Björn-Ola
Trädgårdsmästarn, 100.000-klubben
7949 Posts |
Posted - 2003/04/11 : 08:59:08
|
Man förstärker inte den analoga signalen på traditionellt sätt utan via en sågtandskomparator skapas en pulsbreddmodulerad signal som redan från början har tillräckligt hög nivå. Jag brukar förenklat se digitala förstärkare som en tyristor som ju hackar sönder strömmen i bitar. Ju starkare signal, desto tätare kommer pulserna. I en digital förstärkare blir pulserna längre vid starkare signal. Med hjälp av ett lågpassfilter så blir den digitala signalen sedan analog. En intressant iaktagelse är att det tydligen är svårt att göra om en PCM-signal till en pulsbreddmodulerad signal p.g.a. att , om jag fattat rätt,samplingsfrekvensen begränsar upplösningen av pulsbredden. När man gör om en analog signal till en PWM-signal kan pulsbredden anta vilket värde som helst oberoende av frekvensen för sågtandskomparatorn. Därför har det visat sig att det kan bli bättre resultat om man använder en riktigt bra DA-omvandlare och sedan ansluta den digitala förstärkaren via en analog ingång, än att ansluta förstärkaren digitalt med en PCM-signal.
Mina kunskaper om det här är ytterst begränsade för att inte tala om min fattningsförmåga, så jag är tacksam om någon kunnigare person kunde komplettera och eventuellt rätta mig. Att jag skriver beror på att jag är nyfiken på det här och vill lära mig mer.
Hur är det med SACD, lagras det en PWM-signal med en begränsning av upplösningen på pulsbredden eller kan den anta vilka värden som helst? Om det är det senare borde kritiken mot SACD falla tycker jag. |
|
|