| Author |
 Topic  |
|
|
EAR
Rörfreak, QUADfan, ESL-fantast
3863 Posts |
 Posted - 2004/05/20 : 00:55:46
|
Hejsan
Är där någon som skulle kunna förklara varför transformatorer alltid är stående i alla konstruktioner,Vari skulle nackdelen vara att ha trafon liggande Jag tänker då på EI trafos
M
|
Nostalgi är kul och rören glöder
Och en vevis är aldrig fel
|
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2004/05/20 : 01:24:55
|
Det är väl lite ad hoc, en trafo stående upp tar för det mesta minst yta på chassit. Men liggande transformatorer finns, på rak arm tänker jag på Dynaco Stereo70 och McIntosh. De kan ligga ovanför chassit eller med del av bobinen nersänkt i hål. Det finns ingen nackdel med att lägga dem ner, snarare tvärtom om man blandar nät- och utgångstransformatorer då man gärna lägger läckfälten ortogonalt.
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
 |
|
|
EAR
Rörfreak, QUADfan, ESL-fantast
3863 Posts |
Posted - 2004/05/20 : 01:39:19
|
Hej Jax
Jag tänkte så som så att jag skulle ha min kapslade nättrafo och kapslade drossel liggande på ena sidan i en vägg där nätdelen inkl nätbrunn kondingar O.s.v ligger på ena sidan och resten på andra.På det viset får man en bra skärmning och i som mitt fall en låda som kan hållas rimligt låg höjdmässigt sett.
MVH/Mats
Jag kör på som jag tänkt mao |
Nostalgi är kul och rören glöder
Och en vevis är aldrig fel
|
Edited by - EAR on 2004/05/20 01:46:27 |
|
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
Posted - 2004/06/15 : 14:33:28
|
Vet inte hur relevant det är, -har snappat upp nånstans att transformatorernas läckfält är värst i en viss riktning och att man därför vänder trafosarna
åt det håll de gör minst skada. Kan tänka mig att läckaget är tillräckligt för att förförstärkeriet ska snappa upp ett och annat.
I min Dynaco SCA-35 är utgångtransformatorerna och nättrafo alla stående, men vridna
90 grader mot varandra. |
Elektronostalgist? -Javisst! http://elektroarkivet.se Skype: elektroarkivet.se
Min anläggning, uppdaterad 2006-06-11: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=30783
|
|
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
Posted - 2004/06/15 : 15:09:33
|
På tal om transformatorer, jag har nyligen experimenterat med hemmalindade utgångstransingar (UL-SE, i separat diskussion) och är främst av fattigdom sugen på att prova detta igen. Har ett gäng PL519 jag är sugen på att prova i ultralinjär single-ended men har inte råd att köpa färdiga trafos. Jag börjar förstå grundprinciperna med anodbelastning och det kvadratiska impedansförhållandet, men är ändå väldigt osäker på några punkter:
1. Är det kort och gott bara att utgå från tänkt högtalare och det aktuella rörets rekomenderade belastningsmotstånd för att räkna fram omsättningsförhållandet?
2. Med ett givet oms.förh. måste ändå antalet lindningsvarv i antingen primären
eller sekundären bestämmas, men hur? Hur väljder jag lämpliga tråddiametrar?
3. Att en single-ended trafo behöver vara större än för PP vid samma effekt till följd av likströmsmagnetiseringen är inte svårt att förstå, men hur dimmensionerar jag detta? Var kan jag köpa EI-plåt, och hur viktigt är valet av material?
Vad händer om jag tar järnet ur en vanlig nättrafo.
(jag har läst på nätet att en UL/SE-trafo för 25W ut kan väga 5kg, -rimligt?)
4. Med PL519 borde jag kunna få ut ca 10W i SE. Kan jag dubblera detta med parallellkoppling av två rör? Trafons omsättning måste då räknas om, men är det så enkelt som att räkna med halverad anodbelastning?
|
Elektronostalgist? -Javisst! http://elektroarkivet.se Skype: elektroarkivet.se
Min anläggning, uppdaterad 2006-06-11: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=30783
|
|
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
|
|
tubetvr
Member
338 Posts |
Posted - 2004/06/16 : 01:45:23
|
Hej,
Kul att någon annan är intresserad av att linda utgångstrafar! Jag har gjort push-pull trafar en gång för länge sen men jag gav upp lindandet eftersom det var så tidsödande men det skulle vara roligt att försöka igen nu när man har betydligt mer erfarenhet av elektronik och så. Jag har försökt att skriva ihop ett dokument om utgångstrafar då jag inte har hittat något bra där allt är samlat, jag har också inkluderat hur olika tillverkare specar utgångstrafar då det är svårt för den oinvigde att jämföra data. Jag är inte helt klar med dokumentet men kanske om en vecka eller 2 är det nog klart.
Några svar på dina frågor:
quote:
1.Är det kort och gott bara att utgå från tänkt högtalare och det aktuella rörets rekomenderade belastningsmotstånd för att räkna fram omsättningsförhållandet?
Ja, det är i princip korrekt
quote:
2. Med ett givet oms.förh. måste ändå antalet lindningsvarv i antingen primären eller sekundären bestämmas, men hur? Hur väljder jag lämpliga tråddiametrar?
Antal varv beror på primärinduktans och mättningsgrad, men vad som kanske tom är viktigare distorsion, tråddiametern väljs så att utrymmet blir helt fullt, (men tråden mäste förstås klara max strömmen)
quote:
3. Att en single-ended trafo behöver vara större än för PP vid samma effekt till följd av likströmsmagnetiseringen är inte svårt att förstå, men hur dimmensionerar jag detta?
Det beror på likströmmens värde, en enkel tumregel är att likströmsmagnetiseringen skall uppgå till halva maxvärdet, dvs hälften av mättning, vad som är svårt är att välja rätt luftgap, för det behövs kurvor som visar primärinduktans vid olika DC ström och oöika luftgap.
quote:
Var kan jag köpa EI-plåt, och hur viktigt är valet av material?
Vad händer om jag tar järnet ur en vanlig nättrafo.
Jag vet inte var man kan köpa transformator plåt idag, kanske någon av de större tillverkarna tex Transformatorteknik kan sälja tomma trafar.
Valet av plåt har betydelse för prestanda, vanlig transformatorplåt fungerar bra men C-kärnor eller mer exotiska material är bättre eftersom man kan klara sig med mindre kärnarea vilket också ger bättre högfrekvensegenskaper.
quote:
(jag har läst på nätet att en UL/SE-trafo för 25W ut kan väga 5kg, -rimligt?)
En SE traf från Tango för 20W väger 2.3kg så 5kg verkar vara lite väl mycket.
quote:
4. Med PL519 borde jag kunna få ut ca 10W i SE. Kan jag dubblera detta med parallellkoppling av två rör? Trafons omsättning måste då räknas om, men är det så enkelt som att räkna med halverad anodbelastning?
Ja det är så enkelt med parallellkopplade rör, prestanda på trafen blir bättre också eftersom omsättningen är lägre
quote:
Att dela upp bobinen i två halvor till var sitt rör borgar för fin symmetri, men den andra varianten där alla del-lindningarna läggs i bobinens fulla bredd påstås vara bättre. Med tanke på att trådlängden i ett varv beror på hur nära den är från kärnan
borde det vara svårare att få en sådan trafo helt symmetrisk.
De trafar jag själv lindade en gång i tiden är gjorda med lindning över hela bredden men det är bättre att dela upp lindningen i 2 halvor för ett push-pull steg så att varje rör får identisk last över hela frekvensområdet, för SE bör det fungera lika bra med lindning över hela bredden. Det var roligt att hitta din hemsida med alla artiklar från R&T, jag läste själv den artikel du har sparat om utgångstrafar när jag skulle linda mina egna.
quote:
För min del är det åtminstone i skrivande stund mera intressant med single-ended.
Att linda utgångstrafon som en vanlig nättrafo med primär och sekundär i var sin "klump" lär inte vara så lyckat då det ger höga läckkapacitanser, men i hur många lager kan det vara vettigt att bryta upp lindningarna?
visst är det främst de högre frekvenserna som blir lidande om man slarvar med för få lager?
"klumplindning" ger hög läckinduktans men låg kapacitans,
läckinduktans och kapacitans skall vara balanserade för bra prestanda. För många lager ger för hög kapacitans, det bästa jag har hittat om detta är i en gammal bok av F.E Terman "radio engineering handbook" där detta diskuteras med formler för att räkna ut läckinduktans och kapacitans. Det verkar som det vanligaste är att använda samma ide som Williamson dvs 5 primär lager och 4 sekundär, det verkar vara det bästa också enligt Terman. Trafar i gamla rundradioapparater är ofta lindade i klump men de har begränsad bandbredd kanske 10kHz eller så, de är också relativt små, det blir värre med större kärnor. Det är som du säger i huvudsak de höga frekvenserna som påverkas av sektionering.
MVH Hans |
Ägare av företaget Q-tron Audio, konstruktion och tillverkning av OTL rörförstärkare |
|
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
Posted - 2004/06/19 : 11:48:16
|
Hans, tack för ett bra svar. Jag har fortsatt snokandet på nätet och är fortfarande inne på UL/SE med dubbla PL519. Funderar på hur det kan vara att köra triodkopplat men det är ju lätt att prova när (läs "om") det blir färdigt.
Hittade ett recept där ett EL34 drivs av ett EF86. Undrar om 86:an orkar driva två PL519. Läste också om SE-steg med direktupphettade trioder (300B) där ett förslag var att driva trioden med ett EL84. Jag trodde tills igår att signaltrioder är överlägsna som drivrör p.g.a sin linjäritet, men "Thunderstone Audio" där jag hittade artikeln påstår att pentoder är bra p.g.a. sin låga utimpedans.
-Är detta främst relevant för trögdrivna effekttrioder?
/John |
Elektronostalgist? -Javisst! http://elektroarkivet.se Skype: elektroarkivet.se
Min anläggning, uppdaterad 2006-06-11: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=30783
|
|
|
| |
Topic |
|
|
|
All Forums
Teknik och DIY
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly