| T O P I C R E V I E W |
| mangs |
Posted - 2010/10/18 : 12:04:06
Vet inte om denna ligger rätt men jag antar att personer med akustik som intresse är intresserade och kunniga i dessa frågor.
Frågan är alltså vilken frekvensgång och vilken efterklang man bör eftersträva i en riktigt Hifi-setup. Jag inser själv att frågan är lite som hur långt är ett snöre och handlar mycket om tycke och smak men någonstans borde det finnas riktlinjer för vad som anses vara korrekt återgivning.
Rent teoretiskt borde väl en snörrät frekvensgång från 10-40000Hz och en jämn och oerhört kort efterklangstid vara åtråvärt då det egna rummet trollats bort, men vill man verkligen detta? Kommer inte ljudet bli oerhört stelt och tråkigt?
Jag har lattjat runt en hel del och i vissa setuper lyckats får en vääldigt rak frekvensgång i sweetspot men ljudet har låtit väldigt... tråkigt i brist på bättre ord.
Om man sedan tittar på de lägre frekvenserna så inbillar jag mig att de allra flesta faktiskt föredrar en liten höjning här jämfört med övriga register. Mäter man in ett system som ger en rumsrespons som är väldigt jämn även för de lägre frekvenserna brukar nästan alla inspelningar (även de välinspelade) låta lite väl tunt.
Frågan är alltså var man skall lägga sig? Jag försöker få till en jämn frekvensgång utan kraftiga dalar eller ännu värre toppar och försöker hålla mig +/-3dB i lyssningspositionen. Jag är känslig för röster som låter färgade och tycker därför mellanregistret är viktigast att få till. jag har historiskt gillat en stark diskant men då upplevt att många inspelningar låter för Essigt och skarpt. Med mina elektrostater låter de översta tonerna mer dämpat i jämförelse vilket gör att jag aldrig blir lyssningstrött, även om jag även kan mäta och se att det saknas några dB i den absoluta toppen.
Är en sluttande jämn kurva från låga frekvenser mot högre något att föredra eller är det som jag var inne på i början helt individuellt? Måste ju finnas information gällande detta? Någonstans hänger det ju ihop med hur inspelningstekniker till skivor och filmer generellt mixar ljudet och jag tror inte de gör det för att låta fantastiskt i ett helt döddämpat rum som ger dig snörätt frekvensgång in i örat.
Diskutera! |
| 8 L A T E S T R E P L I E S (Newest First) |
| Knoppen |
Posted - 2010/12/21 : 10:09:05
quote:
Det finns ju även möjlighet att enbart mäta direktljudet genom att skicka en kort impuls som man sedan för FFT-analys på då ser man frekvensgången som kommer från högtalaren samt alla reflektioner man får ifrån rummet.
Det beror på hur stort tidsfönster man använder. Kort tidsfönster ger dock dålig frekvensupplösning, vilket syns tydligast vid låga frekvenser eftersom man använder logaritmisk frekvensaxel.
quote:
I en ideal värld skall väl rummets bidrag helst vara så små som möjligt jämfört med originalljudet?
Visst är det bra, men man måste ha kolla på varifrån rumsbidragen kommer. Vid låga frekvenser behöver de flesta högtalare stöd från rummet. Så det beror på vad man menar...
|
| Mickel-mackel |
Posted - 2010/12/21 : 08:28:05
quote:
Om man sedan tittar på de lägre frekvenserna så inbillar jag mig att de allra flesta faktiskt föredrar en liten höjning här jämfört med övriga register. Mäter man in ett system som ger en rumsrespons som är väldigt jämn även för de lägre frekvenserna brukar nästan alla inspelningar (även de välinspelade) låta lite väl tunt.
Frågan är alltså var man skall lägga sig? Jag försöker få till en jämn frekvensgång utan kraftiga dalar eller ännu värre toppar och försöker hålla mig +/-3dB i lyssningspositionen. Jag är känslig för röster som låter färgade och tycker därför mellanregistret är viktigast att få till. jag har historiskt gillat en stark diskant men då upplevt att många inspelningar låter för Essigt och skarpt. Med mina elektrostater låter de översta tonerna mer dämpat i jämförelse vilket gör att jag aldrig blir lyssningstrött, även om jag även kan mäta och se att det saknas några dB i den absoluta toppen.
Känns som att det var jag som kunde skrivit detta ... 
Jag är inte så kunnig i akustik, jag har själv en tråd som du vet, med frågor om det grundläggande.
Men när du skriver mest om frekvensgång så tänker jag att det kan väl vara max hälften av sanningen, sas.
Jag är också känslig för lyssningströtthet, och framförallt från "jobbigt" diskantljud.
Men numera tror jag jobbigt diskantljud har mindre med nivån att göra, utan mer med faskorrekthet
och reflexer som ger en skur av samma ljud spritt i tidsdomänen.
Med ett par högtalare jag hade som lät fullt OK men samma högtalare skar fullständigt sönder
mina öron när jag flyttat dom så jag fick tidiga reflexer från både sidovägg och tak.
När jag vänt på dom så jag endast fick ena tidiga reflexen så var dom bara hälften så jobbiga.
edit:
Fast du är inne på samma sak, särskilt i sista posten.  |
| mangs |
Posted - 2010/12/21 : 06:47:59
Det finns ju även möjlighet att enbart mäta direktljudet genom att skicka en kort impuls som man sedan för FFT-analys på då ser man frekvensgången som kommer från högtalaren samt alla reflektioner man får ifrån rummet. I en ideal värld skall väl rummets bidrag helst vara så små som möjligt jämfört med originalljudet? |
| Knoppen |
Posted - 2010/12/21 : 01:48:15
En mik som placeras på lyssningsplats som mäter med svep, tersband el.dyl., mäter det s.k. diffusa ljudfältet vilket bestäms av rummets absorption och högtalarnas direktivitet. Normalt sett SKA inte frekvensgången vara rak på lyssningsplats, om man har någorlunda "vanliga" högtalare. Däremot är det bra om direktljudfältet är någorlunda "rakt". |
| PetterPersson |
Posted - 2010/10/18 : 21:05:40
Det handlar också om vad hjärnan psykoakustiskt föreställer sig om hur
det "borde låta" i ett rum. Det är i regel oftast längre
efterklangstid i basen än mellanreg/disk. samt att spridningen i
bas/nedre mellanreg. är i princip rundstrålande också vilket förklarar
att tonkurvan lutar i rummet även om ljudet från högtalaren on axis
uppvisar "rak tonkurva" |
| EngelholmAudio |
Posted - 2010/10/18 : 18:31:40
Utav förstå-sig-påare är det snarast vedertaget att snörrätt (linjärt) inte är vad örat uppskattar (i lyssningsposition). Target-kurvan i Micke Y's länk är ett bra exempel på hur det kan tänkas se ut.
Men tittar vi bara på det statiska RTA så har vi en förmåga att vänja oss vid rätt mycket variationer. Första reaktionen kan vara gapande fågelholk med efter en tid har öronen ställt in sig. Jämför med folk som bor nära pappersbruk och vad dom säger om lukten...
Tidsaspekten är du inne på och det finns något som förkortas ETC (Energy Time Curve) som är väldigt användbar (självklart korrekt genomförd mätning med rätt stimuli och mätsätt).
Herr Linkwitz är inne på detta med hur saker å ting bör funka. Kolla hans sida.
Å sist: varför undrar du? (positivt alltså, men varför!) |
| mangs |
Posted - 2010/10/18 : 13:31:24
Intressant då jag upplever ungefär samma sak. Det spelar ju ingen roll om direktljudet precis framför högtalaren är extremt frekvenslinjärt om man i lyssningspositionen har väldiga variationer både i frekvens och tid. Troligtvis har en frekvenslinjär högtalare bättre förutsättninagr att ge ett mer frekvenslinjärt rsultat även i lyssningsposition men de flesta rum påverkar oerhört mycket mer än någon annan komponent i kedjan.
Genom att göra en RTA-mätning i lyssningsposition borde man få en hyffsat bra bild om hur man som lyssnare upplever frekvens-balansen i ljudet. Vidare anser i alla fall jag att den måste på något sätt jämföras med det direktljud man får från högtalarna och se hur väl dessa matchar. Ser man stora skillnader här innebär det att efterklangen är ojämn och det är där man borde börja experimentera. |
| Micke Y |
Posted - 2010/10/18 : 12:44:05
Det här är ett inlägg i den debatten från en klle som kan mycket musik.
http://www.regonaudio.com/Gradient%20Revolution%20Loudspeaker.html
Micke |
All Forums
Vilken frekvensgång samt efterklang i lyssningspos
