| Author |
 Topic  |
|
Lord
Member
1020 Posts |
 Posted - 2005/12/18 : 20:30:10
|
Jag mätte lite på mitt lilla bygge idag .
Ca 2,3-2,5Watt före klippning , lite mer om man drar upp strömen .
Disten var betydligt lägre än jag hadde hoppas på , mycket låg !
vilket man inte kan tro om man tittar på kurvorna i data bladet .
Appropå kurvor så skiljer det en hel del mellan olika datablad ?
Men freknensgången var inte speciellt bra, hadde väll inte nå större förhoppningar heller med tanke på vad det äe för trafos.
Som anodrosslar fungerar dom betydligt bättre .
Så nu blir det till att jaga ett par bättre trafosar. |
En bit tråd blir inte mer antenn bara för att du kan ansluta den till radion
Min anläggning |
 |
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7812 Posts |
Posted - 2005/12/18 : 21:04:11
|
Ett par 2k trafos kan du väl linda?
Annars använder du de du har som anoddrosslar och tar ett par ringkärnor som utgångstrafos...
Hittade föresten ett perfekt räkneverk till en lindningsmaskin idag! |
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
Lord
Member
1020 Posts |
Posted - 2005/12/18 : 21:11:01
|
Jodå det kan jag nog , men det är så trökit...
Parafeed är helt klart ett värdigt alternativ |
En bit tråd blir inte mer antenn bara för att du kan ansluta den till radion
Min anläggning |
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7812 Posts |
Posted - 2005/12/18 : 21:25:12
|
| Ja, parafeed är inte så dumt när man tänker efter. |
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
Posted - 2005/12/18 : 21:59:17
|
M.Jones ägnar en hel del åt fenomenet "cathode stripping"
som tydligen kan inträffa (antar att det sker lite i taget)
när ett kallt rör får full anodspänning.
Det är emissionsskiktet som tar stryk. Vissa konstruktörer tycks
ta detta på största allvar och förser sina byggen med
tidsfördröjt tillslag av B+. Samtidigt kryllar det av radioapparater
som funkar utmärkt med 40 år gamla rör.
Äldre radio med rörlikriktare kanske skonas något bättre än
de något yngre med selénriktare. Jones anser att rörlikriktaren
inte ger tillräcklig marginal mot fenomenet. Direktupphettade
likriktare borde vara snabbare medan indirekt uppvärmda
(som t.ex. EZ81) med sitt tjocka isoleringsskikt borde
vara något långsammare än de flesta vanliga förstärkarrör.
Jones påpekar särskillt vikten av att förvärma Hg-likriktare
ordentligt så att kondenserat kvicksilver inte ställer till något.
Hade jag särskillt exklusiva rörtyper skulle jag för säkerhets skull
tillslagsfördröja B+, men med något sånär vanliga rör tvivlar jag
på att det är viktigt. (men jag har ju haft fel förut...)
Fuling, smakar det som om en näbbmus boat i din mun
för att sedan självdö där?   |
Elektronostalgist? -Javisst! http://elektroarkivet.se Skype: elektroarkivet.se
Min anläggning, uppdaterad 2006-06-11: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=30783
|
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7812 Posts |
Posted - 2005/12/18 : 23:05:08
|
Min universalmetod är att använda indirekt uppvärma rörlikriktare, en favorit är GZ34.
|
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7812 Posts |
Posted - 2005/12/18 : 23:10:21
|
quote:
näbbmus boat i din mun
för att sedan självdö där?
Mer som att en skunk uträttat sina toalettbestyr där... |
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
Posted - 2006/01/03 : 08:46:29
|
Hittade nyss en katodkopplad 6080/6AS7 PP i M.Jones bok.
Ger 6w ut och saknar motkoppling. Trots att sluttrioderna är katodföljare är Raa=4k5. -Varför så högt? B+=200V
Driver gör diffkopplat E182CC med EF184 som CCS i svansen.
Även på ingången sitter ett diffsteg med ECC91 och LM334Z
som ström-sink. Diffstegen matas med hela 700 volt, men så behövs
också ca 500V pk-pk mellan sluttriodernas galler.
Mindre linjära trioder som 6080/6AS7 med främst 2:a-tonsdist borde
jämnas till ganska bra av PP. Här finns ett färdigt koncept att bygga
efter dessutom. En av rörtypens få fördelar är dess låga ra, så varför
då så högt Raa när rören är katodkopplade?
En verklig fördel i Jones exempel är att slutrören kan matas av samma
glödkälla som små(? )signalstegen då 6080/6AS7 har välisolerade glödtrådar. |
Elektronostalgist? -Javisst! http://elektroarkivet.se Skype: elektroarkivet.se
Min anläggning, uppdaterad 2006-06-11: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=30783
|
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7812 Posts |
Posted - 2006/01/03 : 12:18:57
|
Tvärt emot vad de flesta tror så är den optimala lasten för en katodföljare lika stor som den optimala lasten för ett anodkopplat steg med samma rör.
Förvisso kan man lasta ner en katodföljare mer än ett anodsteg, men bäst blir det om man kör samma lastimpedans.
|
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
Posted - 2006/01/03 : 13:06:12
|
Intressant! Men vad är då fördelen med katodföljarslutsteg
jämfört med trafon i anodkretsen? -Ökad linjäritet?
Nackdelarna är onekligen stora m.a.p. drivsteget.
Millerkapacitansen borde dock minska radikalt. |
Elektronostalgist? -Javisst! http://elektroarkivet.se Skype: elektroarkivet.se
Min anläggning, uppdaterad 2006-06-11: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=30783
|
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7812 Posts |
Posted - 2006/01/03 : 15:41:35
|
Linjäritet, ingångskapacitans och utgångsimpedans är de saker jag kan komma på på rak arm.
Framför allt utimpedansen är intressant.
|
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
Imperial
Medlem i AÖ
2646 Posts |
Posted - 2006/01/05 : 05:30:36
|
Tjenare Fuling!
Var har du fått det ifrån om katod lasten? Jag är nyfiken!! Jag har inte provat katod trafo men teoretiskt sett så borde impedansen vara lägre på en katod trafo jämtemot en anod trafo. Däremot blir RE mer intressant om man har järnet via katod och jord. När det gäller parafeed så (KÖR JÄRNET BA) är det inte så jätte sor skillnad mellan järnena. Jag har provat allt från radiotrafos till Dynaco MKIII järn. Alla låter bra med PFSE trots olika impedanser. I en vanlig koppling är trafon kopplad direkt till röret så då är det större skillnad mellan olika utgjärn än med PFSE då drosseln eller regulatorn matar röret. PFSE kondingen däremot har stor betydelse för ljudkaraktären på hela steget. Rätta mej om ja har fel...
M.V.H.... |
Rör å tillbehör när jag är med i matchen.
jbl2480@hotmail.com
Deltidare på Hifikit |
|
|
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
Posted - 2006/01/05 : 08:01:19
|
| Imperial, det du skrev om parafeed var riktigt intressant. |
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7812 Posts |
Posted - 2006/01/05 : 09:56:44
|
Om jag minns rätt så har Tube Cad Journal en lång artikel(serie) om katodföljarslutsteg, och jag har bestämt för mig att påståendet om lastimpedansen nämndes där. Har också sett dett i en annan artikel där någon byggt en 6V6 SE-stärkare med 5k mellan katod och jord.
Utimpedansen blir som sagt lägre eftersom man har 100% degenerativ återkoppling och <1 ggr förstärkning.
Dock tror jag att det här främst gäller trioder, om jag förstått någonting rätt så borde pentoder funka bättre med lågohmiga laster.
Problemet med pentoder är att skärmgallerspänningen måste vara konstant i förhållande till katoden, och ska katoden svinga några hundra volt blir det nog till att driva skärmgallret via en högspänningsmatning och en mosfetföljare.
Inga problem egentligen bara man har det i åtanke och inte tror att man har pentodkoppling om man drar skärmgallret till en fast spänning.
Håller med om att parafeed är intressant!
Jag har ett hembygge med EC90 och 12B4A där utgångsdelen är parafeed baserad på billiga järn från Hammond. Låter mycket bättre än den förtjänar med tanke på komponentkvalitén...
Är dock med på att man inte får snåla på parafeedkondingen.
En annan variant som jag pysslat lite med är partiell katodkoppling, en del av trafons primär på anoden och en del på katoden.
Nackdelen är att man även här behöver ett drivsteg som kan leverera, men det betalar sig i form av ökad linjäritet och sänkt utimpedans.
Det är inte ofta man hör en SET på 1,5W med stram och rapp basåtergivning, men jag lyckades bygga en faktiskt
|
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
Imperial
Medlem i AÖ
2646 Posts |
Posted - 2006/01/06 : 10:05:39
|
Jo men visst!
katod feedback är myket bra. Jag kör mina VT-25 CFB med Lundahl 1620. Jag betällde dock en special variant av dessa som har möjlighet till olika många % CFB. Jag har inte hunnit med och experimentera mer men det är helt klart ett lyft. Basen trodde jag att det skulle hända mycket med i innan jag kpplade in CFB slingan men det var i midden som det stora lyftet kom. Bättre konturer och stramare återgivning "rörgosigheten" minskade.
M.V.H... |
Rör å tillbehör när jag är med i matchen.
jbl2480@hotmail.com
Deltidare på Hifikit |
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7812 Posts |
Posted - 2006/01/06 : 11:03:28
|
Helt klart en överlägsen metod jämfört med att dra en tamp med en spänningsdelare till katoden på nåt tidigare steg.
Det är runt slutrören återkopplingen (eventuellt) behövs, och då ska den hålla sig runt slutrören!
Intressant förresten med specialbeställda 1620-trafos.
Man kan köra med helt vanliga trafos också om man lägger in sekundären i katodkretsen och står ut med att man får en gnutta likström genom högtalaren (inte så mycket att det är något problem).
|
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
Edited by - Fuling on 2006/01/06 11:14:23 |
|
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
Posted - 2006/01/06 : 11:59:36
|
Det där med att dela upp primären mellan anod och katod, är det vad man kallar
distrubited load? Har sett en enkel lösning (M.Jones igen...) där man lägger
trafosekundären i mellan katodavkoppling och jord. Enkelt att göra med vilken trafo som
helst, men jag antar att motkopplingen blir relativt liten och helt beroende på
trafons omsättningsförhållande.
Jag borde kanske snacka mindre och bygga mer. Står fortfarande och velar mellan PP och SE.
Tänker mycket på PP:s svaghet med addering av udda harmonier.
Finns någon sanning i teorin att likströmsmagnetiseringen hos SE ger bättre ljud borde
inte parafeed vara någon höjdare, men ni är flera som vittnar om motsatsen.
I valet mellan PP och SE kvarstår då bara övertonskompositionen.
Hur stor induktans bör PFSE-drosseln ha? Borde vara klart högre än primärinduktansen
för en DC-kopplad utgånstrafo. -Och hur dimmensionerar man kopplingskondingen?
Åter till 6080/6AS7:
Verkar som att rören är bättre än ryktet. Ren 2:a-tonsdist mår man väl inte så illa av?
Vad jag sett av kurvorna tycks det vara låga halter av högre harmonier.
Hur effektivt undertrycks jämna övertoner i PP? Om man har slutrör som enbart ger
2:a-tonsdist och kör dem i PP klass B, omvandlas då distorsionen till udda otäckingar?
Är PP klass A bättre på att hålla de udda nere?
Det jag är ute efter är om 2:a-tonsdistande trioder ändå kan vara ganska perfekta i PP.
Kan man blanda (paralellkoppla) 6080 och 6AS7? Vad skiljer dem egentligen? |
Elektronostalgist? -Javisst! http://elektroarkivet.se Skype: elektroarkivet.se
Min anläggning, uppdaterad 2006-06-11: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=30783
|
|
|
|
Lord
Member
1020 Posts |
Posted - 2006/01/06 : 12:25:28
|
distrubited load är vad man brukar kalla ultralinjär.
splitt load kallas det om man delar upp primären .
6080 och 6as7 är sammar rör , 6080 är en mordernare industrivariant
men dom kommer med all säkerhet att åldras olika , så jag skulle rekomendera rör av samma sort och tillverkare , helt från samma batch om man skall parallellkoppla . |
En bit tråd blir inte mer antenn bara för att du kan ansluta den till radion
Min anläggning |
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7812 Posts |
Posted - 2006/01/06 : 13:48:42
|
Split load eller CFB (Cathode feedback). Jag kan tänka mig att split load gäller om man kör en stor del på katoden och cfb då man bara har lite återkoppling. Det blir ju en viss skillad i funktionen, kör man 50/50 anod/katod så jobbar ju röret till hälften som katodföljare.
Det som bestämmer återkopplingsgraden är dels trafons omstättning/hur stor del av primären som sitter på katoden, dels slutrörets förstärkning.
Så här har jag fått det förklarat för mig:
6db återkoppling har man då signalen som läggs på katoden är lika stor som drivsignalen till röret.
Låt oss säga att slutröret har en gallerförspänning på -10V, en mindre effektpentod alltså i stil med EL84.
För att få full utstyrning ska vi ha en insignal på 10V peak.
Vill vi ha 6dB CFB måste måste det till att den trafolindning som ligger mellan katod och jord svingar +-10V peak också.
10V peak blir 6,25W rms i 8 ohm om huvudräkningen stämmer, det känns alltså ganska rimligt att man skulle kunna få till en sån här koppling med t.ex en pentodkopplad EL84.
Kör man med Hammond 125xSE utgångsjärn så har man dessutom en 16-ohmstapp till förfogande om man kopplar för 5k/8ohm, använder man den tappen till CFB så får man ytterligare lite återkoppling och det skadar nog inte i sammanhanget.
Det där blev långt och surrigt, det jag ville komma till är att inte bara trafon utan även själva röret påverkar mängden återkoppling.
Kör man med sekundären i katodkretsen så får man komma ihåg att räkna om omsättningen på trafon också eftersom den i praktiken blir spartrafokopplad, sekundären ingår så att säga i primärkretsen.
En trafo på 25:1 får då en omsättning på 26:1.
Ja just det, som jag nämnde tidigare i den här tråden så måste man tänka till lite extra om man ska köra ren pentodkoppling.
Kör man CFB och ansluter skärmgallret till B+ så får man varken pentod- eller triodkoppling utan faktiskt ultralinjärkoppling!
Skärmgallerspänningen kommer ju att variera i förhållande till katoden, hur mycket beror på hur mycket CFB man tillför.
|
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7812 Posts |
Posted - 2006/01/07 : 01:09:19
|
| Apropå ingenting så har JohnA PM! |
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
Posted - 2006/01/16 : 15:17:15
|
Jo tack, Pm fick jag och därmed blev mina funderingar kring nästa slutstegsprojekt
än värre...
Jag summerar:
1. Jag tycks ha utvecklat pentodallergi. Bygger jag så blir det med
trioder eller triodkopplat, då helst beam-rör.
2. Single-end börjar kännas som det enda rätta. Utan motkoppling
så klart. Mina praktiska erfarenheter grundar sig på få jämförelser, men teorierna
backar upp fint för en hållbar religion.
Det som stör är påståenden om att SE parafeed låter utmärkt trots
att det enligt teorin borde ge sämre linjäritet i utg-trafen.
3. Som vanligt är det skrotlådan och nära-nollbudget som gäller.
4. Behovet av uteffekt är jag osäker på, men 2x15w är mer än väl
och 1-2w i klenaste laget. En kvalificerad gissning är att något
mit emellan är lagom. Tänkte backa upp med separat slutsteg för basen.
För att nå hyfsad uteffekt med de rör jag har i gömmorna (eller
köper billigt i en ICA-kasse ) är det parallellkoppling som gäller.
Nyss slogs jag av en dyster tanke:
Åtminstone triodkopplade pentoder har taskig verkningsgrad, d.v.s.
viloströmmen är hög i förhållande till uteffekten.
Att parallellkoppla en hel bunt fusktrioder borde inte bara ge tjuriga millerkapacitanser att driva, utan också ge en väldigt hög
DC-magnetisering av utg-trafen. (om man inte kör parafeed:at)
Kanske måste jag ta till en sjuhelvetestrafo bara för att den
inte ska mättas av DC?
Hmmmmm.... Nog borde det gå att rädda situationen med en stadig drossel parallellt med trafoprimären? Drosselns DC-resistans ska då vara sådan att utg-trafon bara får en liten del av likströmmen
så den får jobba i sitt mer linjära område mellan noll och mättning.
Om konceptet verkar vettigt kan man i stället för att matcha DC-resistans mata drossel och utg-taf med var sin stabiliserad spänning.
WOW, variabel järn-bias!!!
|
Elektronostalgist? -Javisst! http://elektroarkivet.se Skype: elektroarkivet.se
Min anläggning, uppdaterad 2006-06-11: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=30783
|
Edited by - JohnA on 2006/01/16 17:48:49 |
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7812 Posts |
Posted - 2006/01/16 : 18:47:52
|
SET, ain´t nothing like it...
Det där resonemanget om drossel parallelt med utgångstrafos har, om jag tänker rätt, en baksida också: Du shuntar bort en massa värdefull induktans och tillför en massa läskig kapacitans. |
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7812 Posts |
Posted - 2006/01/16 : 22:01:20
|
Den varianten finns, men den är inte helt lätt att utföra i praktiken.
Tänk på att all signal som går genom trafon kommer att dyka upp på den lindningen, likströmmen måste alltså komma från en konstanstströmkälla som bränner lika mycket effekt som slutröret.
Mitt recept vore att ta en tillräckligt stor trafokärna och sen köra hårt på det gamla hederliga sättet! |
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
|
|
Topic |
|
All Forums
Teknik och DIY
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly