Nu ska jag skriva om en kompositör som fortfarande är aktiv, Philip Glass. Han tillhör en musikrörelse som kallas minimalism. Här har musiken reducerats till de enklaste beståndsdelarna, jag brukar elakt säga att hans musik låter som orkestrerad fingerplock på gitarr. Andra elaka säger att han skriver samma musik om och om igen. På något sätt lyckas han ändå oftast att få det att låta intressant. Så här kan det låta: https://youtu.be/gJdaAX7z2vQ
Innan han blev berömd hade han svårt att få musiken spelad, så han bildade en musikgrupp för att framföra den. Sedan har hans berömmelse växt. Han har skrivit otroligt mycket, när han upptäckte att andra kompositörer använde sig av hans metoder för olika ändamål, exempelvis filmmusik, så lanserade han sig som den riktige kompositören av denna musik och fick kommersiell framgång.