| Author |
 Topic  |
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
 Posted - 2008/04/17 : 09:40:27
|
Fast eller autobias i rörförstärkare?
I en högkvalitativ rörförstärkare måste samtliga ingående förstärkarsteg arbeta tillsammans så att deras inbördes goda egenskaper tillgodoses.Vi måste även beräkna dynamiskt då musiken i motsats till tex en sinuston, består av en signal med stora amplitud och frekvensvariationer ofta under extremt snabba tidsförlopp. Detta gäller inte minst anpassning drivsteg-slutrör.
De vanligaste drivstegen kan indelas i 3 huvudtyper.
1: Anodföljaren, är den vanligaste och enklaste kopplingen. Viktigt är att katoden är bra avkopplad med lämplig kondensator för att undvika störande strömmotkoppling, samt att anodmotståndet har rätt värde för att erhålla tillräckligt högt odistorderat spänningsswing till effektrören. Nackdelen med anodföljaren är den relativt höga kretsimpedansen, vilket gör den belastningskänslig.
2: Katodföljaren, en mycket använd koppling i effektstarka förstärkare. Här tas signalen ut över katoden, vilket gör steget lågimpedivt och därmed mer eller mindre okänsligt för belastning. Denna koppling är kraftigt strömmotkopplad vilket tyvärr är dynamikbegränsande.
Hit hör även den sk SRPP kopplingen vilken ofta består av ett dubbelrör kopplat som ett anodföljarsteg med en katodföljare på toppen. Denna koppling använde jag mig ofta av på 80-talet, men jag har numera övergett den.
3: Transformatorkoppling, detta är en koppling med anor från 20-talet. Här ställs mycket höga krav på att transformatorn är fullt linjär över hela audioområdet, vilket är mycket ovanligt. dessutom måste den vara fasriktig.
Anodföljaren är utan tvekan den koppling som påverkar ljudet minst i negativ riktning. Men då den är belastningskänslig måste hänsyn tas till detta när vi skall driva slutrören. Om nu slutrören arbetar med en fast gallerförspänning på x antal volt, talar vi om att vi har ett visst gallerområde. Om insignalen understiger gränsen för detta gallerområde, påverkas ej anodströmmen i röret. (Klass-A) Men om insignalens topp-till-topp värde överstiger gallerområdet börjar anodströmmen i röret att ändras (gallerström flyter, Klass-B).När detta sker minskas rörets inre motstånd drastiskt och drivsteget/anodföljaren blir nerlastad med reducering av ljudkvaliten som följd. Detta innebär i klartext att om förstärkaren arbetar med fast bias i kombination med höga effekter bör lågohmig driver i form av katodföljare eller transformator användas. Vad som även händer när slutrörets inre motstånd minskar, är att röret vill se en annan belastningsimpedans, vilket medför att effekten inte ökas nämnvärt. För att kompensera för detta och få förstärkaren att leverera högre effekt tillföres motkoppling i olika former. Det är lätt att förstå att detta inte är speciellt lovande för musikåtergivningen!
Av detta kan vi dra slutsatsen att Klass-A slutsteg drivet av en anodföljare är den enklaste vägen till välljud. Detta förutsätter i de flesta fall att gallerförspänningen alstras över ett katodmotstånd dvs autobias. Denna koppling är enkel, men mycket smart då spänningen över katodmotståndet är negativ i förhållande till gallret. Följande händer: När strömmen genom röret tenderar till att öka, ökas även spänningen över katodmotatåndet varvid strömmen genom röret inte ändras. Genom detta förfarande blir strömmen genom slutröret oberoende av insignalen (Klass-A). Och då ser vi att gallerström ej flyter i röret, och vi kan då med fördel använda anodföljarsteg utan risk för nedbelastning av drivsteget. En annan viktig fördel med autobias är att slutstegets gallerläcka kan välja högre (värden finns ofta i rörtabellerna) varvid
även detta medför mindre belastning på drivsteget.
Nackdelen med autobias är att en viss del av driveffekten går förlorad över katodmotståndet.
Katodmotståndet bör även avkopplas med en kondensator (inte alltid nödvändigt i Push-Pull steg) för att eliminera icke önskad strömmotkoppling. Denna kondensator kan visserligen orsaka en mindre bra tidskonstant, vi har egentligen inget val då motkoppling är ett mycket sämre alternativ. Sist men inte minst är det skönt att slippa krånglet med ständiga justeringar vilket är ett gissel med fast bias. Det utgår helt med autobias.
Denna tråd belyser endast ytligt rörens biasering. Men jag hoppas den kan vara till nytta. Att gå djupare in på ämnet får jag väl fundera på längre fram.
|
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
Edited by - Erik Andersson on 2008/04/17 09:41:38 |
|
|
MatsT
100.000-klubben
2457 Posts |
Posted - 2008/04/17 : 10:12:20
|
quote:
Följande händer: När strömmen genom röret tenderar till att öka, ökas även spänningen över katodmotatåndet varvid strömmen genom röret inte ändras.
Det här resonemanget har jag aldrig förstått mig på. Det är ju bara under en kort tid som detta sker när man har musiksignal och då ser kondensatorn i parallell med motståndet till att motståndet är verkningslöst.
Den stora fördelen med autobias är väl trots allt enkelheten. |
 |
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
Posted - 2008/04/17 : 10:23:10
|
| Det är inte det det är frågan om, det är biaseringen jag belyser. |
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
|
|
|
MatsT
100.000-klubben
2457 Posts |
Posted - 2008/04/17 : 10:24:16
|
Jag funderade lite till...
Jag betvivlar inte att din erfarenhet säger att autobias fungerar bättre när man börjar dra ström från gallret men kanske är förklaringen en annan? Det skulle kunna vara så att biaskretsen som används vid fast bias mår dåligt av den hastigt sänkta impedansnivån och att man därmed biaserar om röret momentant. |
|
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
Posted - 2008/04/17 : 10:56:51
|
| Jo det finns faktiskt rörförstärkare på marknaden som är felkonstrurerade på detta sätt. Speciellt gäller detta triodförstärkare. Det är mycket viktigt att seriemotståndet till gallret inte är för högohmit. OBS! Jag vill än en gång påpeka att detta endast gäller då förstärkaren "växlar" till Klass-B. |
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
|
|
|
reVintage
Medlem i AÖ
3445 Posts |
Posted - 2008/04/17 : 11:11:29
|
Förutsätter att vi snackar PP! Om vi diskuterar SE så har du blandat ihop B med A2.
Om vi med fast bias ställt arbetspunkten med lägre tomgångsström än för full klass A så kommer rören att upp till en viss nivå att arbeta i klass-A. Därefter går de över i klass-B varvid strömmen genom respektive slutrör ökar på grund av att respektive rör turas om att driva lasten. När sedan gallerström börjar flyta hamnar vi i B2 och då måste en driver ex.vis trafo alt. CF till för att kunna driva eländet. Inte kul för drivernn som också ser en varierande last .
Mao en trestegsraket som inte duger annat än till PA. Iofs så lär den om utstyrningsområdet i KlassA är tillräckligt, låta bra så långt.
Sammanfattningsvis: I ren Klass-A är lasten för både slutrör och driver oberoende av utstyrningen. Detta gäller oavsett SE, PP, autobias eller katodbias. För mig är det självklart att man då kan göra den bästa konstruktionen.
|
mvh
Lars
"Back To Basics"
Bygger reVintage Amps, www.revintage.se
Sur man med svart själ! |
|
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
Posted - 2008/04/17 : 11:40:11
|
Ja.Ja retsticka det är alltid något man glömmer. Men i övrigt verkar vi vara överens! |
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
|
|
|
reVintage
Medlem i AÖ
3445 Posts |
Posted - 2008/04/17 : 12:15:44
|
Jodå, vi är nog överens. Men jag tycker att man kan göra en klass-AB förstärkare(med katodbias) där man väljer övergången till Klass B vid den effekt som man anser vara den maximala man ska nyttja. I stället för att klippa går nu förstärkaren över i klass B om man skulle råka överbelasta eller vilja rocka loss efter ett par bira !. |
mvh
Lars
"Back To Basics"
Bygger reVintage Amps, www.revintage.se
Sur man med svart själ! |
|
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
Posted - 2008/04/17 : 13:03:47
|
| Om man kör med autobias brukar man tala om Klass-AB1 dvs utan gallerström, med tanke på det är det en bra ide att använda begreppet B2 när gallerström flyter. Om man ska rocka loss efter ett par bira, kan man väl ta ett par bira till, då försvinner all dissssotrrsssion. |
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
|
|
| |
Topic |
|
All Forums
Teknik och DIY
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly