Author |
Topic |
Thomas A
Member
189 Posts |
Posted - 2002/07/11 : 16:36:32
|
quote: Dessa kan inte (som vissa datorprogram föreslår) hanteras medelst eq-effekter åt mellanregisterelementet, eftersom de inte härrör från detta element! Bara från dess frekvensregister.
Effekter orsakade av baffeln inte av minimumfastyp och skall inte EQas bort, efter vad jag läst. Resonanser etc som härrör från elementet själv är dock tillåtna att genomgå en EQ om man så önskar. Så långt tror jag att jag förstår jag av din förklaring ovan. Men...
Jag funderar på om vi menar olika saker med "kompensation för baffelsteg / stegad baffel" och "kompensation för brist på baffelstöd". Förvirring med engelskans baffel step?
Thomas
|
|
|
Ing. Öhman
Ej medlem längre
356 Posts |
Posted - 2002/07/11 : 18:21:43
|
quote:
Dessa kan inte (som vissa datorprogram föreslår) hanteras medelst eq-effekter åt mellanregisterelementet, eftersom de inte härrör från detta element! Bara från dess frekvensregister. /iö
Effekter orsakade av baffeln inte av minimumfastyp och skall inte EQas bort, efter vad jag läst. Resonanser etc som härrör från elementet själv är dock tillåtna att genomgå en EQ om man så önskar. Så långt tror jag att jag förstår jag av din förklaring ovan. Men...
Om tonkurvefel är av minimumfastyp eller inte har absolut ingenting att göra med om de hörs eller inte! Det är fullständligt sak samma. Det som är intressant är huruvida tonkurvefelen är generella eller geometriskt lokalt beskaffade. Är de ytterst lokala (finns inom ett mycket litet vinkelintervall) påverkar de kanske inte den uppfattade klangen när högtalaren står i ett normalklangigt lyssningsrum (trots att de finns just i lyssningsriktningen) men de kan förvränga perspektivet på det mest häpnadsväckande sätt! (Både till det bättre eller till det sämre om man struntar i objektiviteter, vilket jag ogärna gör.)
I själva verket är det ytterst sällsynt med några högtalare som är av minimum fastyp, vilket beror på att försök att göra sådana högtalare i regel blir förfärligt misslyckade. Troligen delvis beroende på att de utförs av människor som stirrar sig blinda på en egenskap, och missar massor av egenskaper somhar 100 ggr större hörbarhet...
Slutsatsen är hur som helst (vilket jag försökte säga tidigare ockå, ehuru på ett kryptiskt sätt) att det under alla förutsättningar är viktigt för en "sann" högtalare, att ha en väl integrerad ljudalstring och alltså god frihet från fladdrande frontala lober. Det förutsätter att det inte finns fasfel mellan de ingående elementen, liksom att det inte få finnas några okompenserade effekter från udda baffelformer.
quote:
Jag funderar på om vi menar olika saker med "kompensation för baffelsteg / stegad baffel" och "kompensation för brist på baffelstöd". Förvirring med engelskans baffel step?
Thomas
Jag har hela tiden förutsatt att vi talar om de komplicerade tonkurveeffekterna som tilldrar sig som konsekvens av en stegad baffel.
Att man måste kompensera för effekter av baffelstödet från en helt konventionell planbafflad högtalare är ju tämligen självklart. Annars klingar ju högtalaren som ankskit! Dessutom är det ju legio att högtalarprogram klarar sådana trivialiteter, så inte kan det ha varit det frågan handlade om?
Hursomhelst: Min uppfattning är att högtalarprogram för det mest är så "dåliga" (eller egentligen att högtalarkonstruktion till sin natur är så komplext att högtalarprogram inte är till någon nytta - eftersom de bara kan hjälpa till med de lätta delarna av dimensioneringen, som man lika gärna gör med papper och penna) att de bara är användbara för den som klarar sig lika bra utan dem!*
I själva verket är de ännu sämre än så, för de får de stackars högtalarkonstruktörerna att stirra sig blinda på vad de ser på dataskärmen, och tror därför att inget annat är viktigt /ja, utom då att välja "tillräckligt dyra komponenter" förstås...
Ibland frågar jag mig hur stor chansen är att någon konstruktör i modern tid (helt högtalarsimuleringsprogramblinda) skall hitta på något lika fritänkande som Carlsson-högtalarna, framförallt de äldre. Bortsett ifrån att de är så formkomplicerade att de inte går att simulera med några simlueringsprogram, så skulle de, om de gick att simulera, visa fruktansvärt dåliga kurvor. Örat uppfattar dock verkligheten helt annorlunda.
Den som inte själv studerat hörseln och lärt sig känna alla frekvensberoende integrationstider, riktningsegenskaper, "regelverket" bakom fantomprojektioner, skillnader mellan resonanser och interferenser och effekter av stereointerferens, låter sig lätt luras att tro att sanningen finns i högtalarsimuleringsprogrammens bergsäkra redovisningar.
Tro det... Vh, Ing. Öhman
// Off Topic // ***********Lite väl OT - epkpeng********** //
Har jag tagit rekord i att byta ämne nu?
Edited by - Ing. Öhman on 2002/07/11 18:25:08
Edited by - epkpeng on 2002/07/11 21:50:3 |
|
|
celef
sirap i datorn
2422 Posts |
Posted - 2002/07/11 : 20:16:03
|
"Att man måste kompensera för effekter av baffelstödet från en helt konventionell planbafflad högtalare är ju tämligen självklart. Annars klingar ju högtalaren som ankskit!"
Hur kompenserar du vanligen för baffelstödet, med en xtra krets eller inbyggt i standardtopologin?
"Slutsatsen är hur som helst (vilket jag försökte säga tidigare ockå, ehuru på ett kryptiskt sätt) att det under alla förutsättningar är viktigt för en "sann" högtalare, att ha en väl integrerad ljudalstring och alltså god frihet från fladdrande frontala lober. Det förutsätter att det inte finns fasfel mellan de ingående elementen, liksom att det inte få finnas några okompenserade effekter från udda baffelformer."
Hmm... betyder det att elementen MÅSTE arrangeras så att de tidsmässigt ligger i samma plan, alt. användning av delay/lattice filter? På en stegad (trappformad) baffel kan jag tänka mig att "hyllan" som blir framför diskanten kan ge upphov till reflexproblem - bör denna hylla/yta vinklas eller beklädas med dämpmaterial? Ett annat problem med stegad baffel, som jag ser det, är att konstruktionen i sig gör att elementen inte kan grupperas så tight som en plan baffel möjliggör, är det då inte bättre att montera elementen tight på plan baffel som vinklas så att elementen ligger i samma tidsplan? Visserligen gör detta att elementen kommer att avlyssnas ngt off-axis, men vad gör det!
|
|
|
epkpeng
400.000-klubben
4228 Posts |
Posted - 2002/07/11 : 21:15:57
|
Angående datorprogram som hjälpmedel måste ju jag reagera som datanörd.
Självklarheter som att det inte går att lita blint på ett dator/simuleringsprogram eller att de oftast bara visar EN vy av förhoppningsvis verkligeheten lämnar vi därhän.
För mig ger dessa program, Clio, LSPCad och i viss mån MatLab, mig en hel del hjälp. Papper i all ära - jag skriver, skissar och listar en del - men med datorerna kommer jag ifrån min handstil, jag kan hålla bra koll på komponenetlistor, skriva ut, för andra, lättlästa diagram och listor.
Datorprogrammen kan dessutom utgöra ett mkt bra kvalitets-ökande verktyg genom att kontrollmäta (innan det går till kund) det som går att kontrollmäta; impedans, fas, amlitud, energikurvor osv.
Som utvecklingsverktyg kan dom som sagt ställa till problem. Jag minns när faktiskt ett av programmen räknade fel. Efter detta sitter jag alltid med både papper och dator för att kontrollräkna varandra! ;-)
Vänligen // Pär Engelholm // epkpeng@hififorum.nu
Edited by - epkpeng on 2002/07/11 21:18:0 |
|
|
Ing. Öhman
Ej medlem längre
356 Posts |
Posted - 2002/07/11 : 21:50:05
|
quote:
"Att man måste kompensera för effekter av baffelstödet från en helt konventionell planbafflad högtalare är ju tämligen självklart. Annars klingar ju högtalaren som ankskit!"
Hur kompenserar du vanligen för baffelstödet, med en xtra krets eller inbyggt i standardtopologin?
Jag brukar i möjligaste mån försöka välja baffelformer som ger snälla mjuka övergångar mellan det stödda och det ostödda frekvensområdet. Sålunda blir baffelkorrektionerna även dom företrädelsevis apreiodiska. Riktigt sant är det inte dock, eftersom vissa "överkursartade psykoakustiska krusiduller i tonkurvan" är bäst att hantera med hjälp av just baffelformerna. Orsaken är att man då kan forma tonkurva och energikurva oberoende av varandra, till öronoptimerad form.
quote:
"Slutsatsen är hur som helst (vilket jag försökte säga tidigare ockå, ehuru på ett kryptiskt sätt) att det under alla förutsättningar är viktigt för en "sann" högtalare, att ha en väl integrerad ljudalstring och alltså god frihet från fladdrande frontala lober. Det förutsätter att det inte finns fasfel mellan de ingående elementen, liksom att det inte få finnas några okompenserade effekter från udda baffelformer."
Hmm... betyder det att elementen MÅSTE arrangeras så att de tidsmässigt ligger i samma plan,
Nej, nästan tvärt om - det betyder att man absolut bör undvika att använda stegade bafflar om man inte är 100% säker på att man kan se och kontrollera konstruktionens alla realla och imaginära elektriska, akustiska och mekaniska dimensioner samtidigt. Felen de kan intoducera är ju dramatiska, medan poängerna för de allra flesta är tveksamma.
quote:
...alt. användning av delay/lattice filter? På en stegad (trappformad) baffel kan jag tänka mig att "hyllan" som blir framför diskanten kan ge upphov till reflexproblem - bör denna hylla/yta vinklas eller beklädas med dämpmaterial?
Nej det skulle jag vlija påstå är fel sätt att hantera effekterna. Dämpning av hyllan är tämligen meningslöst eftersom det inte är hyllan som är orsaken till några av probemen. (Jag utgår ifrån att det inte är en d'Appolito-konfiguration vi diskuterar.) Att vinkla hyllan är dessutom inte bara fel sätt, det har helt motsatt effekt mot vad de flesta tror! En 45 grader vinklad hylla ger åtminstone 20 ggr värre tonkurvefel än en rät.
quote:
Ett annat problem med stegad baffel, som jag ser det, är att konstruktionen i sig gör att elementen inte kan grupperas så tight som en plan baffel möjliggör, är det då inte bättre att montera elementen tight på plan baffel som vinklas så att elementen ligger i samma tidsplan? Visserligen gör detta att elementen kommer att avlyssnas ngt off-axis, men vad gör det!
Visst kan det göra något - frågan är om det är något gott eller ont! Detta att vinkla baffeln lite bakåt är ju en fråga för sig, som jag inte gör anspråk på att ha några klara och entydiga svar på.
Jag har studerat fenomenen av vinklad baffel kanske bara ett hundratal timmar. Spontant tror jag att det kan finnas fungerande sådana konfigurationer, jag tycker det borde finnas det, men jag har inte stött på någon eller lyckats åstadkomma någon själv som jag är 100% nöjd med.
Jag har förstås en del uppfattningar om vad som händer, om det är bra eller dåligt, och varför det är som det är. Men mina uppfattningar och slutsatser av de pragmatiska försök jag gjort är alltför baserade på subjektiva upplevelser, spekulationer om orsakerna till varför det låter som det gör, och halvfärdiga analyser av problem kontra företräden, för att jag skall vilja utsätta någon för att behöva läsa det. Pladder och gissningar finns det tillräckligt av här på forum!
Men den egentliga frågan som nog är relevantare här är - varför skall man alls luta baffeln bakåt? Vad vill man egentligen uppnå? Utgår man verkligen från hörselns egenskaper om man formulerar en önskan om att baffeln skall vara lutande, eller gissar man bara att det ger en för hörseln korrektare återgivning?
Kort sagt: Vilket mätinstrument har man stirrat sig blind på?
Jag säger inte att man inte skall luta baffeln bakåt, men visst är det en intressant poäng att en rak och plan baffel för att ernå optimal integration mellan registren kräver att diskantfiltret är affekterat av en brantare funktion än basfiltret (akustiskt), vilket i sig är utmärkt, enkannerligt ur distorsions- och effekttålighetssynpunkt!
Nu tillverkar ju vi system med stegade bafflar, men det har krävt att elementen försetts med synnerligen komplicerade överföringsfunktioner (eller i varje fall originella) och därmed mycket speciella delningsfilter - få likheter med det man normalt hittar i högtalare, för att få det att fungera. Jag kan inte ärligt påstå att lösningen är "vettig". De försök jag sett på marknaden har dessutom nästan undantagslöst (B&W 801 är att av undantagen) försetts med delningsfilter som utformat med ambitionen att med konventionella medel (läs första ordningens filter) åstadkomma faslinjäritet. De hörbara effekterna av lobfel, distorsion och membranuppbrutningsmissljud (av andra sorter än de olinjära) resonanser t ex, har degraderat högtalaren potentiella återgivningförmåga hundrafaldigt mer är de vinster konstruktören förhoppas uppnå. Då är det lätt att tycka att det görs alldeles för mycket experiment, och bedrivs alldeles för lite forskning!
Vh, Ing. Öhma |
|
|
celef
sirap i datorn
2422 Posts |
Posted - 2002/07/11 : 23:50:55
|
Med stegformad baffel, elementen tidskorrigerade, är det lättare (inbillar jag mig) att få "huvudloben" pekandes mot lyssnaren, och det ger större frihet att placera deln.frekvenser där man vill - vilket inte alltid är så lätt med element på en konventionell (plan och lodrät) baffel.
Jag vet ej vad du syftar på, men du verkar negativt inställd till stegade bafflar - har det med tidiga reflexer från bas/mellanelementet i diskantbaffeln att göra??
Med plana men lutande bafflar kan kanske "huvudloben" peka så att tonkurvan inte ändras nämnvärt från en sittande till en stående lyssningsplacering - många tillverkare använder ju denna baffeltyp med gott resultat, kanske för att de fungerar så bra på mässor och andra demos, kunden exponeras för "huvudloben" från det han går in i rummet till han sätter sig till han går ut igen...
|
|
|
Nagref
Member
113 Posts |
Posted - 2002/07/12 : 00:08:51
|
"Jag vet ej vad du syftar på, men du verkar negativt inställd till stegade bafflar"
Kul!!!
Har Celef sett Öhmans högtalare?
Åtminstone hälften av de jag har sett har just stegade bafflar!!
The world is my oyster.. |
|
|
Thomas A
Member
189 Posts |
Posted - 2002/07/12 : 11:32:14
|
Ingvar,
jag har för mig att du skrivit något om aktiva filter även för mellanregister/diskant, jag har för mig att du inte var alltför lyrisk.
Kanske beroende på att korrigeringar nödvändiga för baffelstöd och andra baffelkorrigeringar också måste göras.
Men ett 24 dB/oktav fas-koherent Linkwitz-Riley aktivt filter borde väl inte vara helt fel ändå. Baffelstödskorrigerande kretsar är ju inte alltför svårt att implementera i filtret.
Det finns ju flera fördelar med aktiva filter mot passiva dito, ex okänslighet för impedans och temperaturvariationer hos elementen.
Thomas
|
|
|
Ing. Öhman
Ej medlem längre
356 Posts |
Posted - 2002/07/12 : 11:39:26
|
quote:
Med stegformad baffel, elementen tidskorrigerade, är det lättare (inbillar jag mig) att få "huvudloben" pekandes mot lyssnaren, och det ger större frihet att placera deln.frekvenser där man vill - vilket inte alltid är så lätt med element på en konventionell (plan och lodrät) baffel.
Inte är det svårt inte! Det är väl en övnings- och erfarenhetsfråga. Allt är svårt som man inte kan.
Så snart man insett att diskantens akustiska avskärningsfunktion nedåt måste vara brantare för att ge en grupplöptid som motsvarar tidsskillnaden (samtidigt som fasläget förstås skall stämma också!), så är det inga större svårigheter att rikta loben dit man vill, i hela delningsområdet. Jag skrev ihop en formel för det där för 25 år sedan tror jag, jag har för mig att den lyder:
Do = Bo + d * fcr / 4400,
där Do är diskantens ordningstal, Bo är basens ordningstal, d är djupavståndet mellan bas och diskant i cm (vilket inte är lätt att bestämma förvisso) och fcr är delningsfrekvensen.
Exempel 1: Bo=2, d=3cm, fcr=2900Hz ger:
2 + 3 * 2900 / 4400 = 3,98
Således: Välj en fjärde ordningens filterfunktion till diskanten (akustiskt)! Just fjärde ordningens diskantfunktion är dessutom en särdeles trevlig funktion eftersom den roterar precis ett varv, och således kommer att vara i fas med basen även långt under delningsfrekvensen.
Exempel 2: Bo=4, d=100cm, fcr=80Hz ger:
4 + 85 * 100 / 4400 = 5,93
Således: Välj en sjätte ordningens filterfunktion till toppsystemet (akustiskt)! (Vilket entagligen är ett fjärde ordningens filter elektriskt.)
Då är fashastigheten optimerad, sen får man experimentera med vilka Q-värden som ger rätt fasläge också. Eller räkna, med det är så lätt så det behvöer man inte formler för. Dert gäller som alltid att finna "de harmoniska kosntruktionerna", alltså dom som vill vara rätt nästan av sig själv. Det finns inte så många sådana, men fler än man kan tro. Antalet icke harmoniska dimensioneringar däremot är oändligt.
I själva verket är nästan alla man stöter på icke harmoniska. Men jag har sett, att med god marknadsföring går det bra att sälja dem ändå...
quote:
Jag vet ej vad du syftar på, men du verkar negativt inställd till stegade bafflar
Inte alls! jag säger bara att man skall vara beredd att hantera problemen man skaffar sig, annars blir resultatet garanterat sämre än med en plan baffel. Att vara beredd innefattar att man förstår precis alla de problem man måse lösa.
quote:
- har det med tidiga reflexer från bas/mellanelementet i diskantbaffeln att göra??
Det är ett av de många problemen. inte det största, men det är lite speciellt eftersom det inte kan hanteras medelst EQ-insatser, eftersom frekvensgången påverkas olika i olika vinklar.
quote:
Med plana men lutande bafflar kan kanske "huvudloben" peka så att tonkurvan inte ändras nämnvärt från en sittande till en stående lyssningsplacering - många tillverkare använder ju denna baffeltyp med gott resultat, kanske för att de fungerar så bra på mässor och andra demos, kunden exponeras för "huvudloben" från det han går in i rummet till han sätter sig till han går ut igen...
Vicket party-trick! Fast jag delar inte helt din uppfattning "många tillverkare använder ju denna baffeltyp med gott resultat". Ej heller håller jag med om att en rak tonkurva som infaller mot huvudet snett nedifrån är samma sak som en som gör det framifrån. Det är det inte. Det är just därför man hör att ljud som kommer nedifrån gör det!
Vh, Ing. Öhma |
|
|
celef
sirap i datorn
2422 Posts |
Posted - 2002/07/12 : 13:57:48
|
Nagref >> Jovisst, jag har sett PIP och ett några olika LTS-högtalare.
IÖ >> Ja jäsiken, din lob-formel verkar ju fungerar alldeles utmärkt - den skall jag spara och använda! En fråga bara, avser du med distansen mellan elementen tänkt från lodplanet eller skillnaden från tänkt DP (design punkt)? Bland DIYare är det populärt att fasvända ett av elementen i systemet för att kontrollera dippen vid deln.frekv. (för jämna ordningar) - detta torde inte vara helt optimalt då denna dip endast kan ske, i stort sett, på en endaste plats framför högtalaren (DP) - viktigare än fasmatchning mot en endaste punkt är väl att systemet summerar "flat" över ett stort lyssningsfönster?
|
|
|
Ing. Öhman
Ej medlem längre
356 Posts |
Posted - 2002/07/12 : 18:21:07
|
Hej Celef! Du skrev till Nagref (vaffö' låter era namn så lika, är ni bröder???:
quote:
Nagref >> Jovisst, jag har sett PIP och ett några olika LTS-högtalare.
Bra svar till Nagref! Nä, ingen av de nämnda har stegad baffel.
Och du skrev till mig:
quote:
IÖ >> Ja jäsiken, din lob-formel verkar ju fungerar alldeles utmärkt - den skall jag spara och använda! En fråga bara, avser du med distansen mellan elementen tänkt från lodplanet eller skillnaden från tänkt DP (design punkt)? Bland DIYare är det populärt att fasvända ett av elementen i systemet för att kontrollera dippen vid deln.frekv. (för jämna ordningar) - detta torde inte vara helt optimalt då denna dip endast kan ske, i stort sett, på en endaste plats framför högtalaren (DP) - viktigare än fasmatchning mot en endaste punkt är väl att systemet summerar "flat" över ett stort lyssningsfönster?
Med distansen avser jag i princip antingen avståndet mellan de både elementens membranstart - limningen mellan bobin och kon eller dome (eftersom ljudhastigheten i bobinen i regel är ohyggligt hög). Riktigt sant blir det inte alltid dock, eftersom även membranhastigheten kommer in. Metallmembran är ofta mindre akustiskt "djupa" än de ser ut.
Man kan också välja att definiera avståndet på basen såsom "nollfasdjupet" mätt med mätmikrofon, alltså det avstånd som mätapparaten tycker att det är till elementet.
Då blir ju faslöptiden som innehålls i elementets överföringsfunktion automatiskt inräknat, och man får bara i formeln räkna in den delen av Bo som kommer från basens delningsfilter. Många tycker att det är lättare att räka så har jag fått för mig. Resultatet blir dock (förstås) precis samma i båda fallen. Vh, Ing. Öhma |
|
|
celef
sirap i datorn
2422 Posts |
Posted - 2002/07/12 : 23:11:42
|
"Hej Celef! Du skrev till Nagref (vaffö' låter era namn så lika, är ni bröder???:"
Nej, inte är vi bröder inte - men visst skulle det allt vara trevligt med en högtalarbyggkunnig broder.
"Med distansen avser jag i princip antingen avståndet mellan de både elementens membranstart - limningen mellan bobin och kon eller dome (eftersom ljudhastigheten i bobinen i regel är ohyggligt hög). Riktigt sant blir det inte alltid dock, eftersom även membranhastigheten kommer in. Metallmembran är ofta mindre akustiskt "djupa" än de ser ut."
Se där, jag har fått lära mig att området kring centrum talspole var AC (akustiskt centrum)! Hmm... ljudhastigheten?
"Man kan också välja att definiera avståndet på basen såsom "nollfasdjupet" mätt med mätmikrofon, alltså det avstånd som mätapparaten tycker att det är till elementet."
Det där med att mäta korrekt AC har jag funnit svårt, hittade denna metod som fungerar bra (för mig). http://www.geocities.com/CapeCanaveral/Galaxy/9471/sbarticle.html
|
|
|
Topic |
|
|
|