Ett "twisted pair" teflonisolerade silverpläterade kopparkablar (7-kardelig AWG 24) med en flätad silverpläterad kopparskärm (ref. Axon ET 2407 STK2), allt inbakat i FEP. Jag slängde på billigaste sorten RCA-kontakter (ingen aning vad materialet är men de är i alla fall inte guldpläterade!) och klämde i dem mellan dac och förstärkare.
Hmm, de lät sämre än min gamla gula Cambridge Audio! Mindre detaljerat, mindre livligt och mindre "direkt" ljud än innan. Tyckte inte någon parameter blev bättre!
Varför blev det sämre? Kan kontakterna ha stor betydelse? Eller är ett "twisted pair" inte en bra geometri till en lågnivåkabel?
Eftersom skillnaden (försämringen) var så tydlig skulle jag vilja se om man kan mäta någon skillnad mellan kablarna. Kan man göra det med oscilloskop och signalgenerator?
Mäter jag "öppet"? Det vill säga kabel utan last? Antar att minus och skärm måste separeras så att både kapacitansen plus-minus och plus-skärm kan mätas. Vilken är viktigast?
mus: jo, du kan mäta "öppet". Nej, varför skall du separera något? Mät kabeln precis som den är då den används. Silverpläterade kablar är sällan lyckade i analoga audiosammanhang. "Twisted pair" kan vara ett bra sätt att minska störkänslighet om kabeln är oskärmad, men de tenderar att bli rätt så högkapacitativa.
The term "social darwinism" can be easily transferred into "vinyl darwinism": Vinyl still survives as it still achieves the best music reproduction.