Med anledning av reVintages artickel om "Chargecoupled caps" började jag läsa om fenomenet minnesdistortion.
En kondensator påverkas av signalen som går genom den genom att den laddas upp. Om en musiksignal med ett lägre enegiinnehåll passerar följt av ett starkare parti. Då tar det en liten tid innan kondingen är så uppladdad att den släpper igenom signalen med full dynamik. kondingen minns den tidigare signalen.
Detta kan avhjälpas genom att lägga en konstant spänning över kondingen som motsvarar eller överstiger de starkaste signaltopparna.
Min mening är att alla komponenter har någon form av minnesdistortion. Här är värme en stor bov. Tex om en kylfläns temperatur inte är konstant lär det påverka transistorerna på den.
Lavardin IT har ett patent som går ut på att minimera minnesdistortion. De som läst reklamen kommer säkert i håg det.
Helt klart att material i kablar blir olika uppladdade och därför kan ha minnesdistortion.
Kollade lite på SynergisticResearch aktiva kablar:
Kan det vara pga minnesdistortion det låter bättre om man laddar upp omgivande material runt ledaren med en aktiv skärm? I likhet med att ha en DC-förspänning på kondensatorer.
quote: Tex om en kylfläns temperatur inte är konstant lär det påverka transistorerna på den.
Fast att ta med det i beräkningarna på det får väl ändå betraktas som ganska grundläggande halvledarelektronik? Till och med jag har räknat på arbetstemperatur för halvledare, det ingick i grundkursen i elektronik när jag pluggade. Effekten är så stor (strömmen genom en pn-övergång har ju ett exponentiellt beroende på temperaturen) att det helt enkelt är ett måste att ta med i beräknignarna (även om det i praktiken oftast krävs att man justerar bias-strömmarna när man väl byggt en prototyp).