Author |
Topic |
|
Eriksson
Member
812 Posts |
Posted - 2011/12/15 : 19:09:10
|
I försök att hitta den absolut ultimataste lådvolymen för ett givet element, för att komma så lågt ner i undre gränsfrekvens som möjligt har jag utprovat ett Scan-Speak element som heter 18w8545. Elementet är ett 7 tums element, som förmodligen har sina bästa egenskaper i en låda runt 25-30 liters bruttovolym. Men om man vill hålla sig kvar till ett två-vägssystem, finns det all anledning att experimentera sig fram till större lådvolymer. Jag har testat elementet i en så stor låda som 40 liters bruttovolym, alltså förmodligen egentligen en alldeles för stor låda för det valda elementet. Men för att få full dynamik för en två-vägare, har proven hittills gett alldeles utmärkta lyssningsmässiga resultat. Principen för proven har varit basreflex, och med en så låg avstämning som möjligt. Det finns många olika lådvolymer och avstämningsfrekvenser för avvikande lådvolymer, men det gäller hela tiden att hitta den kombination som fortfarande låter bra med den mesta sortens musik. Därför måste de mer tekniska proven hela tiden varvas med lyssningsmässiga prov, och dessutom på all tänkbar sorts musik. Detta är något som givetvis tar mycket tid i anspråk, men är helt avgörande för om ett system kommer att fungera optimalt för all slags musik. Man bör nog också ha i åtanke att ett basreflexsystem blir mycket sårbart, det gäller att hitta absolut rätt lådvolym, samt rätt avstämnigsfrekvens för den här lådtypen. Annars blir det skit på ren Svenska, med viss musik.
Filtret har också en helt avgörande roll för det slutgiltiga lyssningsmässiga resultatet. När man tillverkar filter för högtalare, ska filtret helst ge förutsättningar fört raka impedansförlopp samt minimala fasförskjutningar. I det här fallet har valts ett seriefilter med 12 db;s karaktäristik. Ett sorts filter som kan ses som en kompromiss mellan ett seriefilter bättre ljudliga egenskaper, mot ett parallellfilters bättre avskärningar av spänningskurvan.
Hittills har alltså proven gett goda resultat båda vad det gäller de lyssningsbara testerna, men också för de mer tekniska förutsättningarna för en lyckad högtalare. Filtret ger nästan helt rak impedansgång, blir impedansen någorlunda rak, brukar också fasläget gå att få bra, men är dock inte alltid regel. Ljudkurvan är i det närmaste helt rak, i alla fall i mitt mindre testrum.
Hur det kommer att bli med det samlade intrycket i ett större rum, typ vardagsrum återstår dock att se. Då det är oerhört stor ljudmässig skillnad på hur en högtalare låter i ett mindre rum jämfört mot ett större.
Dessutom bör man ha två testllådor när man lyssnar mer kritiskt, annars kan man bla inte få någon bra uppfattning om bla filtrets funktion vad det gäller den mer rumsliga informationen, såsom högtalarens tredimensionella ljudbild, etc.
I det här provet har också provats med en separat uppåtriktad diskant, en för varje låda. Resultatet ger en diffuserad ljudbild, tillsammans med en ordinarie framåtriktad diskant för direktvågen, tillsammans med reflex vågen från den extra diskanten, gav konstruktionen en i det hela taget helt rak ljudkurva.
Återstår nu att utvärdera om konstruktionen är något att göra en färdig högtalare av, antagligen kommer det att bli så, men fortsatta kritiska lyssningsprov kommer att få fälla det avgörandet.
|
Edited by - Eriksson on 2011/12/15 19:14:45 |
|
fixarstig
Member
1752 Posts |
Posted - 2011/12/15 : 19:51:33
|
Ser fram mot fortsättningen |
Mera bilder åt folket |
|
|
Eriksson
Member
812 Posts |
Posted - 2011/12/15 : 19:58:23
|
Ja, vi får se om den är värd att satsa på. |
|
|
sladdbarn
Member
2846 Posts |
Posted - 2011/12/15 : 20:20:15
|
Kul |
Drömmer om bra ljud... |
|
|
PetterPersson
Brutal-Harry 2007, 100.000-klubben
5803 Posts |
Posted - 2011/12/15 : 21:06:28
|
Intressanta tankar, har du tagit hänsyn till filtrets inverkan på q-värde vid avstämningen i dina analyser om optimal lådvolym? |
Heter egentligen Lindblom nu och är dessutom branschoknuten... |
|
|
Eriksson
Member
812 Posts |
Posted - 2011/12/17 : 18:59:08
|
Hej Petter. Nej filtrets inverkan på Q-värdet har inte direkt varit en faktor som räknats in i lådvolymen som helhet. Ännu är allt lite grovhugget. |
|
|
Eriksson
Member
812 Posts |
Posted - 2011/12/20 : 14:49:45
|
Jag kan nu säga att när jag först började lyssnigstesta den här lådan, trodde jag mig inte kunna använda ett längre rör än 10 cm. I och med att lådan var så stor, blev jag rädd för att komma under elementets egenresonans med ett längre rör. Med tomlåda hamnade systemresonansen på drygt 40 hz med 10 cm röret. Fylld med dämpmaterial sjunk den till ca 33-34 hz ungefär sådär. Allt var frid och fröjd musikaliskt, till;s jag stoppade in bästa Bond låten i cd;n. Nu hände det som inte får hända. Dom grova bashuggen i Bonden, skar igenom på ett obehagligt ryssligt sätt. Nej det här vill ingen lyssna på, vad göra? Här finns det egentligen två huvudvägar att gå med bibehållen lådvolym. Antingen kan man ta till ett längre rör, eller så kan man prova med lite extra dämpmaterial. Eftersom lådan är så stor, har man lite friare möjligheter med dämpningen, så jag provade med detta först. Men Bonden blev inte alls mindre aggressiv för det. Nu återstod bara att prova med ett längre rör. En cm på röret brukar motsvara ungefär 1 hz, så det blev ett rör på 15 cm. Och se det hjälpte. Tillsammans med det längre röret samt förutom grunddämpningen. En extra dämpmatta draperad alldeles bakom elementet, sjunk systemresonansen till 31 hz. Bonden blev nu mycket snällare, och vågade inte längre sätta sig upp mot det stöddigare längre röret. Men Michael Jacksson var fortfarande inte lika övertygad. Han tyckte inte att det blev riktigt rätt punsch i hans låtar. Så för att nu blidka även honom blev jag tvungen att minska lådvolymen än aning. Jag hade en tom 4 liter dunk hemma. Den stoppade jag nu in i lådan. Det här gillade tydligen Michael, för nu blev även han gladare, och hans bastoner kom mera till sin rätt.
Ovanstående resonemang visar hur otroligt viktigt det är att ett basreflexsystem blir rätt dimensionerat. Man måste hela tiden ha koll på hur olika sorters musik låter, och efter det skapa en sorts gyllene medelväg. Kompromisser blir det alltid fråga om när det gäller högtalare. Basreflex är som sagts tidigare, mycket avslöjande och sårbart. Egentligen, om man skall hårdra det hela passar basreflex helst bäst till ren akustisk musik. Med rent elektroniska instrument, alltså instrument som enbart kan höras genom en högtalare, är den mest optimala lösningen oftast en rätt hårt dämpad sluten låda. Men det här är också en mycket grov regel, och skall ses därefter. Det kan ändå bli mycket bra med en rätt dimensionerad basreflexlåda.
Så nu i skrivande stund består nu min testlåda av en låda på ca 35 liter bruttovolym, med ett 15 cm rör, vilket ger en avstämning och en mer dämpad basreflex, fortfarande faktiskt på ca 31 hz, trots den mindre lådvolymen. Det skall även sägas att jag ännu inte mätt ljudtrycket inuti lådan, därmed har jag ingen siffra på undre gränsfrekvens ännu. Men som den nu står och är, känner jag mig faktisk rätt nöjd där den står och puffar i sitt hörn.
Jag ämnar återkomma med mera detaljerade siffror vad det lider.
|
Edited by - Eriksson on 2011/12/20 17:38:56 |
|
|
FForsman
100.000-klubben
2592 Posts |
Posted - 2011/12/21 : 10:49:54
|
Kul att läsa om dina experiment och tankar Eriksson.
/mvhff |
Ett forum blir till det som medlemmarna bidrar med. Skriv! |
|
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
Posted - 2011/12/21 : 11:23:10
|
quote: Basreflex är som sagts tidigare, mycket avslöjande och sårbart. Egentligen, om man skall hårdra det hela passar basreflex helst bäst till ren akustisk musik. Med rent elektroniska instrument, alltså instrument som enbart kan höras genom en högtalare, är den mest optimala lösningen oftast en rätt hårt dämpad sluten låda.
Har du provat även andra principer?
Tycker det är intressant det du skriver dock, det är experiment man tänkt på att göra men tiden räcker dåligt. Normalt idag är ju att använda ett simuleringsprogram och sikta på något lämpligt Q-värde.
Du skriver längden på basreflexröret men inte innerdiametern? |
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
Edited by - Bernt Jansson on 2011/12/21 11:23:38 |
|
|
nikwal
Member
126 Posts |
Posted - 2011/12/21 : 11:50:31
|
35liter och 31hz så får jag ett beräknat Q(box) på runt 0,4hmm .. icke-proffs som jag är och total nybörjare i stort sett mer eller mindre så skulle jag börja labba på 20liter 42hz 7cm rör på 30cm ungefär, qbox blir då ungefär 0,5.. fast egentligen gillar jag ju slutana lådor bäst.. |
|
|
Snutten
200.000-klubben
3452 Posts |
Posted - 2011/12/21 : 12:03:04
|
Detta är ett av skälen till at jag valde att bygga en högtalare som någon annan konstruerat som första projekt. Nästa gång ska jag troligen bygga helt själv från 0, vilket kommer bli en utmaning som heter duga. Men det blir nog först om 2 år som jag startar detta projekt. |
|
|
DahlbergAudio
Mästar-Harry 2005
1025 Posts |
Posted - 2011/12/21 : 12:41:12
|
Jag har en bekant som har hållit på väldigt mycket med just det där elementet och han hamnade slutligen på rätt så små lådor, vill minnas att han hamnade på ca:20L eller strax under. Han började nånstans runt 30L.
Simulerat i "Bassbox" som basreflex så får man förslagen, 11L/37hz som "High fidelity" och 23L/29hz som "Extended bass".
Edit: Ligger inte den här tråden på fel ställe ? |
Edited by - DahlbergAudio on 2011/12/21 12:42:08 |
|
|
RuneStone
Member
1961 Posts |
Posted - 2011/12/21 : 13:31:14
|
Q på 0,4 låter väldigt lågt... |
"syftet är som sagt att efterlikna ett transistorsteg.." |
|
|
Eriksson
Member
812 Posts |
Posted - 2011/12/21 : 15:49:33
|
Absolut håller jag med om att en mer ordinarie lådvolym för det här elementet är någonstans mellan 20-25 liter. Anledningen till provet är att få en uppfattning hur stor låda det går att göra utan att det blir konstigt eller ansträngt på något vis. En avgörande orsak till det här provet är att jag vill försöka få till en mjuk och behaglig bas, som inte sticker ut, men som fortfarande ska ha rätt punsch för musik som kräver det. Jag vill alltså inte ha för mycket bas bidrag från röret. Det här är en jättesvår balansgång, och är kanske nästan omöjlig. Men jag tycker ändå den låter rätt bra på den musik jag hittills hunnit gå igenom. Men det här är något som kan vända tvärt. Och kommer så förmodligen att göra. Det kan mycket väl vara så att jag är ute och cyklar här, men det har i alla fall varit intressant att utföra de här proven, som kanske trots allt till slut kommer att resultera i en mindre låda.
Jag vill även passa på att säga att jag inte längre är så intresserad av att färdigställa mina alster till färdiga högtalare, hur konstigt den än kan låta. Jag tycker mig i mångt o mycket ha det jag behöver, och är rätt nöjd med det jag har. Dessutom blir det till slut fullt i hörnen. Därför är det inte alls säkert att högtalare som jag beskiver här på forumet nånsin kommer att se dagens ljus som färdiga alster. Men jag tycker om min hobby. Jag har många gånger faktiskt tänkt lägga av med det här helt o hållet, men det går ju bara inte. Så några tester till blir det nog.
God Jul på er alla.
Bernt: Röret har en diameter på 68 mm.
|
Edited by - Eriksson on 2011/12/21 15:50:32 |
|
|
sladdbarn
Member
2846 Posts |
Posted - 2011/12/21 : 18:15:07
|
Tycker inte du ska sluta, det är intressant läsning. |
Drömmer om bra ljud... |
|
|
Eriksson
Member
812 Posts |
Posted - 2011/12/23 : 20:23:39
|
För att nu åskådliggöra mina tester i mera konkreta siffror har jag nu börjat mäta upp lite olika lådvolymers gränsfrekvenser, och därmed även de olika kurvornas utseende, som man får med olika volymer, och olika avstämningsfrekvenser, om det är fråga om basreflexkonstruktioner. Det finns ett sätt att mäta ljudkurvor på som inte på något vis inverkar på rummets begränsade inverkningar vad det gäller rumsreflexer, etc. För att kunna få en någorlunda bra uppfattning om en högtalares baskurva mätt i ett vanligt bostadsrum, kan man använda sig av grindad (gated) mätteknik. Men detta kan bara utföras med dyra mätprogram för högtalare, som man som amatör kanske inte har någon chans att förfoga över. Men som sagt, så finns det en metod som nästan alla kan använda. Och den går ut på att man använder en vanlig domdiskant som mätmikrofon, som man antingen stoppar in i lådan, eller helt enkelt vänder ut och in på i diskanthålet på den högtalare man vill mäta på.
Metoden ska först ha beskrivits av en herre med namnet, Rickard H Smal, i Australien, i början av 70 talet. Det som finns att läsa om den i äldre högtalarlitteratur, är att den ska ha förbluffande likheter med modernare mätmetoder. En artikel om den här mätmetoden fanns införd av Olle Mirsch, i dåvarande tidningen Elektronikvärlden, som numera heter något annat.
Metoden funkar bra för frekvenser från 100 hz och nedåt. Detta innebär att om man använder denna metod, måste man kalibrera mätutrustningen från 100 hz, och därefter får man en ganska klar bild av basfallet. Men man har fortfarande ingen uppfattning om frekvenserna över 100 hz.. Här kan man då med fördel kombinera den här metoden med ett Simuleringsprogram för högtalare, för att få en generell bild av hela baskurvans utseende.
Jag kan vidareutveckla den här mätmetodens förutsättningar, och vilken utrustning som i så fall krävs för att kunna gemomföra den, om intresse finns. Men nu ska vi ju i första hand koncentrera oss på mina tester av avvikande lådvolymer.
Och, då har börjat med att gå tillbaka till en låda på 40 liters bruttovolym. Den mätningen visar att: baskurvan är fullständigt rak från 100 hz, ner till 35 hz. Det blir alltså inget basfall överhuvudtaget från ca 35 hz. Men efter den frekvensen inträffar - 3 db nivån vid 30 hz. Det här är den nivån som normalt kallas en halvering av effekten. Men enligt Din-normen, som accepterar en nivåsänkning med hela 8 db, från normalnivån, kommer vi ner till hela 25 hz.
Det här betyder väl i klartext att högtalaren ska kunna klara att återge alla frekvenser ner till 30 hz, i princip med oförminskad nivå. Under denna kritiska gräns, kan man nog knappast höra någon lägre bas alls, tillsamman med alla andra högre toner . Jag har jämfört baskurvan med vad en simulerad kurva ger med programmet Lspcad i samma lådvolym och avstämning. Och om jag fattat allt rätt teoretiskt sätt med det här, skulle QL värdet för kombinationen bli ca 0,7.
Men hela vitsen med att använda optimal eller avvikande volym, jag har blivit lite osäker på vad det egentligen kallas. Är att sänka basplatån från ca 200 hz, och nedåt till en lägre nivå, än normalnivån, med kanske 3-4 db.
Den som har Lspcad själv, och som har det aktuella elementet i elementbiblioteket, kan själv se ljudkurvan, och se vad jag menar.
Genom att sänka basnivån, borde man också kunna ge högtalaren bättre förutsättningar för att kunna fungera bättre i ett större rum. Utan att man måste använda en massa basabsorbanter, och andra konstigheter, eller vad säger ni, ni som vet.
|
Edited by - Eriksson on 2011/12/23 20:30:15 |
|
|
RuneStone
Member
1961 Posts |
Posted - 2011/12/24 : 08:21:30
|
Släng gärna upp bilder på mätningar och simuleringar..
provade lite snabbt lite simuleringar i LspCAD men jag blir inte kompis med q-värdet då jag kan ändra det till de jag vill ha det till..
Gjorde en snabb simulering i Basta! istället och får att något mekaniskt värde på basen inte riktigt stämmer.. men men dom givna lådparametrarna får jag en liten puckel vid avstämningen och ett Q-värde på 0,39. Med en simulerad talspoletemperatur på 70 grader blir Q på 0,45. |
"syftet är som sagt att efterlikna ett transistorsteg.." |
|
|
sladdbarn
Member
2846 Posts |
Posted - 2011/12/24 : 12:00:02
|
Simuleringar i all ära men det är i verkligheten vi lyssnar, praktiska experiment får jag aldrig för mycket av. God Jul! |
Drömmer om bra ljud... |
|
|
nikwal
Member
126 Posts |
Posted - 2011/12/27 : 23:12:30
|
simuleringsprogram/excel ger en ändå en skaplig bild på vad som kan hända om man gör si eller så. lite som när man konstruerar elektronikprylar, jag har kört amispice/multisim i alla år men det är ju bara ett verktyg för att spara tid(och pengar), de sista procenten får man allt göra själv.. :-)
edit:fast jag förstår va du menar tror jag, det blir lätt ganska mycket teorier osv. själv har jag ett "simpelt" excelark som pluttar fram ungefär var man ska börja fippla och varför, det funkar skapligt, fick mycket riktigt 12liter där men skrev ändå runt 20, har bara en käsla av att det är mera vad du kanske söker.. |
Edited by - nikwal on 2011/12/27 23:19:54 |
|
|
Pac
200.000-klubben
22004 Posts |
Posted - 2011/12/29 : 17:35:48
|
Eriksson och jag PMade och kom fram till att den här trådens hemvist borde vara under "Teknik & DIY", därav trådflytten. |
// Per Adelsson, pac(a)hififorum.nu, Admin och ägare HiFiForum.nu // HiFiForum.nu's regler, Artikelregister
|
|
|
Eriksson
Member
812 Posts |
Posted - 2011/12/29 : 19:03:34
|
Jag tycker Sladdbarn har en poäng här. Jag är själv ingen stor anhängare av att enbart arbeta med simuleringsprogram. Själv tycker jag den bästa metoden i så fall är att först göra sin analys i programmet, men som till sist ändå bör bekräftas med verkliga mätningar. Men då kommer vi förr eller senare fram till den känsliga punkten att många faktiskt inte har den möjligheten alls, att kunna göra verkliga mätningar. Sett mot den bakgrunden, att på ren måfå försöka få till en fungerande högtalare, är programmen ett verktyg som absolut sätter en på rätt spår, även om man inte alltid kanske kan räkna med att nå höjderna. Teori och praktik går inte alltid hand i hand. En simulering är en simulering verkligheten kan ibland vara något annat.
Mina egna erfarenheter av detta, är att ljudkurvorna oftast stämmer rätt väl med verkligt uppmätta kurvor. Värre tycker jag det har varit med impedanskurvorna, det här är något som jag oftast inte får att stämma med verkliga mätningar. Men det här är begränsningar som kanske mest beror på mig själv. Alltså, att jag inte själv riktigt behärskar teoretiska beräkningsprogram.
|
Edited by - Eriksson on 2011/12/29 21:05:01 |
|
|
asto
Member of Nerikes Audiofiler
2011 Posts |
Posted - 2011/12/30 : 09:53:53
|
En intressant metod skulle kunna vara att simulera en sluten låda i ett beräknings program för att sedan mäta upp frekvens och impedans i denna låda. I nästa steg skulle man kunna ändra elementparametrarna i simuleringsprogrammet så kurvorna överensstämmer med varandra. Då bör man ju ha en ganska god utgångspunkt för vidare labbande med olika lådor/avstämningar?
Jag har inte testat, vet inte heller om det är en tillförlitlig metod. Någon som testat om det funkar? |
|
|
Eriksson
Member
812 Posts |
Posted - 2012/02/06 : 16:57:22
|
Eftersom Ryssen har hittat min ursprungstråd igen lägger jag ner den nya, och fortsätter här i den gamla. Tack för det Ryssen.
Testerna är föremål för 3 olika Scanare, nämligen 18w8543, 18w8542 samt 18w8545. 18w8545 har ju redovisats lite gran. 18w8543 tror jag inte längre finns att få tag på, det tillverkas i alla fall inte längre, så den blir ganska ointressant.
Jag beställde ett element från Strassacker som jag tyckte var mycket intressant, nämligen Scan-speak 18W8542. Det här elementet har några år på nacken, liksom de andra som provas/provats. Utan att gjort några närmare djupdykande analyser ännu, tycker jag elementet spelar mycket bra i en låda på 30 liter, avstämd till strax ovanför 30 hz. Det ska bli intressant o se om elementet kommer att acceptera en ännu något större låda också. Ska försöka återkomma med fler testresultat för de här 2 elementen vad det lider.
|
|
|
Eriksson
Member
812 Posts |
Posted - 2012/02/14 : 21:02:05
|
Mätningarna går vidare. Jag har nu utprovat ett av de två kandidaterna som är aktuella för proven, nämligen Scan-speak: 18w8542. Jag tyckte det här elementet var intressant att prova, för det påminner en del om ett annat mycket billigare element som heter Silver Flute. Ett element som passar mycket bra till ett par andra lådor jag har under provning.
Men nu var det de här proven det gällde. Och då vill jag först säga att det här elementet tyvärr har en elak höjning mellan 1000-1500 hz. Samma höjning som finns att se i elementets datablad, dyker också upp i egna mätningar. Det här betyder att elementet, om man vill ha rak kurva, bör filtreras ganska tvärt. Nu är de här proven utförda med ett 2;ordningens serifilter, så det säger inte hela sanningen. Det kan gå bättre med parallellfilter, men detta är inte provat.
Provet är gjort med testlådan inställd på ca 30 liter, med en avstämning på runt 30 hz. Och så här utföll ljudkurvan. -3 db punkten hamnade vid 40 hz, samt -8 db punkten vid 27 hz. Lådan var förutom ordinarie dämpning, draperad med en extra dämpning alldeles bakom elementet.
Först provades ett helt impedanslinjärt filter med en spole på 0,68 mh. Men med den spolen blir inte bullen undertryckt tillräckligt. Det kan nog gå bra ändå, men för att åskådliggöra betydelsen av att använda bra elementen som har förmåga att gå långt i frekvens vill jag visa på denna skillnad. Stora spolar som det blir fråga om vid brantare filter, har den egenskapen att de höjer impedankurvan, det här får också betydelse för fasgången i filtret. Ibland kan det dock gå att lägga en resistor över spolen med ett passande värde. Spolen blir då förstås mindre effektiv som spole betraktat. Men hamnar spänningskurvan rätt, kan det bli perfekt samtidigt som Impedansen kan bli sänkt något.
Men det finns i alla fall en Brasklapp med att sänka ett element på det här sättet. Och det är att basen med vissa element kan bli en smula bumligt, uddlöst omusikalisk på något vis. Så man får som vanligt prova sig fram till en den bästa kompromissen.
Ovanstående resonemang tycker jag visar på att vill man ha ett lätt filtrerat system, gör man nog klokt i att välja element som inte har för mycket fuffens för sig i frekvengången samt att de går relativt långt i sina respektive frekvenband.
Så här ser impedanskurvan ut med det snällare filtret:
Så här med det brantare:
Och så här ser ljudkurvorna ut för de respektive filtren. Den första visar med det snälla filtret.
Här ses bullen tydligt, men det kan kanske hända att den kommer att slätas ut i ett större rum. Lyssningsmässigt tycker jag mig ändå tycka att denna filtrering låter bättre än med den hårdare.
Här kommer den andra:
Det skall också sägas att proven är utförda med en extra uppåtstrållande diskant. Det är 2 stycken 8 ohmare hopkopplade parallellt. Detta för att få en diffuserande ljudbild. Den extra diskanten har under proven varit en Eton diskant som heter 25 sd 1.
Den här diskanten har en rätt vass kurva riktad rakt fram. Jag tror inte jag skulle vilja ha den rakt i plåten, men som diffuserings diskant passar den nog utmärkt. |
|
|
|
Topic |
|
|
|