| Author |
 Topic  |
|
Jax
Member
667 Posts |
 Posted - 2004/04/27 : 21:41:35
|
Motkopplingsgraden ändras inte om du kopplar den till 8 ohm och ansluter 4 ohm till 4-ohmsuttaget. Det är bara omsättningen i trafon som bestämmer. Det finns några olika skolor hur man ska göra, vissa menar att man ska ansluta motkopplingen till den tap högtalaren sitter på medan jag tycker man ska ansluta den till högsta uttaget för att inte förlora för mycket spänningsförstärkning i loopen, eventuella högtalarimpedansvariationer reflekteras ändå till de andra tapparna.
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
 |
|
|
tubetvr
Member
338 Posts |
Posted - 2004/04/28 : 01:27:40
|
quote:
Här är frekvensgång och fasgång i det anodmotkopplade steget utan global motkoppling. Det ser definitivt mer städat ut än i UL-varianten och det blir inga stabilitetsproblem vid simulering med global motkoppling.
Hej,
Steget ser ju ut att vara helt stabilt för höga frekvenser, förstärkningen sjunker ju till 0dB innan fasvridningen når 180 grader så man kan i teorin motkoppla så hårt man vill. För låga frekvenser så kan man inte se hur fasvridningen blir för lägre frekvenser så jag vet inte om steget är obetingat stabilt där också, troligen inte.
Fasmarginal:
Om motkopplingen är 15 dB så kommer loop förstärkningen att nå 0dB vid ca 100kHz där fasvridningen är ca 130 grader, (det är svårt att se exakt pga upplösningen) dvs fasmarginalen blir ca 50 grader vilket är lite klent, det ger en amplitudtopp i frekvenskurvan och en del översväng på fyrkantvågsvar. Man bör eftersträva en fasmarginal av minst 60 grader om amplitudtopparna inte skall bli för stora eller ännu hellre 90 grader om amplitudkurvan skall vara helt flat och man skall slippa all översväng, 60 grader fasmarginal ger ca 8.7% översväng och 90 grader ger i princip 0, (det beror lite på hur många poler som samverkar), se här http://www.ele.uri.edu/~daly/535/margin.html
För låga frekvenser är det som förväntat något värre, det verkar som om loopförstärkningen kommer att sjunka till 0dB för ungefär 2Hz där fasvridningen är ca 140 grader, detta ger en fasmarginal på ca 40 grader.
Summering:
Steget är stabilt och kommer att vara stabilt med motkoppling av 15 dB. Fasmarginalen är lite dålig och bör förbättras för att slippa amplitudtoppar och översväng. Det verkar som om vi får ett utmärkt tillfälle att applicera faskompensering men vi får vänta tills vi får fram en prototyp vi kan mäta på.
Hur ser kurvorna ut för det UL kopplade steget? är det mycket värre?
MVH Hans |
Ägare av företaget Q-tron Audio, konstruktion och tillverkning av OTL rörförstärkare |
Edited by - tubetvr on 2004/04/28 02:01:02 |
|
|
|
MatsT
100.000-klubben
2457 Posts |
Posted - 2004/04/28 : 23:05:53
|
Jag har provat med lite hårdare motkoppling av det anodmotkopplade steget och då såg det mindre bra ut, jag skall leka lite med komponentvärden så får vi se vad som händer.
Det verkar gå att förbättra lågfrekvensresponsen med lite större kondensatorer men högfrekvensstabiliteten kräver lite andra åtgärder. Fasmariginalen borde vara lite större och UL-steget tålde faktiskt lite hårdare motkoppling även om det är problematiskt även där.
Transformatorns frekvensomfång verkar vara kritisk i sammanhanget och med större bandbredd än den jag simulerat med hade det varit enklare men det är väl lika bra att använda en lite för dålig transformator vid simuleringen.
|
|
|
|
tubetvr
Member
338 Posts |
Posted - 2004/04/29 : 01:42:25
|
Hej,
MatsT, du kan prova med olika seriekombinationer av R och C parallellt med första rörets anodmotstånd, en serie RC kombination ger ett nollställe som gör att fasen förbättras, man kan vinna ganska mycket på detta, denna metod används i orignal Williamson förstärkaren. Det går att räkna ut dessa nät men det kan vara roligt och lärorikt att labba också, det är lätt i Spice.
För att kompensera fasen på låga frekvenser så kan man vinna lite på att sprida polerna men jag tror inte att det räcker om man vill nå 90 grader fasmarginal, därför föreslår jag att vi använder ett faskompenserande nät där också. Som jag visade tidigare så experimenterade jag lite för att förbättra original Williamson kopplingen med faskompensering både för låga och höga frekvenser. Här är Williamson original men helt utan kompensering http://www2.gol.com/users/tube/Williamson.pdf
och här är med kompensering http://www2.gol.com/users/tube/Williamson_comp2.pdf
det är lätt att se skillnaden.
Själv brukar jag räkna ut dessa nät för hand lite grovt för att få en uppfattning om komponentvärden och sen optimerar jag antingen i Spice eller på det riktiga steget.
Den bästa beskrivningen hur man använder dessa nät har jag hittat i Valley & Wallman "Wacuum tube amplifiers" i kapitlet 9 "Low frequency amplifiers with stabilised gain"
MVH Hans |
Ägare av företaget Q-tron Audio, konstruktion och tillverkning av OTL rörförstärkare |
|
|
|
MatsT
100.000-klubben
2457 Posts |
Posted - 2004/04/29 : 19:36:20
|
Jag skall prova med lite faskorrigerande nät och se vad det gör men det kan ta ett par dagar innan jag kommit fram till något resultat.
UL-kopplingens fasgång finns redan publicerad på sidan 15.
Om frekvensgången på ingången begränsas (t.ex med ingångstransformator) försvinner de flesta problemen med global återkoppling och det kan nog vara en bra idé men det kan förstås komma in signaler i motkopplingsslingan från högtalarna också och det måste klaras av.
Jag fortsätter arbeta och tackar för goda ideer och genomtänkt kritik.
|
|
|
|
tubetvr
Member
338 Posts |
Posted - 2004/04/30 : 01:25:23
|
Hej,
quote:
Om frekvensgången på ingången begränsas (t.ex med ingångstransformator) försvinner de flesta problemen med global återkoppling och det kan nog vara en bra idé men det kan förstås komma in signaler i motkopplingsslingan från högtalarna också och det måste klaras av.
Jag kan hålla med om att man kan dölja problem med tex amplitudtoppar genom att begränsa bandbredden på ingången av förstärkaren men det löser inte de problem som fås av låg fasmarginal.
På lågfrekvenssidan är problemet att om man har en amplitudtopp i frekvenskurvan på mycket låg frekvens så blir förstärkaren känslig för återkoppling genom kraftdelen sk motorboating, detta kan man ibland upptäcka i gamla rörförstärkare som hade dålig fasmarginal och där lytarna har torkat och blivit sämre, många tycker också att förstärkare med kraftig ampltudtopp på låg frekvens ger "bumlig" bas.
På högfrekvenssidan så finns det 2 problem som inte kan lösas genom att begränsa bandbredden på ingången, det ena är att även om förstärkaren är stabil för resistiv last så kan den bli ostabil med en högtalare som last eftersom högtalaren oftast är induktiv på höga frekvenser, (undantag elektrostater?). Det andra problemet är att dålig fasmarginal ger översväng på transienter som troligen är hörbart, jag har själv gjort experiment med olika fasmarginal och det jag upplever är att transientrikt ljud blir "hårdare" med dålig fasmarginal, därför strävar jag själv alltid efter att nå 90 grader.
Enligt vad Bode kom fram till redan på 40-talet så skall 30 grader fasmarginal ge marginal för stabilitet men det ger en amplitudtopp på 6dB och ostabilitet med icke resistiv last, jag rekommenderar att försöka få minst 60 grader fasmarginal, det ger en förstärkare med små amplitudtoppar och den blir stabil även med icke resistiv last. 90 grader kan ibland vara svårt att uppnå på en transformatorkopplad förstärkare pga fasvridningen i trafen men 90 grader kan nog anses vara ett ideal.
MVH Hans
PS, bandbredden på ingången bör begränsas men mest pga att undvika risken får sk TIM distorsion, dvs Slew rate beroende distorsion. DS |
Ägare av företaget Q-tron Audio, konstruktion och tillverkning av OTL rörförstärkare |
|
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2004/05/01 : 15:00:32
|
Jag har jobbat vidare på min helbalanserade variant och modifierat den lite grann. Fortfarande ett balanserat ingångssteg med strömgenerator men obalanserad ingång och motkoppling. Jag gjorde mig av med en pol genom att DC-koppla till det andra differentialsteget.
Jag har här valt fix bias på utgångsrören då katodbias med avkoppling omedelbart äter upp fasmarginalen i LF-ändan. Eftersom jag simulerat med MkIII-trafon med sin peak vid c:a 50kHz så har jag lagt in kompensering för denna.
Vad jag observerade under resans gång är att kompenseringen påverkas av val av utgångsrör och ifall de är UL- eller pentodkopplade. Rörkapacitancerna spelar tydligen mer roll än jag trodde.
Strömgeneratorn bör vara justerbar så man kan ställa in ungefär de spänningar jag markerat i schemat.
Schemat först:
Återkommer med kurvor.
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
|
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2004/05/01 : 15:37:40
|
Här kommer kurvorna, alla mätt på 8 ohm.
Open loop frekvensgång:
Open loop fasgång:
Closed loop frekvens med kompensering:
Closed loop fasgång med kompensation:
Closed loop frekvens utan kompensering för skojs skull:
Steget ser ovillkorligt stabilt ut vid LF under förutsättning att ingen återkoppling sker via matningen. Det ser väldigt instabilt ut vid HF utan kompensering. Steget kommer förmodligen inte att svänga vid HF pga strökapacitanser som inte finns med i simuleringen men man kan på god grund anta att stegsvaret ringer en hel del. När man ser frekvenskurvan måste man hålla i minne att modellen av trafon inte innehåller kärnmättnad så under 5Hz stämmer nog inte kurvan så bra.
Jag har simulerat med både EL34 och 6550 samt UL och pentod. I samtliga fall blir kompenseringen olika.
Likadant provade jag 470 ohm + 470uF som katodbias, puckeln i basen reste sitt fula huvud omedelbart 
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
|
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2004/05/01 : 20:51:13
|
En approximation av ett tänkbart nätaggregat kommer här:
Agget driver en kanal till glädje för monoblockbyggarna men till mindre glädje för plånboken. Det innehåller biaskretsen samt strömgeneratorn till diffsteget. Vill man bygga separat nätagg ska biaskretsar och strömgenerator sitta i förstärkaren, likriktarna med kondingar till dessa kan sitta i agget.
Jag valde halvledare i helvågskoppling för att kunna använda 5V-lindningen till strömgeneratorn. Vill man ha rörlikriktare får man lägga till en liten 6V-trafo.
De som vill ha DC-glöd till ingångsröret kan mata det från strömgeneratorns källa. Byt då röret till 12SL7 om ni inte kör ECC83.
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
|
|
|
MatsT
100.000-klubben
2457 Posts |
Posted - 2004/05/01 : 22:16:46
|
I min jakt på förståelse av ultralinjärkopplingen så har jag bl.a läst den här artikeln igen och det är intressant läsning för HFTA-intresserade.
http://www.tubecad.com/Classic_Articles/page2.html
Det är faktiskt originalartikeln (?) som publicerades när de hade hittat på kopplingen.
Jag har liksom jax provat med lite olika kompenseringar och det går att öka stabilitetsmariginalerna en del men det är svårt att rita upp ett generellt användbart schema eftersom ingående komponenter påverkar brytpunkterna. Det krävs uppmätning av transformatorerna som skall användas innan kompenationslänkarna kan spikas. Med transformatormodellen jag använt för simulering är det lite svårt att lägga kompensationslänkar så att de inte påverkar frekvensgången i open-loop så att den blir mindre än 20Hz-20kHz och jag vill ogärna begränsa mer än så. Jag hoppas att Hammondtransformatorn är lite mer bredbandig.
Jag är rätt tilltalad av jax helt differentiella koppling och den låter säkert bra men är lite jobbigare att bygga. Om strömgenerator används går det bra att köra med både single-end och balanserad ingång. Motkopplingen som ligger enbart på den ena halvan av ingångssteget har däremot aldrig tilltalat mig, eventuella obalanser som inte justeras av strömgeneratorn kan fritt ta sig vidare till utgången. Det är mest en känslomässig grund jag har för att ogilla den typen av motkoppling och jag vet att den är vanlig och anses fungera bra.
Nätdelen tycker jag ser bra ut och det var skönt att jax publicerade den eftersom jag inte fått tummen ur. Alla delar man kan tänkas behöva finns med och med enkla medel kan man prova olika kopplingslösningar. Det enda jag skulle vilja ändra är första glättningssteget med 5uF, där skulle jag hellre lägga in ett motstånd på cirka 10 ohm följt av en större kondensator. Dessutom kan man kanske rita in ytterligare en spole följt av kondensator för spänningsmatning av drivsteg och ingångssteg.
|
|
|
|
Frasse
Member
324 Posts |
Posted - 2004/05/01 : 22:42:09
|
| Hmmm det blir ca 4000 pix för alla trafos. Det drar iväg grabbar. |
MVH - Tony Franzén |
|
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2004/05/01 : 22:42:51
|
Om du tittar på förstärkaren så finns den extra drosseln där.
Jag gjorde nätdelen lite av en kompromiss mellan drossel- och kondensatoringång, mest för att hålla nere spänningen lite så trafon passar för 400V. Därav det låga värdet 5uF. Denna kan med fördel vara en oljekonding. 400V har jag valt för att man enkelt ska kunna köra med 450V elektrolyter genomgående. Det går att dra på lite, speciellt med 6550, med uppåt 475V får man lätt ut 60W i UL-koppling. Svårt simulera maxeffekt dock eftersom modellerna inte klipper.
Nu gjorde jag obalanserad motkoppling för enkelhetens skull och med tanke på Hammond med sina lite annorlunda sekundärer. Annars är det väldigt lätt att fixa till balanserat om trafon har en enkel lindning med 4, 8 och 16 ohm tappar. Men även den obalanserade motkopplingen bör kunna fixa eventuella obalanser i diffsteget, motkopplingen är hög, nästan 20dB.
Man kan hjälpa balansen lite på traven med en pot på 100 ohm mellan katoderna och släpkontakten till strömgeneratorn. Jag tycker det låga antalet LF-poler har så mycket fördelar att det överväger lite obalans.
Men, om du tittar noga på schemat så är det samma gamla klassiska koppling med en ingångstriod följt av ett diffsteg liknande t.ex. Mullard 5-20. Skillnaden är enbart att jag lagt till en triod till och fixat fasvändningen där istället och dragit motkopplingen till dess galler i stället för till katoden på den andra trioden. Steget kan ses som en operationsförstärkare med + och - på ingången och en enkel utgång. Förstärkningen är hög, steget klipper vid < 50mV RMS in i open loop i EL34-varianten.
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
|
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2004/05/01 : 22:48:50
|
Frasse, jo om man gör monoblock drar det snabbt iväg, därför min kommentar om att det gör ont i plånboken. Jag jobbar med en variant med gemensam nätdel men det ser ut som om vi får backa lite i effekt då det inte verkar finnas en passande trafo för att dra ut alla 60W som 6550 kan prestera.
Nätagget ovan är tänkt för klass A eller AB1 med hög bias. Med lägre bias kommer vi undan med mindre trafo i nätdelen. Utgångstrafon bör då ha lite högre impedans.
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
|
|
|
Frasse
Member
324 Posts |
Posted - 2004/05/01 : 22:59:31
|
| Ok. Vore ju fett med 50-60 W men som sagt smakar det så kostar det. |
MVH - Tony Franzén |
|
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2004/05/02 : 00:00:05
|
Lite mer kött på benen:
Efter att ha justerat EL34-varianten som har en råförstärkning på 52dB så har det nu 32dB och -3dB vid 40kHz, dvs 20dB motkoppling, så är det alltid intressant att plåga förstärkaren lite.
Jag satte inspänningen till 100mV för att vara säker på att inga klippningar uppstår. Steget ger då 2W i 8 ohm resistivt. Jag la dessutom på den gamla hederliga zobeln i form av 100nF i serie med 10 ohm på utgången. Den skadar aldrig.
Med 1uF parallellt med 8 ohm får jag en höjning vid 20kHz med 2.6dB.
Förstärkningen vid 1kHz sjunker med 0.5dB med 4 ohm på 8-ohmstappen. Lite mer vid 20kHz.
Den stiger med 0.4dB med 32 ohm på 8-ohmstappen.
Inte alltför illa för att vara en rörförstärkare. Den bör klara relativt svåra högtalare men under 4 ohm bör man nog undvika.
Med reservation för tokigt mätande så verkar dämpfaktorn under 1kHz vara c:a 18 vilket blir en utimpedans på c:a 0.5 ohm. Inte heller så illa.
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
|
|
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
Posted - 2004/05/02 : 02:45:16
|
| Oj, det här var spännande! Vad säger tubetvr om detta då? |
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
|
|
|
Tobbe_L
Klubbmästare i AÖ
9028 Posts |
Posted - 2004/05/02 : 09:38:42
|
Här händer det saker...
Jag har två MkIII steg som jag har tänkt att de ska modifieras någon gång.
Det kanske är läge för ett testbygge på Jax variant
|
Jag är inte dum....
Jag har bara otur när jag tänker |
|
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2004/05/02 : 11:12:58
|
Mer kommer här. Detta är varianten med EL34. Samma schema som tidigare, bara lite finputsat samt att jag lagt in skyddsdioder som bara behövs om man har halvledarlikriktare och ingen tillslagsfördröjning, annars behövs de inte.
Jag la även in en kondensator på ingången för att skära lägsta basen. Kompensationen är justerad och frekvensgången är platt från 10Hz till 30kHz och rullar av utanför.
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
|
|
|
MatsT
100.000-klubben
2457 Posts |
Posted - 2004/05/02 : 11:47:17
|
Jax har jobbat på duktigt i helgen och nu börjar det bli några trevliga alternativ att välja mellan.
Jag missade de delar av nätdelen som var inritade i schemat men det fanns ju där och ser bra ut.
Jag håller med jax om att klass A är att föredra även om effekten blir lite lägre, det låter bättre istället och det är väl målet.
Tyvärr räcker nättrafon inte till ens för EL34 och 2 kanaler, de som vill tjäna in en transformator får väl använda EL84 och ett sådant schema får vi nog åstadkomma också. 6L6 eller 807 kan eventuellt vara alternativ också.
Med 6SL7 i första steget blir förstärkningen tillräckligt hög för att kunna köra utan förförstärkare och det kan nog tilltala en del, det är bara att sätta dit ingångsväljare och volymkontroll på ingången. Med t.ex 807 skulle man nog kunna bygga en integrerad stereoförstärkare med bara en nättransformator, jag skall kontrollera mer noggrannt om alla strömmar räcker till.
Jag håller med om att cirka 400VDC kan vara lämpligt eftersom det är lättare att hitta kondensatorer och effektförlusten är inte särskilt stor eftersom man kan vrida på strömmen lite istället.
Jag som tänker bygga med anodmotkoppling saknar en liten detalj. Skärmgallren skall drivas med 200VDC och det går enkelt att göra med 2 motstånd och en kondensator men ännu bättre är att använda reglerad matning. Jag hade tänkt göra en shuntregulator med något lämpligt rör och får återkomma med det lite senare, jag har inte fått så mycket tid över den här helgen tyvärr.
|
|
|
|
tubetvr
Member
338 Posts |
Posted - 2004/05/02 : 11:52:58
|
Hej,
quote:
Jag har liksom jax provat med lite olika kompenseringar och det går att öka stabilitetsmariginalerna en del men det är svårt att rita upp ett generellt användbart schema eftersom ingående komponenter påverkar brytpunkterna. Det krävs uppmätning av transformatorerna som skall användas innan kompenationslänkarna kan spikas.
Det stämmer att man måste mäta på hela steget innan man kan spika komponent värden men hur kompenseringskretsarna skall se ut kan man spika nu. På lågfrekvenssidan så sprider man polerna tillräckligt för att få stabilitet eller så inför man faskompenserande nät, det är bara att bestämma vilken väg man vill gå så får man bestämma de exakta komponentvärdena sen när man kan mäta upp det riktiga steget. Det är igentligen samma problem på högfrekvenssidan antingen sprida polerna genom att införa en dominant pol eller genom att använda ett eller flera faskompenserande nät.
quote:
Med transformatormodellen jag använt för simulering är det lite svårt att lägga kompensationslänkar så att de inte påverkar frekvensgången i open-loop så att den blir mindre än 20Hz-20kHz och jag vill ogärna begränsa mer än så. Jag hoppas att Hammondtransformatorn är lite mer bredbandig.
Jo, jag strävar också efter att bibehålla bandbredd före motkoppling, (det är därför jag inte använder metoden med dominerande pol) men om valet är mellan att få bättre än 60 grader fasmarginal och bandbredd mer än 20kHz så väljer jag nog fasmarginalen, om det är så att bandbredden i så fall blir mycket mindre än 20kHz så är nog trafen så dålig att steget inte blir bra ändå.
Kommentar till Jax resultat:
Mätvärdena ser ju bra ut tex dämpfaktor men fasmarginalen är inte så hög, (amplituden höjs med kapacitiv last) vad är fasmarginalen i closed loop? Det jag ser från amplitud och faskurva ser ut som myclet låg men det kanske är okompenserat? Du använde väl Dynaco MK3 traf i din simulering? den ser inte ut att ha särskilt bra bandbredd, jag trodde att den var bättre, om jag kommer ihåg är MK3 specad till 60kHz -3dB men jag har aldrig mätt på en riktig MK3:a.
MVH Hans |
Ägare av företaget Q-tron Audio, konstruktion och tillverkning av OTL rörförstärkare |
|
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2004/05/02 : 12:15:46
|
Ett sätt att komma undan med en nättrafo är att köra klass AB1 med bias satt så utgångsrören utvecklar halva tillåtna anodförlusten i tomgång. Med 6550 och 400V blir det c:a 40mA per rör. Man får dra på impedansen i utgångstrafon lite till 6-7 kohm. Vi behöver då c:a 180mA vid tomgång och kring 340mA peak. Det ska inte vara något problem med trafon jag valde ovan men det får inte finnas en drossel till utgångsrören längre då vi behöver variabel ström. Däremot blir drosseln till ingångs- och drivstegen desto viktigare.
Den här arbetspunkten ger i allmänhet en aning lägre distortion men med lite högre ordning fast med 20dB motkoppling tror jag inte skillnaden blir särskilt märkbar. Rörlikriktare är inte rekommendabelt här. Förmodligen ska UL-koppling undvikas oxå då den kopplingen är lite halvtriod och jag tror risken för krokig överföringsfunktion blir betydande. Ren pentodkoppling med 6550 eller 6L6GC, inte EL34 då jag anser att beamtetroder fungerar bättre i pentodkoppling än rena pentoder. EL34 vill ha 1.5A i glöden så trafon passar dåligt för dem i alla fall.
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
|
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2004/05/02 : 12:21:47
|
Hans,
Det är Eric Barbours modell jag kör, den följer med biblioteket från Duncan. Bandbredden är förmodligen lägre än vi kan förvänta oss med dagens transformatorer, Hammond inkluderat. Om inte annat så tjänar modellen som testexempel på vad man får för problem om man har en för dålig trafo. Det är då framförallt problemet med fasmarginalen i HF.
Jag ska se om jag kan ordna en bild på closed loop fasgång på EL34-varianten, återkommer.
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
|
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2004/05/02 : 12:51:43
|
Heh...
Jag har nog stirrat mig blind på frekvensgången när jag kompenserade. Här är bilderna på closed loop frekvens och fas. Ehum... 
Bilderna tagna vid 35W i 8 ohm med 420mV RMS in.
Nollstället ligger ju helt fel nu ser jag 
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
Edited by - Jax on 2004/05/02 12:54:19 |
|
|
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
Posted - 2004/05/06 : 09:45:51
|
Hur går det för oss?
Jag har ett par hembyggda monoblock stående här som en vacker dag ska fixas åt en jobbarkompis.
Dom kanske ska byggas om till HFTA... Skulle vilja shocka honom, ljudet var fullständigt
uselt när jag fick dom hit så dom måste ändå utsättas för lödpenneterapi. |
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
Edited by - Bernt Jansson on 2004/05/06 09:46:28 |
|
|
|
nickekanon
Starting Member
38 Posts |
Posted - 2004/05/06 : 10:05:54
|
| Första inlägget på forumet! Följer den här tråden med (hög)spänning och ska bli trevligt att se slutresultatet. Får ta och jobba på en signatur tror jag :P |
|
|
|
Topic |
|
All Forums
Teknik och DIY
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly