| Author |
 Topic  |
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
 Posted - 2011/09/21 : 12:53:19
|
Jag vet inte om jag fattat dig rätt Imperial, men för mycket swingkapacitet kan det inte bli, utan swinget är helt beroende av ingående signal till förstärkaren. Om swinget (topp-till-toppspänningen) överstiger en viss nivå klipper förstärkaren och då får man minska inkommande signal på lämpligt sätt. Sedan kan naturligtvis förstärkaren ha ohanterlig känslighet men det är en helt annan historia. Nog om detta.
SRPP kopplingen, vilket betyder serie regulated push-pull är en gammal koppling presenterad av Wallman redan 1947 tror jag. Den har högohmig ingång och lågohmig utgång genom att översta röret fungerar som katodföljare direkt kopplad till det undre röret, dessa två rör är 180 grader fasförskjutna till varandra, vilket gör den till en Push-Pull koppling. Nackdelen med denna koppling är strömmotkopplingen i det övre röret samt att Millerkapacitanserna är närvarande i det undre röret. Närbesläktat med SRPP är kaskodkopplingen där övre rörhalvan är gallerjordad och signalen tappas ut från den övre anoden, vilken har ett anodmotstånd i vanlig ordning. Nackdelen med denna koppling är att den får pentodkarraktär och kan vara mindre lämplig som spänningsförstärkare. Fördelen där är att Millercapacitanserna inte är framträdande vilket gör denna koppling lämplig som HF-förstärkare som tex tuner front end.
I den aktuella Dynaco ombyggnaden medger SRPP kopplingen att slutrören kan arbeta med relativt lågohmiga gallerläckor vilket är en fördel då KT88/6550 inte gillar högt gallermotstånd. Om det vill sig illa kan höga värden orsaka glödande anodplåtar och ev större skador på förstärkaren. Ett typexempel på detta är förstärkaren MA TVA 1. |
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
 |
|
|
reVintage
Medlem i AÖ
3445 Posts |
Posted - 2011/09/21 : 13:38:33
|
F-n vilken duktig snubbe den där Wallman. Att han tog fram kaskoden vet jag med bestämdhet men SRPP. Han var iaf verksam på Chalmers ett tag.
Kaskodens nackdel är som Erik säger att den har pentodkaraktäristik vilket i praktiken betyder att utgångsimpedansen är lika med anodmotståndet. Den får bättre karaktäristik(lägre H3) om man lastar den hårdare men då blir gainen(Ra*Gm) lägre så att lika gärna kan köra triod.
Ang. SRPP så är den lastkänslig vilket funkar OK som i ovanstående fall då lasten är konstant. Det blir dock ganska halvorna lastar varandra lite hårdare vilket innebär lite högre dist och lägre gain. Hur är det med verkningsgraden någon som räknat? Funderar på detta den den kallas PP. Erik, skulle du göra ett SRPP ingångssteg idag? |
mvh
Lars
"Back To Basics"
Bygger reVintage Amps, www.revintage.se
Sur man med svart själ! |
Edited by - reVintage on 2011/09/21 14:23:50 |
|
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
Posted - 2011/09/21 : 13:55:30
|
| Nä! Driversteg kanske. SRPP har en annan nackdel jag glömde nämna: Den har högfrekvena dumheter för sig ibland vilket kan resultera i att förstärkaren piper på en mycket hög frekvens, som kan vara svår att åtgärda med ferrit (inte feppit hrm) ringar och andra åtgärder. När SRPP går som drivsteg däremot är nivån så låg att detta inte är något roblem (problem). |
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
|
|
|
Imperial
Medlem i AÖ
2680 Posts |
Posted - 2011/09/21 : 19:21:34
|
Tjenare!
Jag var lite otydlig i min förklaring där.
Det är sant att det är bara å dämpa ingångs signalen.
Svinget blir det som B+ spänningen ger utrymme till
å srpp i detta fall behöver inget Anod motstånd.
Var denna modden tänkt att köra med passivt linje steg?
/ |
Rör å tillbehör när jag är med i matchen.
jbl2480@hotmail.com
Deltidare på Hifikit |
|
|
|
lennartj
Member
1273 Posts |
Posted - 2011/09/22 : 17:38:16
|
| Ja, Erik berättade att han hade ett försteg på gång där bara phonoingången var aktiv och att han gett lite extra gain i slutstegen. 1987 använde ju nästan alla ett flertal programkällor som levererade 0,775 volt ut som mest. |
/lennartj
"Friskt kopplat, hälften brunnet" |
|
|
|
lennartj
Member
1273 Posts |
Posted - 2011/10/12 : 02:16:27
|
Nu har jag äntligen mätt på mina ombyggda Mk.III som Erik nämner i sitt inlägg 2011/09/19 kl.08:43
De har 385-390 Volt över anoder/skärmgaller mot jord, spänningsfallet över katodmotstånden ligger på ca 35 Volt, men i praktiken är de inte på 390 ohm, som schema och märkning säger, de är på mellan 420 och 442 ohm vilket jag tagit hänsyn till när jag bereäknat strömmen genom olka fabrikat på nya KT88. Jag har mätt fyra exemplar av varje 2 gånger
JJ 74-76 mA, Svetlana winged-C 80-83 mA, Ryska Gold Lion 80-83 mA.
Jag får det till en förlusteffekt på måttliga 30 W, rätta mig om jag har fel.
I de här mätningarna uppförde sig båda slutstsgen mycket likt.
För att likna normal drift hade jag hela tiden 1 kHz 100 mV på ingången, vilket gav ca 4,2 V över mitt 9 ohms ryska effektmotstånd. Det andra sluteget har så länge jag minns gett aningen lägre utnivå vilket jag kompenserat med balanskontrollen, men nu mätte jag upp hela 4 dB differens, bara ca 2,6 V ut.
Nu kollade jag max uteffekt, vid nätt och jämt synlig klippning tog det friska steget 390 mV in och gav 15,5 V ut motsvarande drygt 26 W men det andra såg ut så här:
oavsett vilka rör jag satte i som beter sig perfekt i det andra slutsteget, inklusive E88CC och ECC82 rören.
10 kOhms motståndet mellan sista nätlytsektionerna diffar mindre än 1 %, liksom motstånden i motkopplingen. Var ska jag leta?
Kom just att tänka på att i det slutsteget har jag ett par ryska 220nF 600 V teflon som kopplingskondingar, som visserligen mätte perfekt innan jag baxade dit dem. Kan en dålig sådan vara orsak till osymmetrin? I så fall får jag väl börja med att löda loss dem och sätta dit moderna plastkondingar och se vad som händer?
|
/lennartj
"Friskt kopplat, hälften brunnet" |
|
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
Posted - 2011/10/12 : 07:03:09
|
| Urk! På mig verkar det som om det svagare slutsteget endast jobbar med ett rör! Kan vara en tom katodelektrolyt, men felet verkar vara för markant för det, kan lätt kollas med att lägga en annan e-lyt parallellt över. Annars är det ingen dum ide att gå systematiskt tillväga genom att köra i open-loop (utan motkoppling) och med hjälp av oscilloskopet mäta sig fram var det ballar ur. Går det inte att montera de ryska ormoljekondensatorerna lite snyggare? |
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
|
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
Posted - 2011/10/12 : 11:51:15
|
Jag glömde nämna att det även fodras en tongenerator för felsökningen. Om inte någon sådan finns till hands går det i yttersta nödfall att mata in bruset från en tuner och följa den genom förstärkaren. Men som sagt testa katodlyterna till slutrören först. |
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
|
|
|
lennartj
Member
1273 Posts |
Posted - 2011/10/12 : 13:47:57
|
Jodå, tongenerator finns, både en gammal analog och funktiongenerator i den USB-anslutna leksaken från Velleman.
Mäta open-loop? Menar du att jag ska löda loss 4,7k motståndet som kommer från utgångstrafons 16 ohms-tapp som går till ingångsrörets katodmotstånd?
I specen för mitt Velleman PCSGU250 står i oscilloskopdelen max input 30 v (AC+DC), men jag har en bättre prob som är specad för 600V DC+AC i 10x läge.
I punkt 2 har jag 296 V och i punkt 3 197 V.
Vågar jag använda den?
 |
/lennartj
"Friskt kopplat, hälften brunnet" |
|
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
Posted - 2011/10/12 : 14:41:25
|
Just det 4,7 K. Du behöver inte mäta signalen där det är spänning kolla på gallersidorna i stället du kan böeja med att kolla signalen på slutrörens galler dvs stift nr 5 på rörhållarna då ser du om signal kommer ut från dina superkondensatorer. Men kolla katodlyterna först.
|
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
|
|
|
manw
Member
445 Posts |
Posted - 2011/10/21 : 13:48:15
|
Hittade detta i ett forum jag är med i, tyckte det var lite intressant.
"Ian Thompson-Bell #8226; Noise in tubes at audio frequencies seems to be generally poorly understood. There are two sources of noise in tubes at audio frequencies - shot noise and flicker noise. Shot noise is the only one that is generally mentioned and there is a well known formula for calculating the equivalent input shot noise resistance for an tube of 2.5/gm. Since a higher gm gives less shot noise, most people would say that higher gm tubes give lower noise for audio. In practice this is not true because for much of the audio band, flicker noise predominates. Flicker noise is proportional to the square of the idle current and to get a high gm tube to exhibit a high gm you need to run it at a high current. This reduces shot noise but significantly increases flicker noise. Since flicker noise predominates in most of the audio band, the best design strategy is to set the first stage current as low as practical. This significantly reduces flicker noise but increses shot noise because gm is reduced. Despite that, flicker noise still predominates in the audio band.
This is even more important for RIAA stages because flicker noise is inversely proportional to frequency (and is sometimes called 1/f noise). This means it gets bigger as the frequency gets lower which is bad news for RIAA amps and even more reason to manage flicker noise and ignore shot noise.
The thing about flicker noise is that is varies greatly from sample to sample of the same tube type and is thought to be caused by imperfections in the cathode coating material. This means it really is worthwhile selecting first stage tubes for lowest flicker noise and this was commonplace in the early days of tube mic pres and mixers.
So, the bottom line is that, in practice, the 6SN7 is no noisier than any other triode at audio frequencies.
Cheers
Ian" |
/Mats, född nyfiken |
|
|
|
lennartj
Member
1273 Posts |
Posted - 2011/10/27 : 10:57:54
|
Hög tid för en lägesrapport.
Det mesta tyder på att det var en dålig lödning till övre E88CC-rörets katodlyt, för när vi scopade på dess galler var signalen ok och lika undre halvan, men före "ormoljekondensatorn" var den sågtandformad och nivån bara en fjärdedel av den rena sinusen i undre halvan.
Efter att ha lött loss lite för att komma åt att mäta katodlyten var den felfri och efter att ha lött tillbaka allt fungerar slutsteget som det ska och vi har inte lyckats reproducera felet (ännu).
Nu är nivåskillanden mellan de båda slutstegen vid samma insignal ca. 0,7 dB och det är nog vad den alltid har varit.
Jag har noterat att på det struliga slutsteget ligger spänningen i punkterna 2 och 3 alltid 10-15 V lägre än i det andra slutsteget som jag aldrig haft några problem med. Kan den skilladen i matningsspänning på ingånssteget förklara skillnaden i förstärkning?
Nu lider jag av svår abstinens efter flera veckor med kinesiska transistorslutsteg. Uppmätning och jämförelse av effektmotstånden får vänta några dagar.
Här ska avnjutas musik! |
/lennartj
"Friskt kopplat, hälften brunnet" |
|
|
|
Imperial
Medlem i AÖ
2680 Posts |
Posted - 2011/10/27 : 21:35:20
|
 |
Rör å tillbehör när jag är med i matchen.
jbl2480@hotmail.com
Deltidare på Hifikit |
|
|
|
Oblivion
Member
458 Posts |
Posted - 2011/11/02 : 16:21:35
|
jag fick tag i en curvetracer för ett tag sedan och använder den för att matcha rör nu, har en AVO mk3 stående också.
här är en rysk triod 6C45P
fördelen med en curetracer är ju att man kan se kurvorna för alla arbetspunkter samtidigt, och dessutom i många fall jämföra med databladets kurvor. |
I used to play with mercury and when I broke a tube, I always tasted the cathode and the getter because they tasted weird... |
|
|
|
Topic |
|
All Forums
Rörsnack.
New Topic
Printer Friendly