Author |
Topic |
huzze
RödaTråden-vinnare, 200.000 klubben
10180 Posts |
Posted - 2010/12/17 : 18:33:27
|
Roger Waters Amused To Death är kanske inte lika bekant som PF's The Wall. Albumet är kritisk till moderna media, framförallt TV'ns genomslagskraft. Detta alltså anno 1992 - hur skulle albumet se ut idag med Internet och alla dess olika sociala nätverk?
Albumet är extra känt i våra kretsar, med sin speciella inspelningsteknik.
Han har även gjort The Pros and Cons of Hitch-Hiking och Radio K.A.O.S. |
Edited by - huzze on 2010/12/17 18:36:43 |
|
|
huzze
RödaTråden-vinnare, 200.000 klubben
10180 Posts |
Posted - 2010/12/17 : 19:01:19
|
Som tillägg till opethic's tips, så har Edge Of Sanity gjort en best-of dubbel-CD, When All Is Said där både Crimson och CrimsonII finns med. |
|
|
soundbrigade
Semesterfirare
7879 Posts |
Posted - 2010/12/17 : 19:16:56
|
När det gäller Roger Waters ska ju hans album The Pros And Cons Of Hitchhiking och Radio Kaos nämnas.
Du hann före. |
Edited by - soundbrigade on 2010/12/17 19:17:50 |
|
|
Björn-Ola
Trädgårdsmästarn, 100.000-klubben
7949 Posts |
Posted - 2010/12/17 : 20:05:36
|
Vi får inte glömma bort The Kinks. Konceptalbum blev ju populära i slutet av 60-talet och "The Village Green Preservation Society" är en av de charmigaste. Den inledde en rad av konceptalbum från the Kinks. Den här plattan håller mycket bra än idag eftersom musiken är så tidlös.
|
"Innan man är riktigt säker är man ofta tvärsäker" |
Edited by - Björn-Ola on 2010/12/17 20:06:29 |
|
|
Ingvar.Ahlberg
300.000-klubben, Semester på egen begäran
1969 Posts |
Posted - 2010/12/17 : 20:21:37
|
Jag vill gärna lägga till Ry Cooders fantastiska , My name is Buddy, då huvudperonen är en katt, eller heter det huvudkatten?, så förstår Ni ju att den fastnat hos mig.
Det här är en lågmäld men mycket vacker historia baserad på vanliga mäniskors situation under depressionen i amerika, väldigt mycket i Woody Guthries anda, kanske också lite från Hank Williams låtar som han gjorde under pseudonymen Luke the Drifter.
Ett djupt och äkta socialt engagemang, en bra berättelse om Buddys resa genom 30-talets usa, riktigt bra musik, lågmäld och inte speciellt insmickrande, underbart enkelt inspelad.
Den lilla boken som sitter i fodralet, avsedd att läsa under lyssningen är ett rent mästerverk.
Jag tycker att det här är en bra skiva.
Ingvar
|
Ansvarig för och Designer bakom H.A.D Halland Audio Design. Driver också The Vacuumed Cat co. |
|
|
Björn-Ola
Trädgårdsmästarn, 100.000-klubben
7949 Posts |
Posted - 2010/12/17 : 20:25:24
|
När jag ändå skriver om the Kinks så måste jag nämna denna rätt okända pärla av Ray Davies. -83 gjorde han en musikfilm och detta är egentligen soundtracket till den, men plattan fungerar som ett renodlat konceptalbum och är med lätthet det bästa han släppte ifrån sig på 80-talet. Tre av låtarna finns med på Kinks-albumet "World of Mouth" eftersom brorsan Dave insisterade på detta när han hörde musiken till filmen.
|
"Innan man är riktigt säker är man ofta tvärsäker" |
|
|
Björn-Ola
Trädgårdsmästarn, 100.000-klubben
7949 Posts |
Posted - 2010/12/17 : 20:33:40
|
Wikipedia är väl bra!
Konceptalbum där låtarna kretsar kring samma tema: The Beach Boys - Pet Sounds (1966) The Beatles - Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band (1967) The Who - The Who Sell Out (1967) The Kinks - The Village Green Preservation Society (1968) UFO - Flying (1971) Jethro Tull - Thick as a Brick (1972) Jethro Tull - A Passion Play (1973) Pink Floyd - The Dark Side of the Moon (1973) Rick Wakeman - The Six Wives of Henry VIII (1973) Yes - Tales from Topographic Oceans (1973) Gentle Giant - The Power and the Glory (1974) Pink Floyd - Wish You Were Here (1975) Pink Floyd - Animals (1977) Queen - Queen II (1974) Kiss - Music from "The Elder" (1981) Marillion - Misplaced Childhood (1985) UFO - Flying (1971) U2 - War Cradle of Filth - Cruelty and the Beast (1998) The Offspring - Americana (1998) Muse - Absolution (2003) Lordi - The Monsterican Dream (2004) Dream Theater - Octavarium (2005) Iron Maiden - A Matter of Life and Death (2006) Manowar - Gods of War (2007) Dimmu Borgir - In Sorte Diaboli (2007) Sabaton - The Art of War (2008)
Konceptalbum där låtarna bildar en berättelse: Small Faces - Ogden's Nut Gone Flake (1968) The Who - Tommy (1969) The Kinks - Arthur (1969) David Bowie - The Rise and Fall of Ziggy Stardust and the Spiders from Mars (1972) The Who - Quadrophenia (1973) The Kinks - Preservation Act 1 & 2 (1973,1974) Lou Reed - Berlin (1973) Genesis - The Lamb Lies Down on Broadway (1974) Camel - The Snow Goose (1975) Rush - 2112 (1976) Jethro Tull - Too Old to Rock 'n' Roll: Too Young to Die! (1976) Frank Zappa - Joe's Garage (1979) Pink Floyd - The Wall (1979) Styx - Kilroy Was Here (1983) Peter Maffay - Tabaluga (1983) Iron Maiden - Seventh Son of a Seventh Son (1988) Queensryche - Operation: Mindcrime (1988), och Operation: Mindcrime II (2006) W.A.S.P. - The Crimson Idol (1992) Robert Broberg - Målarock (1993) Marillion - Brave (1994) Prince Paul - A Prince Among Thieves (1999) samt Psychoanalysis (What Is It ?) (1996) Dream Theater - Metropolis Part 2: Scenes from a Memory (1999) Doktor Kosmos - Evas Story (2000) Pain of Salvation - The Perfect Element, part I (2000) Tobias Sammet - Avantasia (2000) Green Day - American Idiot (2004) Dimmu Borgir - In Sorte Diaboli (2007) Ayreon - 01011001 (2008), The Human Equation (2004), samt Universal Migrator Part 1: The Dream Sequencer och Universal Migrator Part 2: Flight of the Migrator (2000). King Diamond - Samtliga album utom Fatal Portrait och The Spider's Lullabye där bara en del av skivan är en historia. Rhapsody of Fire - Samtliga album. De fyra första bildar "The Emerald Sword Saga" ( Legendary Tales, Symphony of Enchanted Lands, Dawn of Victory samt Power of the Dragonflame), de två senaste albumen är början på "The Dark Secret Saga ( *Symphony of Enchanted Lands II: The Dark Secret, Triumph or Agony). Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Konceptalbum"
|
"Innan man är riktigt säker är man ofta tvärsäker" |
|
|
huzze
RödaTråden-vinnare, 200.000 klubben
10180 Posts |
Posted - 2010/12/17 : 21:22:18
|
Fusk...
På tal om operor, så är det dags för en av giganterna:
Avantasia och deras Metal Opera och Metal Opera II. Avantasia är Tobias Sammet's projekt där en mängd andra artister deltar.
Blir ni liksom jag inte mätta med denna, kan jag även rekommendera The Wicked Trilogy som består av The Scarecrow The Wicked Symphony och Angel Of Babylon.
Musiken är storsvulen mångstämmig progressiv rock.
Metal Opera finns som dubbel-CD och trilogin som trippel-CD. |
Edited by - huzze on 2010/12/17 21:32:25 |
|
|
ztenlund
Administrator, RödaTråden-vinnare, 300.000-klubben
8776 Posts |
Posted - 2010/12/17 : 21:26:12
|
Jag noterar att albumet jag nämnde på förra sidan inte är med i denna lista med vasaskeppsliknande slagsida åt olika varianter av rock. |
Har du synpunkter på något? Hör gärna av dig via PM!HiFiForum.nu's Artikelregister | Regler |
|
|
huzze
RödaTråden-vinnare, 200.000 klubben
10180 Posts |
|
ztenlund
Administrator, RödaTråden-vinnare, 300.000-klubben
8776 Posts |
Posted - 2010/12/17 : 23:12:26
|
Bläddrade lite bland mina rippade skivor och Linda Perry - In Flight är onekligen konceptig till sin art. För den som inte vet vem Linda Perry är så är det kvinnan som stod för sången i 4 Non Blondes. Ja, ni vet gruppen med topplisteplågan "What's up" från början av 90-talet. Det som är lite roligt är att skivan den kommer ifrån (Bigger, better, faster, more!) i övrigt inte låter särskilt mycket som den singeln. Annars har hon mest hållt sig bakom kulisserna på senare år och In Flight är egentligen från -96, men släpptes på nytt på annan etikett i mitten av 00-talet.
In Flight har ett betydligt deppigare "sound" än 4 Non Blondes, men Linda Perrys balla röst är såklart kvar.
Som en slags förbannelse för mina underdogskivor så finns inte heller denna på Spotify. Likaledes har den skyhöga betyg på Amazon: http://www.amazon.com/Flight-Linda-Perry/dp/B000001Y1Y
Edit:
quote: Roger Waters Amused To Death är kanske inte lika bekant som PF's The Wall.
Fast det är nog ovanligt välkänd i HiFi-kretsar eftersom den är inspelad med QSound så att man kan få ilskna hundar hos grannen och liknande. Hmm, undra om hunden kan ge sig på grannens katter? |
Har du synpunkter på något? Hör gärna av dig via PM!HiFiForum.nu's Artikelregister | Regler |
|
|
soundbrigade
Semesterfirare
7879 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 10:32:03
|
SKÄMS!!!!! Ni som bara rabblar titlar kan ju läsa Guy_Gadbois första inlägg och skriva information om "era" konceptalbum. Skicka med bilder, ljudlänkar, anekdoter och beskrivning av musiken på albumen.
Jag ska ut och handla sedan slänger jag ut lite pärlor åt svinen ... |
|
|
huzze
RödaTråden-vinnare, 200.000 klubben
10180 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 11:37:05
|
Jag har nämnt de jag brinner för med hänvisning till wiki då jag inte själv vet vad albumen handlar om för jag lyssnar bara på musiken och missar texterna.
Sätter mig i ett hörn och skäms...
EDIT: Får väl sätta mig och simultanläsa ur texthäftet om jag ska kunna ta till mig konceptet på respektiva album. |
Edited by - huzze on 2010/12/18 11:56:54 |
|
|
guy gadbois
Member
2415 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 11:39:32
|
quote: SKÄMS!!!!! Ni som bara rabblar titlar kan ju läsa Guy_Gadbois första inlägg och skriva information om "era" konceptalbum. Skicka med bilder, ljudlänkar, anekdoter och beskrivning av musiken på albumen.
Som sagt, första inlägget är bara en liten önskelista på vad man kan ta med..., i grunden är det dock trevligt med all aktivitet i tråden.
Släng gärna fler pärlor på oss Soundbrigade! *nöff* |
Min anläggningstråd |
|
|
guy gadbois
Member
2415 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 12:19:52
|
Så har turen kommit till en verklig galning inom den hårdare rocken - Devin Townsend. Han är kanske mest känd (?) som frontfigur i det manglande metalbandet Strapping Young Lad, men har släppt en hel del soloskivor varav de flesta är lysande, en del i sämsta fall lite ojämna. Devins karriär tog fart under första hälften av 90-talet när han fick medverka på några av Steve Vai's skivor innan han startade sitt eget projekt under namnet Strapping Young Lad. Soloskivorna brukar föra med sig en lite lugnare känsla med mindre "metal" och mera rock - så icke fallet i hans konceptskiva Ziltoid the Omniscient från 2007. Här är de flesta av spåren präglade av ganska hårt industriellt manglande karaktär. Devin spelar alla instrument själv på skivan, men har bland annat tagit hjälp av svenske Fredrik Thordendal från Meshuggah för att programmera trummorna.
Ziltoid är en galen skiva. Det sägs att hela historien baseras på en godnattsaga Devin hittade på åt sin son. Jag lånar storybeskrivningen från svenska Wikipedia: quote: Allting börjar med att Ziltoid kommer till planeten Jorden och kräver jordlingarna på deras mest ultimata kopp kaffe (ZTO). När kaffet han får inte faller honom i smaken anfaller han Jorden med sin armé och hans hemliga vapen som är hans gitarr för att försöka utrota mänskligheten (By Your Command och Ziltoidia Attaxx!!!).
Captain Spectacular, människornas enda hopp, lägger fram en plan som går ut på att avslöja Ziltoid som en nörd för att sedan åka in i hyperrymden mot N9 (Solar Winds och Hyperdrive). Ziltoid följer efter och åkallar den 6:e dimensionens Planet Smasher för att försöka vinna den slutgiltiga segern (N9 och Planet Smasher). Den 6:e dimensionens Planet Smashern tar avstånd från Ziltoid och han hamnar uppe hos den "alldimensionelle skaparen" för att få reda på sanningen om sin verklighet (Omnidimensional Creator), och han ser hela sitt liv framför sig. Slutligen berättas det för honom att han endast är en docka i ett spel (Color Your World och The Greys).
Kan det bli mer utflippat? Jag anser i alla fall att konceptet är genialiskt i sin enkelhet och rekommenderar verkligen skivan. Dock finns det en hel del andra av hans soloskivor som kanske är snäppet vassare ändå. Synchestra är en av dem.
Här är i alla fall lite länkar från Youtube för den som vill ta en sipp av farbror Townsends kaffe...
En slags trailer till skivan By your command Solar winds ett trevligt och varierat spår
|
Min anläggningstråd |
|
|
soundbrigade
Semesterfirare
7879 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 14:09:14
|
Huzze: det var inte dig jag tänkte på utan somliga andra som bara rabblar titlar.
Åkäjj då, pärlor åt svin ...
Jag har stora intressen i den amerikanska flowerpower och psykdelia-vågen i slutet på 60- och början av 70-talet. Mycket av musiken var skit; allt som spelades in under inflytande av allehanda preparat BLEV INTE BRA. En grupp som, hävdar att de aldrig sysslat med droger, som dessutom hade sitt ursprung i Florida och som faktiskt spelade oerhört spannande musik var Pearls Before Swine. Första albumet One Nation Underground (på väg till mig från CDUniverse i detta nu) var lite trevande och snudd på amatörmässigt, men uppföljare Balaklava står ut som ett oerhört starkt album fylld med massa läcker, vacker och engagerande musik. Balaklava följdes av fyra album, alla mycket bra och vilka i folkmun fick egna namn; "det mystiska albumet", "det något annat albumet" ... Tillbaka till Balaklava. Balaklava var platsen på Krim där, under krimkriget mellan England/Turkiet och Ryssland den brittiska lätta brigaden anföll en överlägsen rysk armé. Pga av ren idioti, oklara befälsorder och dålig underrättelseverksamhet red ett hundratal lätt beväpnade engelsmän rätt in i lejonets gap. Bara ett fåtal kom tillbaka levande. Den lätta brigadens anfall anses som ett av militärhistoriens värsta fadäser.
Balaklava blev gruppens antikrigs-album, men det blev också ett musikaliskt intressant experiment. Trummorna från första albmetplockades bort och istället lyfte man in lite mer udda horn-instrument, banjo mm. För att förstärka albumets tema lät man omslaget prydas av Brüggels målning Dödens Triumf.
På den här tiden fick man ibland nöja sig med 25-30 minuters musik på en LP och så är det i det här fallet också. Skivan öppnas av en av de få överlevande från Balaklavaattacken, trumpetaren Landfrey som blåser den signal som blåstes vid anfallet. På sidan två ber Florence Nightingale Gud välsigna kamraterna från slaget vid Balaklava. Däremellan är musiken vacker, drömlik men ibland skrämmande. Images Of April ackompanjeras av, i sig normala instrument, men känns ändå så skrämmande att man tänker på omslagsbilden. I Translucent Carriages viskas ord sagda av Herodotos: In peace sons bury their fathers In war fathers bury their sons.
Pearls gör en fantastisk tolkning av Leonard Cohens Suzanne och den magiska Guardian Angels är inspelad på utrustning från 1920-talet. Skivan avslutas med Ring Thing, en tonsättning av orden som stod inristade i Tolkiens magiska ring.
Baksidan av albumet pryds av teckningar gjorda av Jean Cocteau under ett opiumrus, men jag fascineras av flickan som står där. Vem är hon? Är hon lycklig? Vad har hon att säga oss?
Guy efterlyste, i förekommande fall, anekdoter och jag har några kul att komma med. Gruppens ledare hette Tom Rapp och han blev sedemera advokat i Pennsylvania. Han berättade om ett besök i en skivaffär i NY där han för skojs skull letade efter Pearls-plattor när han plötsligt såg sig själv titta på sig själv. Tydligen hade hans agent på eget bevåg och för egen vinnings skull gett ut en platta med överskottsmaterial med titeln Familiar Songs. Tom tog sedemera kontrollen över detta album och det finns, liksom alla andra album utgivna på CD. I det medföljande texthäftet till CDn finns en utförlig beskrivning av den snikne och agenten; jag har ett tema till om den falska musikindustrin, men det får bli senare, efter lite småtragedier.
Den andra anekdoten handlar om ett framträdande på en musikfestival där Tom Rapp kommer upp på scenen bara för att finna att arrangörerna gjort en miss i schemat och gett Tom en minut på scen. Tom går fram till mikrofonen och säger "Stand up if you think he's guilty!", varvid publiken reser sig upp. Toms minut på scenen är över. Vad var då det där, jo Richard Nixon hade precis misstänks för personlig inblandning i Watergateskandalen.
Mer om Tom Rapp & Swines: Officiell hemsida: http://www.pbswine.com/ Fansite: http://members.chello.nl/cvanderlely/pearls.html
Youtubes: Trumpeter Landrey Translucent Carriages Images Of April There Was A Man [url=http://www.youtube.com/watch?v=cfFw4VtDW-USuzanne Lepers And Rose |
Edited by - soundbrigade on 2010/12/18 14:13:09 |
|
|
Björn-Ola
Trädgårdsmästarn, 100.000-klubben
7949 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 14:24:15
|
quote: Jag noterar att albumet jag nämnde på förra sidan inte är med i denna lista med vasaskeppsliknande slagsida åt olika varianter av rock.
Kinks fanns upprörande nog inte med heller, men det ändrade jag på. Det är enkelt att editera i Wikipedias artiklar så det är bara att komplettera med det ni saknar.
I Wikipediaartikeln tar de med rockoperor. Får vi göra det här också? |
"Innan man är riktigt säker är man ofta tvärsäker" |
|
|
huzze
RödaTråden-vinnare, 200.000 klubben
10180 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 14:44:49
|
Det är lugnt, jag tog det inte sååååååå hårt...
Finns det någon person i nutid (vid sidan av Tobias Sammet) som sprutat ur sig konceptalbum och proggressiv rock OCH deltagit i olika supergrupper, så är det Neal Morse. Morse var ursprungligen med i Spocks Beard som han startade med sin bror. Efter många plattor där, så hoppade han av och startade eget. Det är här han levererar ett av de största konceptalbumen, nämligen Testimony som handlar om hans konvertering till kristendom. På den här dubbel-CD'n har han den ökande och före detta progg-rock-trummisen från Dream Theater nämligen Mike Portnoy som även återfinns på andra soloalbum från Morse.
De spelar även tillsammans i supergruppen Transatlantic där vår egne Roine Stolt är med. Senaste studioalbumet The Whirlwind är en enda lång låt som klockar in på 78 minuter. (Nu får vi sluta spela grabbar, det får inte plats mer på en CD?) Whirlwind finns även med i sin helhet i på live-DVD'n Whirld Tour 2010 där även Daniel Gildenlöw från Pain of Salvation är med. Två svenskar i en supergrupp om fem medlemmar! Vi kan fortfarande vara Stolt(a) över en stark musikexport!
EDIT: Jag får lyssna på Morse ensam hemma för min fru hör texterna och tröttnar fort på "Jesustexterna".
EDIT2: Även här fungerar inte alla wiki-länkar trots exakta adresser. Det är bara att trycka på deras sökförslag, så hittar ni rätt.
ztenlund was here...
Tack ztenis det är () som spökar- Tänk på pocenten Helge... |
Edited by - huzze on 2010/12/18 16:23:27 |
|
|
ztenlund
Administrator, RödaTråden-vinnare, 300.000-klubben
8776 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 15:25:09
|
Man kan stoppa in slutet (efter wiki/) av adressen i Try It Yourself här och sedan kopiera vad man får: http://www.w3schools.com/TAGS/ref_urlencode.asp Problemet är att forumet ogillar vissa tecken och fixar dem bara om man kodar först.
Jag tänker dock inte fixa alla inlägg, någon måtta får det vara. |
Har du synpunkter på något? Hör gärna av dig via PM!HiFiForum.nu's Artikelregister | Regler |
|
|
soundbrigade
Semesterfirare
7879 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 15:45:46
|
Vi förflyttar oss till vårt östra broderland för ett dubbel-konceptalbum, eller två enkla konceptalbum.
Jag funderar mycket över om det finns några konceptalbum bland mina ryska album men kan inte direkt komma på speciellt många förutom dessa små tragedier. Gruppen Little Tragedies (Malenkie Tragedii) har hämtat sin namn från ett poem av Aleksandr Pushkin. Den som skulle råka lyssna på mina förslag till konceptalbum känner igen musikstilen - massor med finurliga synthslingor. Om Klaatugubbarna såg ... "hippa" ut så ser gubbsen i Little Tragedies väldigt ryska ut:
Gruppen har nog fler album med sammanhängande tema men jag väljer Chinese Songs Part1 och Part2 som bra exempel.
Det här är ett album med tonsatta kinesiska dikter från 800- till 1000-talet. Gennady Ilyin som är gruppens keyboardist oc kompositör låter skivan ha genomgående musikaliska teman även om dikterna oftast sina egna kompositioner. Det är spännande musik med mycket syntar, ibland lugnt och stillsamt, ibland hetsigt och på gränsen till tungt. Lyssna på Do You Remember How We Said Goodbye nedan.
Do You Remember How We Said Goodbye?
To Gao Shi-Yan Tu Fu (712-770)
Do you remember How we said goodbye?
Now we got older, My dear friend.
A brilliant success And easy life
Had neither you Nor I in the end.
I lost all my friends, Have no more debates,
It's been a long time Since I was in a bar.
But now meeting you I forget all my pain
It seems joyful days Are not really far.
Do you remember How we said goodbye?
Now we got older, My dear friend.
A brilliant success, And easy life
Had neither you Nor I in the end.
A brilliant success, And easy life
Had neither you Nor I in the end.
There Came An Unexpected Guest The Sixth Sense The Voice of Silence Do You Remember How We Said Goodbye
Mer om gruppen: http://www.littletragedies.com/
Skivor kan man nog beställa varstans. Little Tragedies har ansträngt sig att publicera sin musik i väst varför man kan hitta deras skivor på Musea Music, Missing Piece m fl ställen.
|
Edited by - soundbrigade on 2010/12/18 15:51:54 |
|
|
guy gadbois
Member
2415 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 16:06:02
|
quote: I Wikipediaartikeln tar de med rockoperor. Får vi göra det här också?
Ja, det tycker i alla fall jag känns naturligt. |
Min anläggningstråd |
|
|
svejk
NA addikt
3505 Posts |
|
opethic
Member
2890 Posts |
|
soundbrigade
Semesterfirare
7879 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 18:49:45
|
I Förbigående anmäler jag ett album som jag bara har en "wave:ad" MP3-kopia av. Jag tyckte en gång i tiden att det var ett himla bra album men jag har tappat lite entusiasm sista tiden. Gruppen jag har i tankarna är den klassiska psykedeliska Vanilla Fudge och albumet The Beat Goes On. Albumet är egentligen ett hopkok av allehanda gamla rockhitar alla bearbetade efter Vanilla Fudges idéer och citat av diverse kända personer. Konceptet är lite småkul men skivan faller delvis på att det är för mycket hackat och stuvat och i motsats till andra konceptskivr jag nämnt, man aldrig har möjligheten att vila öronen på 10 minuter långa låtar. Till skivans fördel kan jag dock nämna att idén var ganska fräsch trots att skivan kom i början av 1968.
Lite länkar: Gruppens officiella hemsida Wikipedia - Beat Goes On
Blandade Youtube-kolor: Fuer Elise Season Of The Witch You Keep Me Hanging On Spana in gogobrudarna ...
Fasen, nu när jag lysnar måste jag tillstå att somligt (hittar just inte så mycket tyvärr) låter himla bra. |
|
|
Björn-Ola
Trädgårdsmästarn, 100.000-klubben
7949 Posts |
Posted - 2010/12/18 : 21:11:47
|
På tal om Therion så måste vi nämna "Gothic Kabbalah". Den handlar om 1600-tals mystikern Johannes Bureus och "Göticismen" och är som alla andra underbara konceptalbum helt obegriplig. Men underbar musik.
|
"Innan man är riktigt säker är man ofta tvärsäker" |
|
|
Topic |
|