare magnet. Jag vet inte riktigt maxstyrkan för Alnico men den överskrider Neo-magneter fast då med avsevärt större magnetmassa.
Ett elements data ändras med ökad magnetmassa på samma sätt som den förändras med ökad fältstyrka i spalten. Dvs Bl-faktorn ökar.
Låt säga att man har 1 Tesla och 10m tråd liggande i fältet: 1x10 = Bl-faktor 10. Om man ökar på med fler magneter och på så vis uppnår 1,4 Tesla i spalten ser det ut så här: 1,4x10 = Bl-faktor 14.
Tänk bara på att polplattorna och centrumstycke också måste klara den högre magnetstyrkan annars har man en flaskhals där.
Det absolut lättaste sättet att fördubbla Bl-faktorn är att montera två element mot varandra och seriekoppla dem elektriskt. Man fördubblar den rörliga massan och fördubblar Bl-faktorn. Tyvärr ökas också resistansen så verkningsgraden ökas bara marginellt. Det man uppnår är att man kan halvera lådstorleken för samma f0 eller sänka f0 med bibehållen lådstorlek.
|
Edited by - linnar on 2007/01/29 15:43:47 |
|
|
Topic |
|
|
|