| Author |
 Topic  |
|
|
atanas
Starting Member
33 Posts |
 Posted - 2006/04/24 : 03:48:34
|
Ja, efter att man läst, läst lite till och åter läst, sen tvekat, undersökt "lite till" och funderat bestämde jag mig; Det skulle bli ett slutstegsprojekt!
För närvarande sitter jag på ett relativt fint class A steg med förförstärkare i samma klass (det är nämligen en av de absoluta toppmodeller som marknadsförts av Technics med batteridrift, dämpning osv).
Trots det kände jag ändå att det var dags att göra något själv - jag går trots allt en utbildning som går ut på att förstå förstärkare: Elektroteknik vid LTH - dessutom 4:e året.
Vad blev det? Jo, Tripath baserat. Varför? Jag gillade deras effektivitet samtidigt som de gav bra effekt, dessutom såldes de via 41hz. Nu vet jag att några fler har gjort samma förstärkare, men ändå vågar jag mig visa mitt projekt och arbetsgången (och ni som redan gjort detta innan, påpeka gärna misstag man lätt gör).
Lite fakta:
> Förstärkaren baseras på Tripath T2350, dvs AMP2 på 41hz.
> Transformatorn kommer köpas på ELFA:
http://www.elfa.se/elfa-bin/dyndok.pl?lang=se&dok=2021854.htm?_56_139_97. Det är en 800 VA toroidtrafo med 2x42V. Det innebär att jag kommer driva förstärkaren med ganska mycket "kraft".
> Utrymme disponeras i Elektroteknik huset vid Lunds tekniska högskola, eftersom jag är student där. Projektet byggs i två labbar samtidigt, för närvarande i radiolabbet, med mikroskop och all annan teknisk utrustning som kan tänkas.
[Bild 1 & 2: Detta är mitt nuvarande system]
[Bild 3 & 4: Min arbetsplats - välstädad =) ]
[Bild 4: Små ytkomponenter på kortet]
[Bild 5: En väns uppfinning som fungerade förvånadsvärdt bra!]
[Bild 6: Eftersom det är små komponenter görs allt under mikroskop. Det blir väldigt bra precisionsarbete.]
[Bild 7: Processen än så länge]
Redan nu har jag börjat titta även på förförstärkare. Men det blir en sak i taget och ekonomin tillåter inte hur mkt som helst =)
< Nästa gång tänkte jag skriva om de olika sätt jag provat; varmluft, vanlig lödning, ugn. >
Cheers
|
|
|
ohmega
Member
4651 Posts |
Posted - 2006/04/24 : 05:03:18
|
| Varmluftslödkolv eller vad det nu heter å lodpasta tycker jag är smidigast vid ytmontering...ugn har jag iofs inte använt någon gång.. |
Medlem i klubbstugan SVAVEL - "Vi kör så det ryker"
Mitt Hifi-intresse är ingen prylhobby - det är en materialsport :) Anläggning: DVD-Denver + Naim Nait2 + Epos ES11 OCH FT-1600 MkII + 200 CD-skivor |
 |
|
|
Mc Square
Member
3723 Posts |
Posted - 2006/04/24 : 06:33:56
|
Aah!Vad kul.
Amp2 har jag tänkt investera i nån gång i framtiden,så det här kan bli lärorikt.
Lycka till! |
Som audiofil får du inte dra dig för att göra sånt som kan vara livsfarligt...
-->Mitt system
EoJeud - A better snack!
"220 volt för att det kittlar så skönt" |
|
|
|
Ryssen
100.000-klubben
8488 Posts |
Posted - 2006/04/24 : 09:53:34
|
Ymonterat,kul.Har just börjat lite med en QRV-8 http://home.swipnet.se/~w-50719/hifi/qrv08/index.html hörlurs förstärkare.Jag använder lampa med inbyggt förstoringsglas och pinncett.
Hur många ggr förstärkning,förlåt förstoring är det med mikroskop,lär ju vara mer än mitt förstoringsglas.Väldigt små komponenter det där.  |
Learning by burning..
You say that you can read my mind--Be careful of what you might find. -Ozzy-
|
Edited by - Ryssen on 2006/04/24 09:54:23 |
|
|
|
atanas
Starting Member
33 Posts |
Posted - 2006/05/05 : 02:00:33
|
Ryssen: Förstoringen kan vara så hög att jag kan se små variationer i koppartrådens yttersta skikt. Med andra ord långt mer än det jag behöver och använder.
Nu är det dags för lite beskrivning av olika metoder jag använt för mitt projekt.
Lödning
Den ganska självklara metoden är vanlig lödning. En lödkolv som ställs på en önskad temperatur, en spets som hölls på önskat ställe eller komponent och därefter applicering av lödtenn. Denna metod är enkel och har sina fördelar att den inte behöver dyr utrusning, det behövs inga stora förberedelser och den är ganska exakt – man löder och värmer en komponent i taget.
Nackdelen är däremot att vissa komponenter måste värmas länge innan lödtennet fastnas, i annat fall blir det ”kall-lödning”. En annan irriterande händelse är att lödkolvens spets oxiderar väldigt snabbt, så en blöt svamp och någon rengörande pasta är fördel att ha under arbetsgången.
Ifall man använder sig av en smal spets får man bättre precision. Priset man får betala är en sämre värmeledningsförmåga och spetsen kyls ner ganska snabbt, vilket kan leda till irritation – lödtennet smälter för sakta, eller i värsta fall, smälter lite och stelnar och sen händer det ingen; då är det dags för rengörning eller större spets.
[Bild 8: En lite annorlunda "lödkolv". Väldigt bra då man vill löda bort ytmonderade komponenter, men ävan andra av mindre storlek.
Varmluft
Varmluft är ganska intressant. Man ställer in en viss temperatur på sin hetluftsstation, applicerar lödpasta på området som skall lödas och därefter blåser man på med hetluftspennan. Denna metod kräver lite mer utrustning; man behöver en kompressor som matar ut luft. Fördelen med denna metod, men det kan också vara nackdelen i vissa fall, är att man värmer hela området där själva komponenterna skall lödas. Resultatet blir en mycket fin lödning, och kall-lödning kan inte uppkomma med denna metod. Nackdelen är precis som nämnt tidigare, hela området värms, som i sin tur kan innebära att ifall man lödigt andra komponenter i närheten att de börjar smälta och värmas upp i onödan. Dessutom om man har ytmonterade komponenter kan de lätt blåsa iväg lite på grund av lufttrycket (även de man har väldigt lågt luftflöde).
[Bild 9: Apparaten som styr trycket och luftflödet]
[Bild 10: Gas, broms och koppling? Nej, pedal för pastan, hetluftspennan och en "sugande" pincett för små komponenter som behöver hållas på plats]
[Bild 11: Lödpastan som man pressar ut med hjälp av luft]
[Bild 12: Hetluftslödpenna med stationen: Trycket kan regleras på stationen också.]
[Bild 13: Hetluftslödpenna.
Ugn
Denna metod är inte så bra som man kan tro. En ugn för detta syfte har några inställningar som är ganska viktiga. Dels en peak-temp (högsta temperaturen i ugnen), men också en platånivå. Det man börjar med är att applicera lödpasta och därefter komponenter på din kopplingsplatta, PCB (Printed Circuit Board). Efter detta ställer man in ugnen och är redo att ”steka” plattan. Väldigt lätt kan man tycka, men det finns några ”men”.
För det första är det fördel att se vad som händer med komponenter när de fästs på plattan. I en ugn har man ingen kontroll, utan man får hoppas på det bästa.
PCB:n kan bestå av flera lager eller ha ganska stor yta vilket i sin tur innebär komplikationer: uppvärmningstiden är betydligt längre. Resultatet kan bli att de komponenter som är ute i kanterna blir bra, medens de som är närmare mitt blir väldigt lösa. En exakt gräns blir svårt att avg |
Edited by - atanas on 2006/05/05 02:02:32 |
|
|
|
Zalve
Nerikes Audiofiler
18938 Posts |
Posted - 2006/05/05 : 02:54:55
|
Kul verkstad.
Känner igen donatorn av alla grejer  |
"Vänner är de där ovanliga människorna som frågar dig hur det är och sen väntar på svaret. / Okänd" |
|
|
|
nusse
Member
345 Posts |
Posted - 2006/05/05 : 08:10:06
|
Intressant tråd. Ska bli kul att följa. Hoppas kunna få lite ideér angående ett PSU. Har också en AMP2 byggsats liggande. Har inte bestämmt om jag ska använda det gamla eller nya "enklare" mönsterkortet.
quote:
Ugn:
Denna metod är inte så bra som man kan tro.
Aj det var illa. På mitt å Zalves jobb (samma), löds alla kort i ugn. Skulle nog ta lite får lång tid att handlöda alla komponenter. Vissa prd. har ~10.000 st lödningar/ämne. Vi spottar ut typ ett sånt kort i minuten på en lina...
|
|
|
|
atanas
Starting Member
33 Posts |
Posted - 2006/05/06 : 02:51:25
|
Nåväl, dåligt är det inte.
Men för det här projektet är det mindre lämpat, då PCB:n har 3 lager koppar och det är ganska stor yta.
Följden blir att plattan inte får tillräcklig med värme.
Och idag blev jag minst sagt irriterad på mig själv!!
Testfas var på gång.
Under testningen fanns 3 säkringar; signal, + och -.
En spänning på +/-35V ställdes in och spänningskällor slogs på.
Vad hände?
Jo, det började bli rejält varmt på flera ställen och en en säkring på 500mA gick.
Efter snabb kontroll visade sig att en liten miss gjordes under lödningn: Kondensatorn C7 vad fel, dvs fel polariserad.
Nu började jag förbanna mig själv så idiotisk tabbe jag gjort; jag menar av alla fel, just det felet?!
Avlödning, check med kondensatorn visade 28-29uF (typ 33uF) och omlödning.
Nu blev transistorn M4 ganska varm istället, medan de andra 3 var ganska OK. Strömmen vad ca 160mA.
Nu hoppas jag att inget annat är bränt.
Men jag anar att även drivkretsen kan gått åt skogen...  
Någon som har direkt tanke?
Arbetet/testning kommer att fortsätta på söndag.
In and over
P.S.
Jo, jag vet, jag postar sent på dagen (eller tidigt), men likt många andra här har jag för många små projekt och saker som skall göras på den tid som inte existerar; typ nu! D.S.
|
Edited by - atanas on 2006/05/06 03:09:32 |
|
|
| |
Topic |
|
|
|
All Forums
Teknik och DIY
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly