|
Fisherking
Member
351 Posts |
 Posted - 2007/03/26 : 11:54:33
|
Chris Rea - Dancing with strangers
Utgiven: 1987
Format: Vinyl/CD
Bolag: Magnet Records
Katalognr: Vinyl, 833 504-1
Katalognr: CD, 833 504-2
Eftersom min CD-drive verkar ha dragit sin sista suck utgår jag från vinylskivan den här veckan. CD-versionen är en gammal historia men låter via DVD-spelaren riktigt trevligt.
Nuförtiden är det inte så ofta man ändrar något i anläggningen men de få gånger man får råd att uppgradera brukar det alltid sluta på samma sätt. Man sitter i soffan med en massa vinylskivor runt sig och spelar favoritlåt efter favoritlåt. Ibland fastnar en skiva på tallriken och man spelar hela. Det här är en sådan skiva.
Chris Rea brukar bli beskylld för att vara tråkig och alldeles för duktig gitarrist för sitt eget bästa. Min egen åsikt i ämnet är att en bra låt är en bra låt oavsett om den är inspelad med 48 pålägg och en massa effekter. Jag uppskattar både Michelle Shockeds "The Texas campfire tapes" inspelad framför en lägereld och Pink Floyds multikanalsinspelningar. En bra låt är en bra låt och på den här skivan vimlar det av dom. Tittar man på innerpåsen inser man ganska snart att det faktiskt inte är så många instrument inblandade i produktionen.
Chris hade väl slagit igenom för den bredare massan med plattan "On the beach" som kom året innan. Titelspåret spelades ganska flitigt på radion och det var också min första kontakt med Chris Rea.
"Dancing with strangers" upplägg är som gjort för vinylen. Sida ett avslutas med lång "Curse of the traveller" som byggs upp undan för undan till att avslutas med ett gitarrsolo. Därefter behöver man en liten paus att hämta andan och lägga undan luftgitarren innan nästa låt (let#180;s dance) som är av en helt annan karaktär. CDn innehåller också tre bonusspår som förstör lite av skivans flow.
Plattan skall helt enkelt avslutas med den alldeles underbart mörka "September blue" där Chris säregna röst hamnar i fokus. Det känns helt enkelt som den givna avslutningen.
Det är svårt att plocka ut enstaka låtar som favoriter och det är väl en av anledningarna till att man oftast blir sittande, spelandes hela skivan. Skall man ändå nämna en måste det bli den härligt, melankoliska "Windy town". Ett fantastiskt gitarrspel går igenom hela låten och textmässigt är den en historia som de flesta av oss antagligen kan plocka någon bit att känna igen oss i.
"No car for kissing and nowhere to go
Except inside each other and I loved you so
I held your face as you shivered in the rain
Girl Ill always love you and Ill love you again"
"Dancin with strangers" är säkert Chris Reas mest kommersiella skivsläpp och jag antar att de riktiga fansen rynkar på näsan åt denna skiva precis som inget riktigt Springsteen fan gillar "Born in the USA". Själv ser jag mig inte som ett ritigt Chris Rea fan och får således gilla denna skiva precis hur mycket jag vill.
Jag följde Chris vidare skivsläpp några år men tappade tråden runt "Espresso logic" (1993). 2005 gav han ut ett verk som bestod av 11 cd-skivor vilket måste vara något slags rekord för en nyproducerad skiva. 2006 gav han sig ut på en avskedsturné då han varit sjuk sedan 2000 och inte känner att han orkar turnera mer.
I framtiden får säkert höra mer av Chris men antagligen inte i fom av soloartist. Det finns väldigt lite information att läsa om Chris Reas framtid som musiker men tydligen skall han spela in musik som medlem av en grupp istället för som soloartist.
Ett litet tips för den som inte har vinylspelare är att bränna en dubbel-CD med de fem första låtarna på den ena skivan och de sex andra på den andra skivan. Skippa de tre bonuslåtarna och få således skivan precis som vinylexet med den naturliga brytpunkten i mitten.
Må väl i solen
Stefan |
Edited by - Fisherking on 2007/03/26 12:27:23 |
|
All Forums
Musik
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly
