| Author |
 Topic  |
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
 Posted - 2004/05/15 : 01:34:32
|
Här diskuterar vi utgångstransformatorer och annat som är relaterat.
Kan man linda sin egen trafo, hur gör man?
Vad kännetecknar förresten en "bra" utgångstrafo?
Vilka är bäst och varför? |
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
|
|
Resonans
Member
897 Posts |
Posted - 2004/05/15 : 01:46:02
|
Kanonbra!
Jag undrar redan om någon vet vad för kärna en ringtrafo har. Är det lameller eller solid ferrit? |
...music is the best... |
 |
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2004/05/15 : 02:04:57
|
Jag kan så pass mycket om utgångstransformatorer att jag vet att jag inte kan linda en egen. I alla fall om den ska klara 5Hz till 60kHz som en bra trafo klarar.
Nycklarna verkar vara symmetri och läckinduktans samt hur mycket man magnetiserar kärnan. Material i kärnan, tjockleken på laminaten, lindningsgeometri, sektionering, delning av bobin i 2 symmetriska halvor etc.
Jag har hängt med ett antal år på nätet och observerat vad kunniga lindare sagt. Som att nybörjare ofta får slänga de första 5-10 försöken innan de får till det. Ändå finns det de som kör en nättrafo baklänges och får bra resultat (2x115V primär och 6V sekundär blir approximativt en utgångstrafo).
Men ska man sammanfatta det lite så gäller i princip:
Sektionslindning, dvs man lindar primär och sekundär omlott flera gånger för att få hög koppling mellan dem vilket håller läckinduktansen nere. Ofta med flera sekundärer i parallell. Lindningarna ska även vara tätt packade för läckinduktansens skull, inga slarvlindningar alltså.
Tillräcklig induktans i primären för att komma lågt i frekvens, dvs många varv.
God symmetri vilket enklast uppnås genom att dela lindningarna i 2 halvor och låta dem bli spegelbilder av varann. (pushpulltransformatorer).
Rätt val av gaptjocklek för SE-transformatorer.
Rätt material i kärnan. Plåt av M6-material hälften så tjock som för nättrafos eller tunnare. Vissa blandar i lite grann mumetall för bättre HF-egenskaper.
Är man extrem lindar man med silvertråd.
Det går inte att jämföra utgångstransformatorer med nätdito vad gäller effekttålighet. Utgångstrafos magnetiseras inte lika mycket och ska gå lägre i frekvens så de blir väsentligen större för samma effekt. Är det SE så blir de ännu större för att ha järn nog till DC-magnetiseringen.
Sist men inte minst ska de vara så isolerade att de klarar ett par kV spänning.
Hårda krav som synes. |
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
|
|
|
tubetvr
Member
338 Posts |
Posted - 2004/05/15 : 08:15:19
|
Hej,
Jag tror inte att det är omöjligt att få till en riktigt bra push-pull utgångstraf, SE är betydligt svårare. Den stora svårigheten är att få tillgång till hur utgångstrafar är praktiskt utförda eftersom det ofta har varit hållt som en yrkeshemlighet av fabrikanter hur en bra trafo skall lindas.
Men! på 50 och 60 talet så fanns det många byggbeskrivningar både i engelska och svenska tidningar inkluderande hur man skulle linda en traf, det enklaste vore att få tag i någon gammal bra byggbeskrivning och börja där. Ett bra exempel kan vara den traf som beskrivs i den ursprungliga beskrivningen för Williamson förstärkaren, original artikeln så finns alla detaljer angivna tom vilken isolering som användes mellan lagren.
Om man inte vill kopiera en redan känd design så finns det mycket litteratur hur man beräknar antal varv för primär och sekundär och vilken kärnstorlek man skall använda osv, hur man gör interleaving kan man kopiera från andra kända trafar.
Sen kommer nästa problem och det är hur man skall linda på tråden utan en proffesionell maskin, det enklaste är att använda en handvevad drillborrmaskin som man sätter upp i skruvstycket och vrider för hand medans man håller tråden sträckt med andra handen, trådarna skall ligga snyggt och parallellt utan att korsa varandra och man bör lägga isolerpapper mellan varje lager, själv använde jag papper från papperskondensatorer, det är idealt för ändamålet.
Jag har lindat ett antal utgångstrandsformatorer några för pentodkopplade förstärkare och även ett par för ultralinjär men det är mer än 30 år sedan och jag kommer fortfarande ihåg vilket slitgöra det var, jag bestämde mig redan då att jag inte skulle göra det igen, men jag skulle kunna tänka mig att leta fram någon gammal beskrivning tex på Williamson trafen och beställa en sådan traf hos en transformator tillverkare.
SE är betydligt svårare än push-pull eftersom luftgapet gör att induktansen per lindningsvarv blir mindre dvs man behöver fler varv vilket också ger högre kapacitans så det är svårare att få till bra lågfrekvens och högfrekvensegenskaper samtidigt, en push-pull traf är betydligt enklare men det finns beskrivningar på SE trafar i gamla Philips rördataböcker men jag vet inte hur bra de är.
Jag tror altså att det är möjligt linda hyfsade trafar själv men det är inget för veklingar! en Williamsson traf har 2 sektioner, varje sektion har 5 primärlindningar om 5 lager vardera med 88 varv i varje lager, mellan varje primärlindning ligger en sekundärlindning, (altså totalt 4 sekundärlindningar) om vardera 2 lager med 29 varv i varje lager.
Totalt sett blir det 4400 primärvarv och 464 sekundärvarv och skall man linda detta för hand så är man ganska mör sen.
En bra traf skall ha hög primärinduktans vilket ger bra lågfrekvensegenskaper. Relativt låg magnetiseringsgrad annars får man distorsion vid låga frekvenser.
Låg läckinduktans vilket ger bra högfrekvensegenskaper. Alla dessa egenskaper är mer eller mindre beroende av varandra tex så blir ofta läckinduktansen högre vid fler varv men primärinduktansen ökar, det finns fler parametrar men jag tror dessa är de viktigaste.
Bernt frågar också vilka trafar som är bäst och varför och det är väl en svår fråga att svara på, själv gillar jag Tango eftersom jag har en viss erfarenhet av dessa men de är mycket dyra, de är ofta lindade på C-kärnor med kornorienterad plåt som gör att man kan använda mindre kärnor för högre effekt eftersom sådan plåt tål högre magnetisering, en del andra Tangotrafar är gjorda med u-metall kärnor som har betydligt högre u vilket gör att man kan använda färre varv.
MVH Hans
|
Ägare av företaget Q-tron Audio, konstruktion och tillverkning av OTL rörförstärkare |
|
|
|
Resonans
Member
897 Posts |
Posted - 2004/05/15 : 12:02:42
|
Hans: Mkt intressant läsning! Jag vet i princip inget om utgångstrafosar eftersom jag är ny i rör-ruset. Det verkar helt klart komplicerat att få en egenhändigt lindad trafo bra, men det kan inte vara omöjligt. Det jag har funderat på är hur man löser tillverkningen rent praktiskt, som jag alltid gör när jag ser något (en miljöskada jag besitter som maskiningenjör  ). Rent teoretiskt finns det gott om vetenskap att tillgå. Det fina med elektronik och signaler är att det går att räkna på och förutspå. Jag har precis köpt boken "Handbook of transformer design & applications" och där finns mycket matematik om det mesta. Matematiken löser vi nog, jag kan köra den i Matlab om det är så. Det finns också ett kapitel med en designstrategi steg-för-steg.
Ponera att man lyckas, hur mycket pengar skulle man kunna spara då? |
...music is the best... |
|
|
|
tubetvr
Member
338 Posts |
Posted - 2004/05/15 : 12:43:06
|
quote:
Jag har precis köpt boken "Handbook of transformer design & applications" och där finns mycket matematik om det mesta. Matematiken löser vi nog, jag kan köra den i Matlab om det är så. Det finns också ett kapitel med en designstrategi steg-för-steg.
Jag skulle inte rekommendera att designa en traf från "scratch", som med allt annat så ger inte matematiska formler hela sanningen men matematik + erfarenhet är en oslagbar kombination, börja med att linda en traf enligt välkänt recept tex Williamson och när du får det att stämma så kan du försiktigt börja med variationer på grundreceptet.
quote:
Ponera att man lyckas, hur mycket pengar skulle man kunna spara då?
Det beror nog på hur du värderar din egen arbetstid, du får nog räkna med en mycket låg timlön för att det skall bli billigare men det är ju alltid roligt att göra något själv. Jag vill varna för att fuska med lindningsarbetet, det kommer inte att fungera hur bra än matematiken stämmer, utgångstrafar innebär mycket hårt arbete som inte kan fuskas bort. Jag vet inte vad den bok som du har köpt innehåller men som Jax skrev så är det stor skillnad på vanliga trafar ochh nättrafar, jag skulle säga att det är så stor skillnad att erfarenhet av nättrafar är mer eller mindre värdelös när det gäller att designa en utgångstraf, det är som att börja om på nytt med en helt ny teknologi.
MVH Hans |
Ägare av företaget Q-tron Audio, konstruktion och tillverkning av OTL rörförstärkare |
|
|
|
TQWT
Member
53 Posts |
Posted - 2004/05/15 : 13:05:33
|
Jag kan intyga att utgångs transformatorer kan vara verkligen komplicerat lindade. Jag extraknäckte på en tranformator fabrik när jag gick i skolan.
En Lördag kom en man in med tårar i ögonen och en klassisk rörstärkare(jag kommer inte ihåg fabrikat) under armen. Han hade lyckats bränna en av utgångs transformatorerna och nu undrade han om vi kunde linda om den!
Det gick inte få data på den, så det blev till att linda av och räkna varv. Detta hade vi gjort många gånger innan när det stod någon fabrik stilla p g a brunnen special transformator, så vi hade en viss vana.
Vi tyckte synd om honom så vi tog på oss jobbet utan några garantier. Det började ganska bra och vi lyckades hålla koll på de första lagren men när vi kom en bit ner insåg man att det var ganska komplicerat. De olika lindnings sektionerna tycktes låsa varandra genom att gå upp och ner genom lager. När det har brunnit så blir tråden ganska skör så det är lätt att den går av. Tyvärr fick vi ge upp men mannen slapp i alla fall betala för de timmar vi lagt ner.
Så kontentan är att det är väldigt svårt att göra back engineering på en brunnen trafo.
Sedan vill jag säga att jag håller med Tubetvr att det räcker inte med matematik, det behövs erfarenhet.
När jag jobbade på den där fabriken så roade jag mig med att testa olika formler som fanns för drosslar och trafar. Det stämde inte alltid och ibland blev det riktigt fel i förhållande till uppmätta värden.
|
|
|
|
Resonans
Member
897 Posts |
Posted - 2004/05/16 : 01:36:29
|
Ja det här tog skruv.
tubetvr: boken behandlar power-, wideband-, pulse-, multiphase och rectifier transformers och det är ju då främst wideband-kapitlet som är intressant i den här diskussionen. Man bör nog klarat av 20p högskolematematik för att begripa teorin.
TQWT: Vilka formler var det du testade?
Visst håller jag med om att erfarenhet är och alltid kommer att vara viktigast för de flesta arbetsmoment, och det var därför jag försökte föreslå någon form av samarbete... Det här blir väl mer som ett försvarstal från min sida, men jag tror nog inte att alla tillverkare av utgångstrafo testat sig fram från början utan en teoretisk grund att basera sin utveckling på. Eller förresten, det kanske är så.. Det är nog därför de är så dyra..  |
...music is the best... |
|
|
|
tubetvr
Member
338 Posts |
Posted - 2004/05/16 : 07:23:30
|
Hej,
"Resonans", När du nämner wideband trafar, är det speciellt trafar för audio som avses? I så fall är det trafar för att överföra effekt eller för småsignal tex mikrofontrafar? Det är mycket stor skillnad på att göra en traf för lågeffekt eller hög effekt och det är ännu större mer speciellt att göra trafar för audiofrekvenser. Själv har jag tex konstruerat trafar med extrem bandbredd i jobbet men det är för RF och igentligen inget av den erfarenheten hjälper för att göra en utgångstraf.
Det spelar ingen roll att matematiken är avancerad, jag tror inte att tex jag själv skulle ha några svårigheter att förstå den men jag tror inte att jag kan konstruera en bra traf bara genom att läsa en bok lika lite som jag tror att vem som helst skulle kunna konstruera en förstärkare i professionell klass genom att läsa en bok, (även om många tycks tro att det är så enkelt).
Jag skulle tro att man kan läsa in tillräckligt mycket teori på en eller ett par veckor eller så om man har rätt bakgrund men att sen göra en bra traf innebär antingen att man gör en massa försök eller att man kopierar någon känd design och eventuellt gör små modifieringar av denna.
Jag tror fortfarande att det är den bästa metoden dvs kopiera en känd design och utgå från den.
Jag tror att trafar är dyra därför att: materialet faktiskt kostar en del pengar, det är mycket arbetstid nerlagt på varje traf, och det räcker inte med att läsa en bok för att göra en bra traf så utvecklingskostnaden är hög.
Generellt så tycker jag att det är bra att ha en ödmjuk attityd till teknologi som av tradition anses svår annars är det upplagt för besvikelser, magnetisk teori för tex utgångstrafar har varit känd sedan mycket länge men det är bevisligen svårt att tillämpa dessa teorier i praktiken, jag har böcker skrivna på 30-talet som beskriver hur man räknar på trafar med precis samma formler som i moderna böcker så det är inget nytt.
Jag vill inte avskräcka någon från att försöka linda egna trafar, jag tror som jag skrivit tidigare att det är möjligt att göra något riktigt hyfsat men man bör också ha respekt för en teknologi som bevisligen inte är så lätt att aplicera i praktiken.
MVH Hans |
Ägare av företaget Q-tron Audio, konstruktion och tillverkning av OTL rörförstärkare |
|
|
|
Resonans
Member
897 Posts |
Posted - 2004/05/16 : 14:17:46
|
tubetvr: Wideband-trafo för både RF och audiofrekvensområdet. Boken finns både på elfa och på Chalmers huvudbibliotek (har funnits iallafall) annars finns den på elektro på dito, har du möjlighet kan du ju bläddra i den. Jag har aldrig hävdat att jag skulle kunna linda en trafo efter att ha läst en bok som du verkar tro. Men jag får anse mig besegrad i denna diskussionen eftersom jag faktiskt inte kan något om utgångstrafosar. Jag tyckte det kunde vara en idé att samarbeta och därför erbjöd jag mig att köra eventuella beräkningar i Matlab.
MVH Marcus |
...music is the best... |
|
|
|
tubetvr
Member
338 Posts |
Posted - 2004/05/16 : 16:54:25
|
Hej,
Resonans, jag har inte sagt att du tror att det är enbart att läsa en bok om man vill göra en utgångstraf men jag fick intrycket att du fäster för stor vikt vid teori.
Jag hoppas att det framgår vad jag föreslår för metod dvs att kopiera en känd konstruktion och med hjälp av matematik modifiera den för det ändamål man vill, det kanske låter som en tråkig metod men den fungerar och leder till ett snabbt godtagbart resultat.
För den som vill göra sin egen Willamson traf så är följande rätt metod:
Kärnan skall vara 1,75" tjock laminat No28A av material super silcor, det är vanlig kiselhaltig transformatorplåt men jag vet inte vad kiselhalten är, jag kanske kan ta reda på det. No28A är en kärna som verkar likna EI men jag vet inte exakt storlek men mittbenet skall vara 1,25", jag tror att jag har en bok på jobbet där det står exakta mått på olika traf material så jag kan kolla i morgon om någon är intresserad.
På trafen skall lindas 2 separata lindningar, (bobinen är uppdelad i 2 delar).
Varje del består av 5 primär delar och 4 sekundärdelar med primär innerst och ytterst. Varje primär del består av 5 lager och varje lager av 88 varv tråd tjocklek 30 s.w.g, (s.w.g är ett Engelskt sett att ange trådtjocklek inte att förväxla med amerikanska a.w.g) emaljerad koppartråd. Varje primär del består av 2 lager och varje lager av 29 varv tråd tjocklek 19 s.w.g
mellan varje enskilt primär och sekundär lager isoleras med papper 2 mil tjockt och mellan primär och sekundärsektioner med 3 lager 5 mil tjock pappers tape.
Trafen har en primärinduktans om 100H vid 50 Hz och 5V och en läckinduktans om 22mH mätt vid 1000 Hz, primär resistans 250 ohm per sida, dessa värden är faktiskt ganska bra oich fullt jämförbara med tex trafar från Hammond.
Som synes så är det kanske inte så svårt att göra en ganska bra traf själv men det hjälper om man har ett exempel att utgå ifrån.
MVH Hans |
Ägare av företaget Q-tron Audio, konstruktion och tillverkning av OTL rörförstärkare |
Edited by - tubetvr on 2004/05/16 23:54:00 |
|
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2004/05/17 : 00:25:49
|
Jag tror det är det materialet som har 4% kisel i sig.
RDH ed 4 har en hel del om utgångstransformatorer. Bl.a. flera sidor om sektionslindning och att man faktiskt kan få högre läckinduktans om man har för många sektioner.
Där finns oxå lite om hur primärinduktansen väljs som funktion av lägsta frekvens och inre resistans i slutrören. Ju högre inre resistans desto högre induktans behövs.
Det svåra verkar vara att permeabiliteten varierar med magnetiseringen vilket komplicerar uträkningen av antalet primärvarv något. Williamsontrafon finns beskriven där lite kamouflerat.
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
|
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2004/05/17 : 00:31:10
|
En ringkärna består av ett hoprullat band av transformatorplåt. En C-kärna är gjord på samma sätt men man sågar itu den och slipar ändarna så man kan sätta dit de båda bobinerna och klämma ihop kärnhalvorna. C-kärnan kommer nära toroiden i prestanda men är enklare att linda och är symmetrisk till sin natur. Dubbel-C-kärna påminner om den klassiska EI-kärnan men är tillverkad som C-kärnan.
C-kärnan anses nog vara den bästa idag.
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
|
|
|
tubetvr
Member
338 Posts |
Posted - 2004/05/17 : 04:15:38
|
Hej,
Lite mer info om Williamson trafen:
Kärnmaterialet är som Jax skriver vanlig kislehaltig transformator plåt med 3.5-4% kisel, plåten är inte kornorienterad och är i princip samma som vanlig transformatorplåt för nättrafar, det borde gå att använda en gammal nättraf om man kan hitta en i rätt storlek. Elfa hade i sin katalog en Williamson traf som var gjord av Sundbergs transformatorfabrik, jag har en bok med en bild på den trafen och vad man kan se så är laminaten av samma tjocklek som i vanliga nättrafar av bättre kvalitet.
Kärnan är liknande en EI-125 dvs den är 125mm bred, det är en stor sak och skulle fungera bra som en nättraf för ~150 VA.
Tråden för primärlindningen är tjocklek 30 s.w.g eller 0.25mm
Tråden för sekundärlindningen är 19 s.w.g eller 0.9mm
Notera att en orginal Williamson traf har 1.7 6.8 och 15 ohm sekundär impedans vilket kanske är lite ovanligt men jag tror att 6.8 ohm uttaget fungerar bra för 8 ohm högtalare.
En nackdel med Williamsson trafen är att den är stor och klumpig pga att den är gjord med vanlig transformatorplåt men det är bra för DIY eftersom det är ganska lätt att få tag igamla nättrafar. Förstärkaren gav bara 15W så även med vanlig transformatorplåt så blev det bra prestanda, om effekten ökar så ökar också distorsionen.
Jag roade mig med att försöka räkna lite på Williamsson trafen:
Som sagt så är kärnan stor och vid 30Hz och 15W så är magnetiserings graden mycket låg bara ca 3300 Gauss, det gör att distorsionen blir låg ca 1.2%, om man 4 dubblar effekten dvs 60W så når man ca 6600 Gauss och distorsionen ökar till ca 2.5% vilket jag tycker också kan vara acceptabelt för en DIY traf. Frekvensomfånget för trafen är 60kHz -3dB vilket inte alls är så dåligt och jämförbart med tex Hammond 1650 serien, Williamson trafen är så stor som Hammond 1650W.
Det skulle vara roligt om någon gav sig på att göra en DIY traf, Williamson trafen skulle passa ganska bra för HFTA steget tex.
MVH Hans
|
Ägare av företaget Q-tron Audio, konstruktion och tillverkning av OTL rörförstärkare |
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7931 Posts |
Posted - 2004/05/18 : 22:19:46
|
För några månader sen fick jag tag i ett par nättrafos av C-kärnetyp på ca 40-50VA. Gamla grejor som suttit i några Philipsapparater har jag för mig.
Tyvärr gick det inte att mecka isär dem utan att förstöra bobinerna, så i nuläget håller jag på och experimenterar lite med att tillverka bobiner av lackat/limmat kraftpapper. Efter en del misslyckanden så tror jag att jag har fått till ett fungerande koncept, nu återstår bara att linda någonting vettigt på dem:)
En tanke jag har är att göra ett par 1:1 utgångstrafos till min cd-spelare. I så fall ska trafona drivas av varsin 6C19,en rysk triod med lågt inre motstånd (400-500 ohm). Det låga inre motståndet gör att jag borde klara mig på ca. 12-15H primärinduktans vid 50-60mA DC.
Jag har tänkt linda med 0,25 mm tråd, då går det på ca. 100 varv på varje lager, och på varje bobin får det plats 12 lager.
Varje trafo har två bobiner, alltså blir det ca. 1200 varv primärlindning och lika mycket sekundär på varje trafo.
Någon som har någon uppfattning om huruvida det kommer att räcka?
Jag har förresten tänkt lägga upp lindningarna så som följer:
3 lager primär
6 lager sekundär
3 lager primär
Fyra primärsektioner och två sekundärsektioner per trafo alltså, räcker det eller ska jag "interleava" mer? |
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
Resonans
Member
897 Posts |
Posted - 2004/05/19 : 07:28:27
|
Fuling: Var får du tag i kraftpapper? Finns det något annat sätt att tillverka bobinerna på?
tubetvr: Vet du var man kan köpa trafoplåt? Finns det på hylla eller måste det specialbeställas?
|
...music is the best... |
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7931 Posts |
Posted - 2004/05/19 : 07:54:00
|
| Om jag inte har missförstått allting så är kraftpapper precis samma material som papperskassarna man kan köpa i mataffärerna om man är miljömedveten. Det är i alla fall vad jag använder, uppklippta papperskassar. |
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
tubetvr
Member
338 Posts |
Posted - 2004/05/19 : 09:57:18
|
Hej,
Fuling, Du kan räkna ut induktansen hjälpligt med formeln
Lp = 1.26 x Np^2 x Afe x U /1e6 x ML
1.26 är en konstant
Np = antal varv
Afe är kärnarea i mm^2
U är mu för kärnmaterialet
ML är den magnetiska väglängden runt kärnan i mm
Du kan räkna med U = 5000 det fungerar bra både för vanlig transformatorplåt och kornorienterad plåt som C kärnor oftast är gjorda av.
Resonans, jag har själv aldrig köpt ny transformator plåt, de transformatorer jag har gjort använde jag gamla skrotade nättrafar till, det är en ide om man kan hitta 2 likadana billiga nättrafar, gamla trafar har ofta tunnare plåt än moderna vilket är bättre för utgångstrafar. Annars så borde det inte vara omöjligt att köpa en tom kärna med bobin från tex transformatorteknik eller andra tillverkare, Maplin och RS har också transformator kits med lösa delar. Försök att hitta så tunn plåt som möjligt, det ger lägre förluster, specialplåt, tex kornorienterad plåt eller u-metall är inte nödvändigt men ger ännu bättre resultat, (lägre läckinduktans och/eller lägre distorsion).
MVH Hans |
Ägare av företaget Q-tron Audio, konstruktion och tillverkning av OTL rörförstärkare |
|
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2004/05/19 : 11:36:58
|
Riktigt gamla transformatorer är inte bakade och lätta att få isär. Gamla radioapparater från 50-tal och bakåt är objekt för transformatorektomi.
Nyare bakade kan tas isär men det kan vara problem att rädda bobinen.
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
|
|
|
Resonans
Member
897 Posts |
Posted - 2004/05/19 : 13:44:52
|
Nu ska vi se om jag fattat rätt:
Ju tunnare skikt desto bättre?
Toroid = bästa kärna, förutom svårigheterna med att linda?
Den envetne kan tillverka egna bobiner av papperskassar och lim?
Bobin meningslöst till toroid antar jag... |
...music is the best... |
|
|
|
tubetvr
Member
338 Posts |
Posted - 2004/05/19 : 14:13:59
|
Hej,
quote:
Ju tunnare skikt desto bättre?
Ja, det stämmer, det finns heller inga nackdelar med att att använda tunna lameller förutom kostnaden.
quote:
Toroid = bästa kärna, förutom svårigheterna med att linda?
Ine helt solklart, en toroid är mycket mer känslig för DC magnetisering än en EI traf så om steget inte är helt balanserat så kan frekvensgången och distorsionen påverkas, även om balansen vid tomgång är OK så är det mycket viktigare med en toroid att slutrören är dynamiskt balanserade för att undvika ojämn magnetisering, toroider är mycket bra i teorin men kan ha en del problem praktiskt. Kanske C kärnor är en bra kompromiss mellan toroider och EI kärnor?
quote:
Den envetne kan tillverka egna bobiner av papperskassar och lim?
Jo det går bra men hårt tjockt papper liknande det som användes av många transformator tillverkare går också bra, affärer för konstnärer osv har många olika slags papper, annars kan man använda tunt kretskorts laminat utan koppar för större trafar.
MVH Hans |
Ägare av företaget Q-tron Audio, konstruktion och tillverkning av OTL rörförstärkare |
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7931 Posts |
Posted - 2004/05/20 : 08:47:26
|
Tyvärr brakade hela mitt trafoprojekt åt h*lvete igår p.g.a. att Elfa säljer koppartråd som inte går att få av från rullarna i ett stycke!!!
Det är mig ett mysterium hur tillverkaren burit sig åt för att linda på tråden på rullen på ett sådant sätt att det inte går att linda av den igen, det hade liksom lagt sig en slinga av ett underliggande varv runt tråden så att det var helt omöjligt att linda av utan att börja klippa, och då var katastrofen ett faktum.
SJälvklart hade jag lyckats linda ena halvan av en trafo redan, så provkörning var inom räckhåll innan katastrofen inträffade.
Nu är jag för grinig fö att fortsätta, så det får ligga på is ett tag tills jag är dum nog att köpa likadan tråd en gång till (det har hänt förrut också...) |
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
tubetvr
Member
338 Posts |
Posted - 2004/05/20 : 09:05:09
|
Hej,
Fuling, har du räknat på primärinduktansen än? Jag kom på att jag i Sverige har i förråd ett antal, (ca 20) trafar med C-kärna som ger ca 100VA, ditt mail gav mig ide att kanske en sån kärna skulle bli en bra utgångstraf för 6C33C i SE, 6C33C har myclet lågt Ri och fungerar bäst med 600ohms last så det blir inte så många varv men jag måste börja läsa in om hur man designar en SE traf, dvs hur tjockt luftgap man skall ha osv.
MVH Hans |
Ägare av företaget Q-tron Audio, konstruktion och tillverkning av OTL rörförstärkare |
|
|
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
Posted - 2004/05/20 : 09:52:27
|
| Kanske något sånt skulle passa till mina monsterrör 13E1 också? |
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7931 Posts |
Posted - 2004/05/20 : 11:01:01
|
Tubetvr: Nej, jag har ingen aning om vad det är för kärnmaterial och med en obekant i formeln blir det nog inte så lätt att räkna
Som en parentes kan jag nämna att jag ska experimentera lite med myföljare och konstantströmskällor istället för trafos i CD-spelaren. Åtminstone tills jag fått ner stresshormonerna efter gårdagens händelser...
Luftgapets storlek har jag inte lyckats hitta någon bra information om, bara några grova tumregler.
Ett sätt som jag läst om på flera ställen och som verkar logiskt är att koppla upp en nätdel där trafons primärlindning agerar filterdrossel, då kan man ställa luftgapet genom att justera in minsta möjliga brum vid en given ström (som naturligtvis bör vara lika stor som den ström som ska flyta genom trafon)
Att linda trafos till 6C33 borde vara förhållandevis enkelt, tråden i primärlindningen borde bli minst 0,3 mm vilket gör det rent fysiskt enkelt att linda samt att den låga omsättningen och antalet varv gör att kapacitanser och liknande blir mindre kritiskt.
Dessutom jobbar 6C33 med ganska låga spänningar så isoleringen behöver inte klara tusentals volt. |
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2004/05/20 : 11:15:29
|
Jag sa först att jag tyckte jag kunde så pass mycket om audiotransformatorer att jag inte skulle linda en.
Men denna tråd irriterar min DIY-nerv, det kan inte hjälpas
Jag har lite gamla kärnor och transformatorer liggande i en låda. Jag har inte kollat igenom den på länge, det är kanske möjligt att det finns något man kan experimentera med där.
Både jag och Fuling håller på med 813 SE och den kräver en trafo med luftgap med i runda slängar 10k primär och induktans nog för över 20W effekt i basen. En sådan måste vara bland de svårare att linda själv. Jag emailväxlade lite med Brian Sowter om det tidigare och kom fram till att en 8.5k/8 trafo med 20W vid 25Hz och 90mA skulle bli en pjäs på 6.5kg. Hupp.
Nåja. Jag har inte simulerat min HFTA2 med en trafo med Williamsons parametrar ännu men den borde passa de flesta trioder och triodkopplade beamtetroder bra som gillar c:a 2.5k i SE-koppling. T.ex. 300B, 2A3, 807, 6L6GC, 6550. Även EL34 men jag tycker inte det röret låter så bra i triod. Ultralinjärkopplade pentoder vill ha lägre impedans, runt 3.5-5k beroende av matningsspänning.
RDH säger förresten att man bör räkna med "core stacking factor" på 90%, dvs verklig area på kärnan ska vara lite större än beräknad.
När man håller på med hemlindade transformatorer så vore det kanske bra om man kunde mäta upp parametrarna på sitt alster för att se om den blev bra. Parametrarna jag tänker på är:
- Total induktans på primären
- Läckinduktans
- Total kapacitans sedd över primären
- Kopplingsfaktor
Kopplingsfaktorn kan uppskattas till 1 - 1/(2Q) där Q är primärinduktans/läckinduktans.
Frågan är hur man förfar för att mäta upp dessa parametrar enklast, jag är själv lite osäker här.
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
|
|
|
Topic |
|
|
|
All Forums
Teknik och DIY
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly