I veckan besökte jag Oslo Hificenter och blev visad runt av Geir Tömmervik, en av Skandinaviens tyngsta hifiprofiler just nu. hans hemmasystem var ju med i High Fidelity för något halvår sedan med en smått dreglande Peter Westberg som skribent.
Min ursprungliga intention var att få lyssna till Burmeister vilket har ett gruvligt (och dyyyyyt) system i stora ljudrummet. Icke så, nestor geir visste att : "är du en Krell och Wilsonkille så gillar du inte det där". Nähäpp.... fast jag var ju inte där som kund och Geir visste att mitt besök endast var i avsikt att berika min erfarenhetsbank. Nu känner ju han hifisamhället bra och vet mina preferenser och vem jag brukar hjälpa på mässor och så. Inte konstigt kanske att nu - nu! - skulle det SPELAS!
Geir smög iväg en stund själv medan jag roade mig med minsta Martin Logan (Eon?) kopplad till Densenelektronik med Nordostkablage emellan. Lät ganska tunt, fattigt och anemiskt. Lyssningsbart läge var ca 4 cm i sidled, sedan välte ljudbilden åt något håll, synnerligen tröttsamt.Fast uppställningen var mer interiör än funktionell om ni fattar. Det måste ju platsa bland marmor, stora krukväxter och putsade glasväggar.
Efter en stund fick jag komma ned i stora rummet. Kul lekstuga han har där Geir! Burmeisteranläggningen såg helt imponerande ut... Fast nu skulle det avnjutas musik från norska Adyton!
Tänk er en gammal Dynaudio Contur i svart, lite så är stuket på denna högtalare. Rak, ganska smal front, ganska hög. Nedifrån sitter en port, sedan 2 st 5,5 tums element, därefter en diskant och det hela toppas av 2 st 5,5 tummare igen. 5 element således med en diskant i mitten. På toppen hade Geir monterat en superdiskant av bandmodell som gick från 20 - 100 kHz.
Adyton är framtagen med idén om delningsfiltrens eländiga påverkan på musiksignalen i åtanke. Upp mot diskanten sitter något och delar signalen av 2:a ordningen men det är allt. Från diskanten och ned i basområdet finns inget. Bakom varje element finns akustiskt avstämda kammare för att på den vägen få till en rak frekvensgång ända ned. Elementen ser ut som Dynaudio och har nog detta som ursprung men är häftigt modifierade/ombyggda av Morell och har nu låååång slaglängd och klarar häftigt med effekt utan att brinna upp. Prislapp ca 100 papp.
Den övriga utrustningen vid detta tillfället var Krell Theater standard slutsteg, Terminator T1, Nordost Quattrofill signalkabel och Nordost SPM högtalarkabel. CD-spelaren? Ja, överallt i norge och i Sverige kör man nu bara med en enda spelare i prisklassen 20 lapp och uppåt, S1 förstås!! (eller för att citera Geir: "S1:an låter bättre med Krell än Krells egna spelare")
Geir demar högt. Till slut fick vi tag på en inspelning jag gillade och det får ju sägas direkt. Sicken dynamik! Man VET att nu kommer det en kick i basen eller ett riktigt drag från blåset och ändå studsar hela kroppen till. Nervsystemet lever ett eget liv ibland....
De lät torrt i alla register och en smula fattigt i basen. Det vill säga att där fanns ingen "gosebas" då de var helt döda när ingen bas fanns att lyssna på. Är inte säker på att detta område gav mig fullt ut vad jag föredrar. Likaså blir ljudbilden på en så stor konstruktion med så många element inte så exakt. Det sista i pin-point får man leta lite efter. När man satt där gav man dock faderullan i det.... Synnerligen imponerande!
Det som var aftonens egetliga klo och som jag känner bör delges forumets läsare handlar om superdiskanten på toppen.
Den låt jag fastnade för var en liveupptagning på en bluesklubb eller dyl. Mitt i låten hoppar Geir upp och lägger en brochyr på vardera superdiskant. Jag lyssnar en stund, hör ingen större skillnad. Då hoppar han upp och tar bort brochyrerna igen. Hoppsan!
Han gör detta 4 gånger till (nu snackar vi aktiv demo...) och det är helt utan tvekan. Man hör mer rumsinfo och instrumentljudet blir fylligare med mer attack om superdiskanterna är "på".
Och detta med en diskant som går från 20 - 100 KHz. Min hörsel ger sig nuförtiden vid 15 KHz och jag har alltid tvekat inför både diskussioner om format och höga frekvenser liskom om biostandarder som nu kräver superdiskanter.
Synnerligen intressant och Geir skall ha mycket tack för att ha påvisat detta fenomen för en vid det här laget ganska luttrad hifinörd!
Han sa också att Sverige har en av Skandinaviens allra skickligaste hifimänniskor och "anleggstunere" (jag tolkar det som hur man justerar in ett system optimalt i ett rum), synd bara att han ville tillbaka till sverige!.... Vi får ju bara säga tack att vi har honom hemma igen 
Är du i Oslo så missa inte ett besök här. Det är dock läge att förbereda sig en smula. Det är inte "drive in" till stora ljudrummet som gäller, ring gärna före.
Jag förstår hur du menar - hur menar du då? |
All Forums
HiFi-diskussion
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly
Posted - 2002/07/06 : 20:32:17
