| Author |
 Topic  |
|
|
Zvampen
Member
75 Posts |
 Posted - 2003/08/02 : 12:35:03
|
Vad är det som skiljer en studiohögalare mot en "vanlig" högtalare?
Extremt linjär frekvensgång?
Superdetaljerat ljud?
Hög dynamik?
Läste också ett test av B&W 802 i Hifi & Musik nyligen. Dessa högtalare används ofta i exklusiva studios. En grej som verkade lite motsägande var att recensenten sa att all musik lät bra på dessa högtalare. Detta tolkar jag som att alla mixar låter bra. Hur 17 kan man då göra en rättvis mix i studion om allt låter bra iallafall?
En annan studiohögtalare är ju Yamahas NS-10:or som inte låter direkt bra och har ändå blivit en standard av nån anledning. Är det så att om man kan få ut en anständig mix ur dessa så låter det i regel bra på "alla" anläggningar?
Kanske lite många småfrågor men som rubriken säger - Vad karaktäriserar egentligen en studiohögtalare?
|
- It's getting hot in here... |
|
|
mcbiff
Member
218 Posts |
Posted - 2003/08/02 : 13:01:19
|
| En helt flat frekvenskurva gissar jag. Förmodligen andra saker också, men det är nog viktigast. |
 |
|
|
whiskyman
Member
3896 Posts |
Posted - 2003/08/02 : 13:14:08
|
"Läste också ett test av B&W 802 i Hifi & Musik nyligen. Dessa högtalare används ofta i exklusiva studios. En grej som verkade lite motsägande var att recensenten sa att all musik lät bra på dessa högtalare. Detta tolkar jag som att alla mixar låter bra. Hur 17 kan man då göra en rättvis mix i studion om allt låter bra iallafall?"
Det verkar som att recensenten, vilket är mycket vanligt förekommande när det gäller just Hifi &Musiks serie "Världens bästa högtalare" har hittat en högtalare som hantycker låter bättre än de andra som testats.Hur han dock hittar en högtalare där alla inspelningar, både dåliga som bra låter bra, det är en annan fråga.
En annan studiohögtalare är ju Yamahas NS-10:or som inte låter direkt bra och har ändå blivit en standard av nån anledning. Är det så att om man kan få ut en anständig mix ur dessa så låter det i regel bra på "alla" anläggningar?
Kanske lite många småfrågor men som rubriken säger - Vad karaktäriserar egentligen en studiohögtalare?
Jag har för mig kan dock ha fel här men den Yamha högtalare som används av Sveriges Radio heter NS-1000.
Det karaktästiska hos en studiohögtalare torde vara att den ger ett mycket direkt ljud. Dvs utan så särskilt mycket färgning och som fokuserar på detaljer framför helhel.Det är min tolkning. Mvh Kristofer
|
|
|
|
Nagref
Member
113 Posts |
Posted - 2003/08/02 : 13:17:49
|
whiskyman: OM det är brist på färgning som karakteriserar (vilket jag håller med om att det borde göra) så är NS-10** ett ytterst bra exempel på något som defintivt inte är ofärgande!  |
Assisterar Holographic Audio och Larsen Hifi
VD för Acoustic Landscape
R&D-ansvarig för Acoustic Illusion |
|
|
|
Perra
Starting Member
9 Posts |
Posted - 2003/08/02 : 13:19:49
|
Jag tycker inte att skillnaden mellan studio- och hifihögtalare är så stor. Vanligast i studios är s.k. närfältsmonitorer, de är kanske speciellt anpassade för lyssningsavstånd 1.5 m till 2 m. I övrigt tycker jag att studio- och hifihögtalare bör ha samma egenskaper. Möjligtvis bör man prioritera spelglädje framför detaljrikedom i hifi, men inte i studio.
B&W 802 är framför allt vanlig i masteringstudios där man gör sista finputsen på inspelningen och lyssnar på större avstånd.
Yamaha NS-10 är mycket riktigt standard i studios. Frekvensgången är allt annat än rak (kraftig peak vid 1500 Hz), och de låter allmänt ansträngt. Men eftersom de flesta ljudtekniker är vana att jobba med dem kan de kompensera för detta få till bra mixar trots bristerna.
/Perra
|
|
|
|
whiskyman
Member
3896 Posts |
Posted - 2003/08/02 : 13:26:24
|
Hej nagref
Det kan jag helt klart hålla med dig om att NS-1000 är färgad. Den torde heta detta. Är dock inte helt säker.Men det blir väl lite konstigt eftersom det är just denna högtalare som Sveriges Radio köpte för ett stort antaö år sedan och inte tyckte det var värt att skaffa något bättre inom en lång tid. Mvh Kristofer |
|
|
|
Nagref
Member
113 Posts |
Posted - 2003/08/02 : 13:44:51
|
| SR fick sina... |
Assisterar Holographic Audio och Larsen Hifi
VD för Acoustic Landscape
R&D-ansvarig för Acoustic Illusion |
|
|
|
neriks
Harry-vinnare 2004
1782 Posts |
Posted - 2003/08/02 : 13:49:52
|
Det viktiga med studio-monitorer är inte att de har en linjär frekvensgång eller detaljerat ljud. Många tror att studiomonitorer är extrem ofärgande och neutrala i sin ljudbild. Precis som Nagref påpekar så finns det tydliga exempel på monitorer som faktistk färgar ljudet tämligen mycket. Har postat nedanstående citat förut på detta forum och jag tycker fortfarande att det summerar ganska bra vad som är viktigt med monitorhögtalare
"In its simplest terms, it is arguably more important that a monitor be predictable than neutral. To this day, the most common nearfield monitor is the Yamaha NS10. Just about every studio engineer hates them and realizes they are not neutral. However, they are all familiar with them so that they are a reference that everyone knows how to work with. This is important since engineers generally work in numerous studios. It is not easy to predict how a recording will sound if every monitor in every control room sounds different.
In North America, the standardization on certain monitors goes back to the Altec 604 in the mid 40's. This was the first relatively compact speaker with high output and reasonable bandwidth. Since it was a coaxial, it gave excellent imaging both midfield and farfield. For the next 20 years, it was the defacto standard in virtually all recording studios. However, the 604 was anything but neutral. It had a significantly rolled off high end and a noticeable midrange peak. This peak was considered useful by some engineers since it accentuated the critical vocal range.
The next industry standard was the JBL 4310/11. Not surprisingly, this speaker was purposely designed to mimic the sound of a 604, but in a bookshelf sized speaker. This system offered the flexibility of mounting nearfield on top of a console bridge, something that could not be done with the 604.
JBL came to dominate the studio monitor market in the 1970’s. It was entirely due to the rise of rock music. This genre pushed the demands for high level output. JBL met this demand with three and four-way monitors (4333, 4343, 4350). By using multiple drivers, it was possible to increase the power handling since each driver handled a narrower frequency band. They were also considerable flatter than the previous 604/ 4311 since the individual drivers were flatter over a narrow range and could be equalized more easily in the cross-over network.
The late 70’s and early 80’ saw the rise of the small nearfield monitors such as the Yamaha NS10. Nearfields have the great advantage of removing the room as a variable. Every room colors a speaker’s output due to reflections from the walls, floor and ceiling artificially reinforcing certain frequencies and canceling others. Nearfields have very controlled dispersion. The listener is usually within 3’ to 4’ of the speaker with no boundaries except for the console face. This means that the listener has a high proportion of direct vs reflected sound with minimal room distortion. This makes standardization of monitors even more effective, since the speaker itself is the main variable responsible for sonic differences.
The NS10 started out as a monitor to check out mixes in "real world" applications. In other words, it mimicked the inexpensive speakers found in most homes and car stereos. After recording, engineers checked the mix on these speakers to ensure they would sound reasonable on the lowest common denominator. However, the advantages of using these speakers during recording (since they removed the room as a variable) resulted in the NS10 becoming a standard session monitor.
By the 80’s, most large studios had two sets of monitors – the large soffet mounted main monitors such as the previously mentioned JBL’s, and nearfield monitors mounted on the consoles. Most monitoring was done on the nearfields, for the reasons cited above. The main monitors were relegated to a secondary role. They were only fired up to do bass checks (since the nearfields are bass restricted) and to “impress the clients”. Nothing matches the high level, dynamic output of the mains to impress the artists on how their session went. However, they played a minimal role in actually monitoring and mixing the recording
Even relegated to their secondary role, main monitors evolved considerably in the 80’s. That time period saw the development of direct radiator midrange drivers that had similar output to the compression drivers and horns of previous main monitors. These drivers were considered more neutral sounding than horns. This led to the rise of such companies as ATC, Quested and Genelec as main monitor suppliers. However, horn based systems have not been entirely displaced. Main monitors based on Pioneer TAD horn and bass drivers are very common in some the top studios. They are very refined sounding compared to the horn systems of previous decades.
Absolute accuracy does have a role in one particular phase of the recording process. That is during final mastering. Here, subtle (and sometimes major) changes are made to finalize the mix. Critical monitoring is required to distinguish minor variations in mix levels, imaging and processing. The most common mastering monitor is the B&W 801 and it dominates the classical recording field. Other mastering monitor names should be familiar to high end audio hobbyists. Dunlavy, Wilson, and ATC all have their followings in some of the world’s most prestigious studios.
Nearfield monitors have progressed to the point that their sonic differences are not nearly so great. Therefore, the importance of standardized nearfields is beginning to disappear. In addition, the rise of the home “project” studio means that many involved in recording only work in one facility so that a standardized sound is not important to them.
Studios now sport a wide range of nearfields that are slowly replacing ubiquitous Yamaha NS10. Genelec nearfields seem to have garnered the greatest respect amongst engineers for accuracy and they are quite common. Other respected brands include Tannoy, JBL, Mackie, Alesis and many others. There are literally dozens of nearfield monitor manufacturers.
These nearfields still have attributes that differentiate them from home speakers. The most important are controlled dispersion and high output. Controlled dispersion is at cross-purposes to the design of many home speakers which are designed for a wide stereo sweet spot. Monitors only have to concern themselves with presenting an accurate stereo image at the engineer's listening position. Any wider, and you introduce the room problems mentioned earlier. High output remains in demand for popular music. You need to listen for any defects during the recording session and higher volume make this easier to distinguish. Most nearfield monitors are powered with built in amplifiers and electronic cross-overs. This is because it is easier to design a small, flat monitor through bi or tri amping and internal amplification makes integrating them into the complex electronics of a studio easier and more flexible. I use a set of powered NHTpro nearfields as computer speakers. They have a maximum output of 111db. Few home mini-monitors are capable of such sustained output levels.
And there you have a brief history course in the evolution and use of studio monitors."
Citatet är taget från Don McRitchie, Webmaster Lansing Heritage Website ...
|
Driver företagen NEriks Audio och NEriks Air
Auktoriserad återförsäljare av Moog
|
|
|
|
gcs
Member
5273 Posts |
Posted - 2003/08/02 : 14:13:45
|
När SR köpte Yamaha så berodde det nog på att man skulle köpa så många högtalare. Man fick ett bra pris och ett som man då tyckte
ett anständigt bra ljud.
När det gäller NS 10 eller andra närfälts monitorer så vill man ha
en högtalare som man kan tänka sig att folk kan ha i sitt hem. Låter det bra i studion så låter det bra i hem miljö oxå. Det är inte så
att man mixar med närfälts monitorerna utan det gör man mot dom
"stora" monitorerna. Sedan kollar man mot dom små. I bland så måste
man göra en ändring för att något har blivit för starkt eller för svagt.
Som mixare tycker jag att det skulle vara tråkigt att mixa med små
högtalare utan subwoofer.
När det gäller B&W så är det nog så att man kan tänka sig att ha dom
stora modellerna när man mixar klassisk musik. SR har dom t.ex i
Berwaldhallen. BBC har dom och dom finns i Abbey road´s stora studio.
B&W högtalare fungerar bra när man inte kör så in i he. högt.
När det gäller pop, rock & jazz, nu talar jag om stora etablerade
studios. Då kör man effekt tåliga system. Det kan vara JBL, Westlake
och nu till sist Genelec. Detta är inga Pa system utan andra kvalitets högtalare. När man mixar film som kör man numera med lite mindre högtalare och subwoofer. Titta på www.genelec.com så får ni se om det kan vara något att ha i sitt hem. När man sedan gör en
CD master så kör man liknande system som i studion.
hälsar
gcs |
|
|
|
Zvampen
Member
75 Posts |
Posted - 2003/08/02 : 14:24:44
|
Intressant urklipp där neriks...  |
- It's getting hot in here... |
|
|
|
gcs
Member
5273 Posts |
Posted - 2003/08/02 : 14:40:20
|
Högtalare som färgar... ja det är möjligt men vad är rätt och fel.
Det viktiga är ju som jag ser det: Låter ljuder vackert.
Ett exempel när det gäller TV. Man vet säkert hur den vita hudfärgen
ser ut och därför ställer Bingen in alla nivåerna så att bilden passar. Nu har detta hänt att t.o.m SVT har ökat färgmättnaden så
att människorna i rutan blir mer "färgstarka". Rätt eller fel?
Ja snyggt är det tycker många. Man kan fråga sig vad man ska ha filter till om man inte ska bruka dom. Eller hur?
hälsar
gcs
|
|
|
|
Nagref
Member
113 Posts |
Posted - 2003/08/02 : 15:02:20
|
| gcs: Jovisst fick SR ett anständigt pris! De fick dem ju gratis! Då är det inte lätt att konkurrera... |
Assisterar Holographic Audio och Larsen Hifi
VD för Acoustic Landscape
R&D-ansvarig för Acoustic Illusion |
|
|
|
gcs
Member
5273 Posts |
Posted - 2003/08/02 : 15:22:00
|
Varför skulle SR ha fått dom gratis. Det finns ju flera hundra NS
1000 i hela koncernen. Innan Yamaha så hade man en engelsk högtalare
"Elegancia" tror jag att dom hette. Fick man dom oxå gratis?
Jag har oxå hört de här men jag tror att det är elakt förtal från
dom som inte fick sälja till SR. För övrigt så låter inte NS 1000
så jävla dåligt synd bara att man körde dom med Xelex slutsteg.
Det var väl oxå en prisfråga. Den som är billigast vinner.
Det vet vi ju när det gäller ventilation & kylning i hus. Den som
är billigast vinner. Det känner man nu i värmen på jobbet.
hälsar
gcs
|
|
|
|
poppop
Member
460 Posts |
Posted - 2003/08/02 : 17:39:34
|
Innan NS1000 så körde SR Quad. Många tekniker grär när det byttes mot NS1000 och Xelex, som i mitt tycke är världens sämsta kombination. NS1000 låter faktiskt helt okej om man driver dem med riktiga grejer... Xelex däremot är nog det sämsta skit som byggts... Innan Quad kördes Eleganzia, som tydligen var helt fantastiska, men som man fick byta diskant på varje dag efter som de gick sönder när man snabbspolade med ljud på rullbandarna. Sedan ett par år körs det mest med Genelec 1030 i studiolokalerna, i vissa finns det andra märken som ADAM och ATC. I nån sunkstudio står det fortfarande NS1000. Dock inte i musikstudiorna... Där är det mest B&W och såna doningar.... Detta gäller för radiohuset i Stockholm.... På BBC hade de för ett par år sedan specialbyggda studiohögtalare, men nu är det blandad kompott för hela slanten. Där verkar välljudskonceptet ha försvunnit mer än någonsin, och ingen verkar bry sig. Dom kör t ex med dynamiska mikrofoner och fattar inte alls varför SR använder stormembransmikrofoner och dyra mikrofonsteg när det bara är tal...
Hursomhelst är anledningen till att SR använder närfältare helt enkelt att akustiken i kontrollrummet ska ha så lite inverkan på ljudet som möjligt, samt att ljudet ska låta ungefär likadant oberoende vilken studio man sitter i. Visst finns det bättre högtalare, men man lär sig högtalarens egenskaper och blir van med dessa. Och resultatet är ju ganska uppenbart när man lyssnar på Sveriges Radios utsändningar och jämför med andra kanalers, och framförallt med andra länders radio. Sveriges Radio låter utan tvekan bäst i världen om vi pratar välljud. Eller?
|
Mono är underskattat! |
|
|
|
gcs
Member
5273 Posts |
Posted - 2003/08/02 : 21:01:42
|
Jo du har rätt när det gäller SR men inte alltid. Jag tycker nog
att det kan låta ganska illa när vissa självkörare är i luften.
Men det allra värsta är nog alla reklam radiostationerna. När man
lyssnar på dom så känns det som om balansorganet och hörseln är skadat av för mycket alkohol. Om man tittar på en goniometer som
normalt ska visa en trådboll så ser man istället en kvadrat.
Jag undrar? Är det inte så att dom flesta av SR:s mixrum i dag är
byggda enligt principen "live end dead end". I så fall borde inte
akustiken spela så stor roll. Jag tycker annars att om man bygger
in högtalarna i väggen så fungerar ju väggen som en stor baffel.
hälsar
gcs
|
|
|
|
flintan
Member
663 Posts |
Posted - 2003/08/03 : 02:09:06
|
Jo... men visst...
Det blir ju så att vare sig man har ett par hemma hifi högtalare/stereo eller en musikstudio så lär man sig efter ett tag ljudets karaktär i anläggningen och kan (iaf i studiosammanhang) anpassa efter det. Men det är klart... ofärgat, rak frekvensgång, bra detaljrikedom, och en viss spelglädje skadar ju inte om man ska sitta och mixa i XXX timmar i sträck... |
|
|
|
whiskyman
Member
3896 Posts |
Posted - 2003/08/03 : 19:55:46
|
Jo... men visst...
Det blir ju så att vare sig man har ett par hemma hifi högtalare/stereo eller en musikstudio så lär man sig efter ett tag ljudets karaktär i anläggningen och kan (iaf i studiosammanhang) anpassa efter det. Men det är klart... ofärgat, rak frekvensgång, bra detaljrikedom, och en viss spelglädje skadar ju inte om man ska sitta och mixa i XXX timmar i sträck...
Märkväl, min tolkning av hur en studiomonitor låter skall inte tolkas som att det är "ett ofärgat ljud", utan snarare som att det är ett ljud som fokuserar mer på detaljer än på helhet. MvhKristofer |
|
|
|
huzze
RödaTråden-vinnare, 200.000 klubben
10180 Posts |
|
|
Micke Y
100.000-klubben
7711 Posts |
Posted - 2003/08/04 : 11:37:54
|
Hade inte SR köpt QRS högtalare från en firma i Alingsås???
Micke |
When a man steals your wife, there is no better revenge than to let him keep her.
"Se inte ner på 3 ackord låtar, tänk hur många bra vi har gjort med bara 2" Billy Gibbons ZZ Top
Pälsar skall sitta på djur i skogen, inte på människor i stan. |
|
|
|
whiskyman
Member
3896 Posts |
Posted - 2003/08/04 : 14:52:01
|
Jo men det var senare som de valde QRS Saturnus. De högtalare som nämns i denna tråd köpte SR i början av 80 -talet om jag är rätt ute.MvhKristofer
|
|
|
|
Jakob_S
Member
665 Posts |
Posted - 2003/08/04 : 16:28:22
|
det här med att man kan höra om en mixning är gjord i ett par ns-10 då? min bror som gör lite musik hör det direkt.. 
//jakob |
Hifi handlar inte om att veta - det handlar om att känna.
|
|
|
|
Björn-Ola
Trädgårdsmästarn, 100.000-klubben
7949 Posts |
Posted - 2003/08/04 : 16:39:13
|
| Med tanke på hur många cd-skivor låter så skulle jag tro att det som karaktäriserar en studiohögtalare är att den saknar diskant. |
|
|
|
whiskyman
Member
3896 Posts |
Posted - 2003/08/04 : 16:49:03
|
| Tycker jag låter skumt eftersom de flesta studiomonitorer är små högtalare. I så fall så skulle de ju betona mellanregister?MvhKristofer |
|
|
|
Magnuz
Member
1572 Posts |
Posted - 2003/08/04 : 18:13:40
|
| Om jag får spekulera lite skulle jag tro att det inte nödvändigtvis är för hög diskantnivå som gör att många CD-skivor låter vasst/hårt. Det kan vara distorsion och annat elände också. Jag VET att en av bovarna i dramat är en effektgrej som kallas exciter och som används på många inspelningar. Den alstrar konstgjorda övertoner och gör att det låter "luftigt" eller "krispigt" eller nåt - i ca tio minuter, sedan hör man att det låter glaskross. |
|
|
|
gcs
Member
5273 Posts |
Posted - 2003/08/04 : 19:14:45
|
För det första så skulle jag tro att de flesta studios kör med stora
högtalare. Kanske inte alltid jätte stora men större än konsumenterna
har i allmänhet. Sedan det här med exciter. Det är nog ingenting som
man har idag. Det var kul i början på 80 talet. Då hade inte alla
mixbord parametriska filter som man har i dag. Det var nog oxå så att när många fick möjlighet att bygga sin egen hemstudio ja då upptäcke man att det inte var så jäkla lätt att få en snygg brilla
i ljudet. Det var därför Aphex exciter gjorde sitt till att försköna
ljudet. I början när "Aphex A" kom då fick man betala per minut för en färdig inspelning. Jag kan däremot inte tänka mig att man har
brukat exciter vid klassiska inspelnigar.
Det här med att många CD skivor saknar diskant så håller jag inte med om det. Gamla inspelningar (då talar jag om 60 talet och tidigare) kan låta lite luddigt men det fixar man lätt med ett para-
metriskt filter och hög Q-värde. Ett exempel på luddiga inspelningar
är The Beatles samtliga. Men med lite rätt utrustning kan man få det
att låta jävligt mycket bättre. Men man kan inte lägga till frekvenser som inte finns på originalet. Det är för övrigt det här
som kallas "Mastring".
hälsar
gcs
som mixat & mastrat i 35 år.
|
|
|
| |
Topic |
|
All Forums
HiFi-diskussion
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly