| Author |
 Topic  |
|
|
Jorma
Member
3316 Posts |
 Posted - 2007/05/16 : 15:32:06
|
Det är en del som drar till att en fysiker anser det eller det och inte talar om inom vilket område denna "fysiker" arbetar inom.
Jag känner några och dom är högst specialiserade inom ett snävt område och anser sig inte kunna speciellt mycket inom andra områden.
Men det ser ut som att benämningen fysiker direkt skulle göra att en person är kunning inom alla områden men det stämmer inte idag.
Tex. en fysiker inom elektronik är idag specialiserad inom ett visst snävt område inom elektroniken och det behöver inte betyda att han vet så mycket om audioelektronik och detsamma om kemifysiker, matematikfysiker osv.
quote:
Ända fram till 1800-talet fanns fysiker som också sysslade med andra vetenskapsområden, framförallt matematik men också filosofi, kemi, biologi eller som ingenjör. Idag måste en fysiker vara mycket kunnig inom sitt område och är därför också specialiserad inom ett enda område av fysiken.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fysiker |
Driver företaget Jorma Design AB i Göteborg.
http://www.jormadesign.com/ |
Edited by - Micke Y on 2007/05/16 16:12:10 |
|
|
nahoj
Member
1542 Posts |
|
|
ljud
Member
687 Posts |
Posted - 2007/05/16 : 16:00:52
|
Jag håller med nahoj! |
 |
|
|
calle_jr
Reportage-Harry 2006
3228 Posts |
Posted - 2007/05/16 : 16:12:35
|
quote:
en person är kunning inom alla områden
Allt är ju relativt 
Man kan knappast bli någon typ av fysiker på exvis civilingenjörsnivå om man inte kämpar sig igenom en ganska avancerad allmän fysikutbildning. Inte ens idag. Men utbildning är en sak, praktisk utövning är något helt annat.
Om det var det du menade...
|
It's okay. I wouldn't remember me either. - - - - - - - - - - - - - - Cover Art & ståpäls |
|
|
|
Micke Y
100.000-klubben
7709 Posts |
Posted - 2007/05/16 : 16:13:01
|
jag flyttade den här till ett mer lämpligt forum eftersom det här inte rör sig om HIFI
Micke |
When a man steals your wife, there is no better revenge than to let him keep her.
"Se inte ner på 3 ackord låtar, tänk hur många bra vi har gjort med bara 2" Billy Gibbons ZZ Top
Pälsar skall sitta på djur i skogen, inte på människor i stan. |
|
|
|
marran
Member
540 Posts |
Posted - 2007/05/16 : 16:16:45
|
Jag läser fysikerprogrammet, och kommer alltså att bli fysiker, eller på akademikerspråk master/magister i fysik
Det är sant att man specialiserar sig inom ett bestämt område, men först läser man ungefär 1 år matte och 2 år fysik inom alla möjliga områden, el/magnetism, klassisk mekanik, kvantmekanik, termodynamik osv.
Så man kan med säkerhet säga att en fysiker har betydligt bättre förutsättningar att förstå olika fenomen inte bara inom "sitt" område, och dessutom ur ett vetenskapligt och inte populärvetenskapligt perspektiv. Man skall komma ihåg att det är väldigt stor skillnad på fysik på universitetet och i vetenskapens värld :)
Sen undrar ju jag vad en kemifysiker eller elektronikfysiker är, ordvrängeri kanske men de är inte fysiker, de är kemister eller elektronikingenjörer. Elektronik är för övrigt inget område inom fysik utan en tillämpning av den.
|
Do never underestimate the power of a large number of morons! |
|
|
|
Jorma
Member
3316 Posts |
Posted - 2007/05/16 : 16:23:12
|
Praktisk utövning, ja det är en viktig bit av det hela.
Jag har träffat en svensk elektronikproffessor som ansåg att audioelektronik finns det inte någon bra och specialicerad utbildning för i Sverige och att det ämnet är så komplext att det behövs en specialutbildning för att kunna den biten.
Den utbildningen finns i USA bla.
Själv har jag läst styr och reglerteknik med specialinriktning processindustri, men då jag inte jobbat så mycket med den biten så anser jag mig inte vara så kunnig och det var för så länge sedan att vi tom. läste om elektronikrör och IC-kretsar var något som var på gång. Jag skulle därför aldrig våga blanda mig in i en diskussion på ett forum om den biten även om jag har bra betyg inom ämnet.
Om man sträcker ut begreppet fysiker till civilingenjörsnivån så känner jag fler än ett par stycken. Jag antar att om någon snackar om fysiker så är det en person som är lite mer specialiserad inom ett litet område som tex. forskare, men om vi sträcker ut begreppet till civilingenjör så kryllar det av folk även på detta forum som kan kallas för fysiker. |
Driver företaget Jorma Design AB i Göteborg.
http://www.jormadesign.com/ |
|
|
|
Jorma
Member
3316 Posts |
Posted - 2007/05/16 : 16:39:06
|
Jag är inte ute efter att ifrågasätta någon fysiker utan vill bara veta vad som ligger bakom att man slänger ur sig att den eller den "fysikern" har sagt si och så och i sitt sätt att använda detta menar att alla andra måste vara fel ute oavsett om dom är specialiserade inom något ämne, men inte är "fysiker" och därmed inte kan så mycket som den "fysiker" dom talar om som inte ens nämns inom vilket område dom är fysiker eller vilken nivå.
Att ordet fysiker per automatik skulle säga att dom kan minnsann det här och alla andra har fel per automatik om dom inte råkar vara "fysiker". |
Driver företaget Jorma Design AB i Göteborg.
http://www.jormadesign.com/ |
|
|
|
Jorma
Member
3316 Posts |
Posted - 2007/05/16 : 17:33:11
|
Sedan finns det ju ordet teoretisk fysiker, Einstein var ju en sådan. Och det finns mer eller mindre praktiska fysiker som med praktiska försök och experiment försöker bevisa eller motbevisa teoretiska fysikers teorier eller sina egna teorier.
Vilken av dessa sorters fysiker är det som används bakom orden att en fysiker har minsann sagt det eller det.
Det kan ju också var en viktig bit att lägga till om någon använder ordet fysiker i vissa samanhang. Då blir det lättare att förstå vad som menas i ett sådant inlägg.
Varför är det inte fysikern himself som går in och förklarar vad som menas. Varför gömmer sig "fysikern" bakom ryggen på någon annan som inte ens kan vidareutveckla vad som menas?
|
Driver företaget Jorma Design AB i Göteborg.
http://www.jormadesign.com/ |
Edited by - Jorma on 2007/05/16 17:34:00 |
|
|
|
Jorma
Member
3316 Posts |
Posted - 2007/05/16 : 17:53:34
|
Albert Einstein nämnde jag tidigare och han var väl en av dom största fysikerna som funnits, men tom. han hade fel ibland och det inom ämnen som han var specialiserad på, så det här med att ordet fysiker tar jag inte på så blodigt allvar, men det finns tydligen dom som gör och det kan vara allvarligt nog.
Jag är själv mycket intresserad av vetenskap och har läst en hel del om hur dom stora vetenskapsmännen kom fram till sina slutsatser och dom orden som Albert sa om kvantmekaniken som han ifrågasatte och försökte motbevisa att det var fel var rätt lustiga:
"Gud spelar inte tärning"
och fick svaret av en annan fysiker:
"Du ska inte tala om för Gud vad han ska göra"
Albert Einstein hade fel den gången vilket kunde bevisas långt senare. Alltså inte om guds tärningsspel, men om kvantmekaniken.
|
Driver företaget Jorma Design AB i Göteborg.
http://www.jormadesign.com/ |
|
|
|
Peg
Medlem i AÖ
536 Posts |
Posted - 2007/05/16 : 17:59:44
|
quote:
Varför är det inte fysikern himself som går in och förklarar vad som menas. Varför gömmer sig "fysikern" bakom ryggen på någon annan som inte ens kan vidareutveckla vad som menas?
Jag skulle tro att det är för att en fysiker sysslar, som marran säger, normalt inte med att applicera elektronik på olika problem och skulle inte ha en blekaste om tex. teletransmissionsteori, förstärkar konstruktion eller liknande ämnen.
Jag tycker jag har sett små skrikiga nästan religiösa skaror oavsett ämne på nätet som kommer dragandes med sådana här upplysta vise män utan namn för att bevisa den enda och rätta sanningen. Det kan vara bilar, spelkonsoler, högtalare eller mjukvara.
Så det kanske är sådana här som har sin en egen lilla fysiker i huvudet:
http://en.wikipedia.org/wiki/Fanboy
Eller ännu värre vi kanske alla är små fanboy's med våra favvo märken, metoder och husgudar ? |
|
|
|
f95toli
Member
4209 Posts |
Posted - 2007/05/16 : 19:30:11
|
Jag tror inte det är några problem i praktiken att avgöra vem som är "fysiker" eller inte. Det normala är ju att de som kallar sig fysiker har (eller är nära att få) att få en doktorsgrad i fysik. För att få en sådan i Sverige så krävs förutom "specialkunskaper" i det ämne man disputerar på också att man studerat ett antal ämnen (kvantfysik, statisktisk fysik, atomfysik, experimentell metodik m.m., det är ungefär samma på alla universitet) på "forskarnivå" (post-grad på engelska). Någon med en doktorsgrad i fysik ska därmed ha ganska breda kunskaper inom ganska många ämnen.
Min grundexamen är en civilingejörsutbildning i teknisk fysik. Dock skulle jag nog inte kallat mig fysiker om det inte vore för att jag fortsatt med en forskarutbildning. Teknisk fysik är i likhet med ex. de flesta magsiterprogramen en ganska bred utbildning och många av de jag pluggade med jobbar numera med ex. mikrovågselektronik och liknande; dvs. de jobbar med och gör ungeför samma saker som folk som ex. läst elektroteknik och jag tror inte något av dem skulle kalla sig "fysiker".
Vad gäller specialisering så stämmer det till viss grad att vi är rätt snäva, men i praktiken är det också så att man som fysiker inte automatiskt kan räkna med att alltid kunna jobba inom "sitt" område (det gäller ju att få forskningspengar också) så det ligger i vårt eget intresse att vi också håller ganska bra koll på närliggande ämnen. Om man tvingas helt byta ämne så tar det kanske ett år innan man är "inne" i sitt nya område, dvs. det är definitivt inte så att man måste börja från början; det är betydligt fler likheter än skillnande båda vad gälller den grundläggande fysiken och ren metodik
mellan olika områden.
Sen är det ju också så att att säkert 90% av alla yrkesaktiva fysiker sysslar med något som lite löst kan sägas falla under "fasta tillståndets fysik" (där även "fysikdelen" av mikroelektronik ingår) även om man sysslar med ex. supraledare (som mig) så har man en hel del kunskaper om ex. halvledare, ytfysik m.m "gratis" eftersom den grundläggande fysikern är densamma.
Den enda "hårda" uppdelningen är egentligen mellan teoretisk och experimentell fysik i den meningen att man oftast titulerar sig endera "experimentell" ELLER "teoretisk" fysiker och den skillnaden grundläggs redan under forskanutbildningen (på universitet så finns det nästan alltid både rena "teori" och "experimentella" grupper, även om de naturligtvis sammarbetar), men även där så är gränsdragningen inte helt klar.
Som experimentell fysiker är man ju självklart tvungen att kunna teorin bakom sitt ämne också och det händer rätt ofta att man sitter och räknar (det senaste året har jag nog tillbringat ungeför 50% av tiden med teori).Däremot är vi noga med att inte släppa in några teoretiker i våra labb
|
|
|
|
Jorma
Member
3316 Posts |
Posted - 2007/05/16 : 21:01:15
|
Tackar för det f95toli.
En sak som jag har undrat över är om titeln Doktor i Tyskland är densamma som här i Sverige. Det verkar finnas en uppsjö med Herr Doktor i Tyskland och även inom hifivärlden är det vanligt att det står Doktor före namnet på visitkort från hifiproducenter.
Eller kan det vara vanligt i Tyskland med Refat el Saied doktorer? |
Driver företaget Jorma Design AB i Göteborg.
http://www.jormadesign.com/ |
|
|
|
f95toli
Member
4209 Posts |
Posted - 2007/05/16 : 21:27:01
|
Ja, det ska vara samma sak.
Sverige har en väldigt lång forskarutbilning med europeiska mått mätt, 5 år är normalt i Sverige medan 3 år är det vanliga i de flesta andra länder.
I många länder är det också så att man väljer en "forskar-inriktning" redan under första elle andra året på universitetet; det innebär att grundutbilningarna kan göras mer "målinriktade" och därmed kortare. Jag har kollegor här i England som gått igenom universitet+doktorerat på under 6 år, för mig tog samma sak 10 år i Sverige (4.5 år till civilingenjör+5 år som doktorand)
Att det finns så många doktorer i Tyskland beror också på att det faktiskt finns en poäng att disputera där ÄVEN om man inte tänker fortsätta forska sedan, det finns helt enkelt en hel del prestige i en titel vilket gör det lättare att göra karriär även om det gäller ex. juridik, ekonomi eller liknande. Det är också vanligt att ex. banker anställer disputerade naturvetare.
Dettta gäller för övrigt inte bara I Tyskland, jag känner ryssar som disputerat i fysik enbart eftersom de vet att det gör det lättare att göra karriär i den ryska banksektorn.
Det ska också sägas att jag haft en del fördelear av att kunna sätta "Dr." framför mitt namn här i England också när jag ex. varit i kontakt med banker och liknande.
I Sverige skiljer sig från de flesta andra länder i det att företag oftast blir mest bekymrade om man har en doktorstitel och med undantag av de större företagen (ABB, Ericsson och några till) så är en forskarutbilning ofta till nackdel när man söker jobb. Ingångslönen är inte heller speciellt mycket högre än för ex. en nyutexaminerad civilingenjör, så ur ekonomisk synvinkel är det därför bättre att gå direkt till näringslivet och jobba de 5 åren (doktorandlönen är ju inte heller direkt jättehög).
Alltså, svaret på frågan är väl att det dels tar kortare tid att doktorera, dels ger fler fördelar att kunna sätta Dr. framför sitt namn i Tyskland än i Sverige.
Onödigt långt svar |
|
|
|
Jorma
Member
3316 Posts |
Posted - 2007/05/16 : 22:01:02
|
f95toli,
Du pysslar med supraledare (doktorerat inom det ämnet?) och är teknisk fysiker. Sten (den jättestora kristallografen som du kallade honom) har också doktorerat på supraledare, men han är kemist.
Vad skiljer det mellan er, då det för en utomstående låter som samma ämne.
Jag känner Sten rätt väl, men vi snackar inte jobb när vi träffas.
Det brukar bli en öl och musik istället
Sten hittar materialet och du mäter?
Eller är gränserna flytande mellan er också?
|
Driver företaget Jorma Design AB i Göteborg.
http://www.jormadesign.com/ |
|
|
|
f95toli
Member
4209 Posts |
Posted - 2007/05/16 : 23:34:04
|
Sten sysslar om jag inte minns fel med netrondiffraktion som är en metod att strukturbestämma ämnen (dvs hur de olika atomerna "passar ihop" i ett kristallint ämne).
Hans område (och forskargrupp) är inorganisk kemi vilket innebär att de sysslar med själva materialen (i det här fallet oxider); ex. hur ett ämnes egenskaper/struktur ändras om man stoppar in några atomer av ett annat ämne (kallas att dopa). Dessutom försöker de fram nya ämnen som aldrig tidigare skapats.
I mitt fall så använde jag (eller rättare sagt vi) en välkänd högtemperatur-supraledare (YBCO), som kemister skapade för sisdär 20 år sedan och som numera kan köpas kommersiellt, för att bygga elektriska komponenter (de jag studerade kallas Josephson-övergångar, ett "byggelement" för supraledande elektronik som kan användas till rätt mycket).
Kretsarna etsas ur en tunn film av YBCO som först deponerats på ett substrat; i princip samma metoder som används för halvledarteknik.
Vad jag ville förstå var hur vissa av YBCOs mer "exotiska" elektriska egenskaper kan användas för att bygga komponenter som inte går att göra med vanliga supraledare (vissa metaller såsom aluminium, niob etc blir supraledande vid låga temperaturer).
Dessutom skiljer sig YBCO (och andra högtemperatur-supraledare) från den "enklare" supraledande metallerna genom att den lokala kristallstrukturen har stor påverkan på de elektriska egenskaperna, i de komponenter jag sysslade med så spelar ex. kornstrukturen samt lokala mängden syre stor roll för ström-spänningskarakteristiken m.m.
Så skillnaden är väl lite förenklat att kemister skapar material som vi sedan försöker använda för att göra komponenter av. Många gånger visar det sig att kemisternas upptäckter gör det möjligt att skapa helt nya komponenter som det sedan är fysikernas jobb att försöka förstå.
Det finns naturligtvis en gråzon emellan kemi och fysik vilket är en anledning till att den grupp jag doktorerade i samarbetar rätt flitigt med Stens grupp.
|
|
|
|
Jorma
Member
3316 Posts |
Posted - 2007/05/16 : 23:59:26
|
Tackar för det, nu kan jag pressa Sten på lite mer när jag kan greppa lite om vad jag ska fråga om
Hur hög temperatur ligger den högsta för supraledare idag och är det vid normalt atmosfärstryck eller höga tryck som det uppnås?
Isåfall hur långt har man nått utan övertryck?
Hur långt tror du att det går att komma i temperatur utan högt tryck?
Det går ju långsamt och under långa tider tycker man att det inte händer så mycket, men i labben kanske det händer mer än vad det talas om.
|
Driver företaget Jorma Design AB i Göteborg.
http://www.jormadesign.com/ |
|
|
|
f95toli
Member
4209 Posts |
Posted - 2007/05/17 : 00:19:33
|
Om jag minss rätt är högsta temperatur runt 160K (-113 grader C) vid mycket höft tryck för någon av de kvicksilver-baserade oxiderna.
Utan tryck tror jag rekordet är 130K eller nåt i den stilen. Tyvärr är samtliga ämen med "hög" kritisk temperatur extremt svåra att jobba med, de är dessutom rejält hälsofarliga.
De ämnen som oftast används i tillämpningar har en kritisk temperatur på 92K (YBCO, som jag jobbade med) och, om jag minns rätt, 107K (BSCCO).
Eftersom vi fortfarande inte förstår VARFÖR dessa ämnen blir supraledande, det är en av de stora olösta frågorna inom modern fysik, så är det omöjligt att säga var "gränsen" går (fast jag kanske bör påpeka att vi faktiskt ändå vet rätt mycket, det är bara det att ingen lyckats passa ihop alla delteorier och "pusselbitar till en enda teori).
Det är inte omöjligt att vi en dag hittar ett ämne som blir supraledande i rumstemperatur.
I väntan på det så kan man trösta sig med att modern kylteknik har utvecklats enormt de senaste åren (en "spin-off" effekt av alll forskning kring högtemperatursupraledarna). Det går idag att köpa i princip helt underhållsfria kryokylare som kan kyla ned utrustning till ca 20-30K för $3-4000. Tekniken är så pass billig att supraledande filter faktiskt används i basstationer till mobiltelefoni på sina håll, filtret är helt enkelt integrerat i kryokylaren och allt kunden behöver göra är att sätta i kontakten och sedan vänta en stund medan den kyls ned; sedan sköter den sig själv i några år.
Så de låga temperaturerna är faktiskt inte ett så stort hinder som man skulle kunna tro. Det har tagit tid men nu verkar det faktiskt som om det börjar komma ut "riktiga" produkter på marknaden.
Edit: Länk till datablad hos en av de företag som tillverkar supraledande elektronik för mobil kommunikation
http://www.suptech.com/pdf/SuperLinkRx850A&B_web.pdf
|
Edited by - f95toli on 2007/05/17 00:23:47 |
|
|
|
Jorma
Member
3316 Posts |
Posted - 2007/05/17 : 00:41:16
|
Vi planerade en gång för 3-4 år sedan att bli först köra en anläggning med supraledande högtalarkablar. Det var jag, Sten och en kemist till som på en midsommaraftonsnatt satt och snapsade och framåt 3-4tiden på natten hade vi löst det hela, men då stod det några tomma vodkaflaskor på bordet så det var lite svårt att komma ihåg alla detaljer när vi vaknade till liv nästa dag
Men jag tror att vi hade fixat det hela. men det var svårt att hitta en lucka i almanackan som hade passat och innan vi hann att göra det så hade det redan gjorts och jag tror att det var i Hongkong på en mässa som någon ställde ut med supraledande kablar. |
Driver företaget Jorma Design AB i Göteborg.
http://www.jormadesign.com/ |
|
|
| |
Topic |
|
All Forums
HiFi Off Topic - Fritt Forum
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly