| T O P I C R E V I E W |
| Magoo |
Posted - 2008/02/24 : 15:25:19
Jag är på gång så smått att bygga ihop ett par dämpskivor. Nu ser jag att finns lite olika lambdavärden för skivorna. Är det så enkelt att ett högre lambdavärde ger en bättre (bredbandigare) dämpning? Eller betyder det något helt annat?
Till en början kommer skivorna att sitta i en trappa upp till övervåningen. Efterklangstiden i trappan idag ligger förmodligen på ca 1,5 sekunder. Så prio 1 är att korta ner den tiden.
|
| 14 L A T E S T R E P L I E S (Newest First) |
| esl |
Posted - 2008/03/05 : 19:46:48
Du kan använda luftspalt upp till 6-7ggr isoleringens egen tjocklek utan att få för stora avvikelser på frekvensgången för dämpningen.
Du får alltså samma dämpning fast till 1/7 av materialet och priset..
Se till att utrymmet bakom är tätt eller helt inneslutet av markskivan
/esl |
| Magoo |
Posted - 2008/03/04 : 18:16:22
Om det är tjockleken som är den begränsande faktorn (WAF) så finns det inget att vinna på att använda en luftspalt, är det så jag ska tolka det? |
| MatsT |
Posted - 2008/02/28 : 13:14:23
Brytfrekvensen flyttas säkert som du skriver om man har en relativt liten luftspalt av den enkla anledningen att dämpningen är liten närmast väggen (lite rörelse). Blir luftspalten större får man en dämpare och sedan ett tomt rum innanför som inte dämpar men kan påverka genomströmningen i absorbenten lite grann. |
| Björn-Ola |
Posted - 2008/02/28 : 12:31:25
Däremot så flyttas brytfrekvensen som jag skrev tidigare. |
| MatsT |
Posted - 2008/02/27 : 18:54:13
quote:
I princip så flyttar du brytfrekvensen så att en 100mm tjock med en luftspalt på 100mm motsvarar 200mm tjock isolering dikt vägg.
Riktigt så enkelt är det nog inte men är man snål när det gäller dämpskivans tjocklek så kan man väl flytta ut den en aning från väggen istället för att använda en tjockare skiva. Att det skulle ge samma resultat är däremot inte sant men det ger mer dämpning än den tunna skivan dikt an mot väggen. Skall man räkna mer noggrannt på det så inför man ett C i ekvationen med en luftspalt innanför och exakt vad det medför får man nog räkna på eller mäta upp.
Alltså, lite luftspalt är inte fel men tro inte att man kan ersätta dämpmaterial med ingenting. |
| Magoo |
Posted - 2008/02/27 : 18:18:18
ok, kan man alltså säga att luftspalten motsvarar isolering vid ganska lika luftspalt/isoleringstjock så att det är den totala tjockleken som har betydelse?
Hur blir det om luftspalten är t.ex. 5 gånger isoleringens tjocklek? Då har ju förhållandet luftspalt/isolering ändrats ganska mycket. |
| Björn-Ola |
Posted - 2008/02/27 : 17:33:16
I princip så flyttar du brytfrekvensen så att en 100mm tjock med en luftspalt på 100mm motsvarar 200mm tjock isolering dikt vägg. |
| Magoo |
Posted - 2008/02/27 : 12:44:11
Tack för informationen!
Vad ska jag ha för förhållande mellan isolerskivetjocklek och luftspalt?
Det borde finnas någon tumregel för detta.
Det jag är ute efter är maximalt frekvensområde för dämpning med minimal tjocklek på konstruktionen. Kanske är det att bryta mot naturlagar med en sådan frågeställning. |
| Micke Y |
Posted - 2008/02/27 : 08:43:29
Björn-Ola värden visar tydligt varför man istället väljer resistiv dämpning med en markskiva monterad med luftspalt. Då uppnår du samma dämpning fast till halva tjockleken eller mindre.
Micke |
| Björn-Ola |
Posted - 2008/02/27 : 08:36:07
Ja, i princip.
Här har du "gränsfrekvenserna" för olika tjocklekar :
50 mm mineralull mot en vägg dämpar fullt ut ned till 500 Hz.
Under 500 Hz avtar förmågan. Dämpningen rullar av nedåt i frekvensbandet.
100 mm mineralull dämpar fullt ut ned till 250 Hz.
200 mm mineralull ned till 125 Hz
400 mm mineralull ned till 63 Hz
Detta hämtat ur handböcker från isolertillverkare.
Om man placerar baffeln en bit ut från väggen ökar man baffelns förmåga att dämpa i basen.
|
| Magoo |
Posted - 2008/02/26 : 20:25:55
Med andra ord så ger lambdavärdet mig inget i detta läget. Då är det bara att välja en så tjock skiva som jag får plats med hemma, eller? |
| Björn-Ola |
Posted - 2008/02/26 : 12:27:25
Jovisst, du har rätt. Jag är lite miljöskadad av mitt jobb inom ventilationsbranschen, där vi räknar på ljud ibland. |
| EngelholmAudio |
Posted - 2008/02/25 : 20:30:13
quote:
Ska man räkna noga så skiljer sig absorptionsarean mellan olika frekvenser, ofta betydligt lägre i basen, som påverkas väldigt lite av poröst material.
Jag påstår inte att detta är att "räkna noga" utan snarare att det frekvensberoende är helt avgörande för om det blir bra eller dåligt.
|
| Björn-Ola |
Posted - 2008/02/25 : 12:55:33
Lambda bör ha med värmeisoleringen att göra. Det är förmodligen värdet på värmegenomgångsmotståndet du ser, W/m°C.
Man använder Lambda även för våglängd.
Det är absorptionfaktorn alpha du bör titta på. Oftast presenteras det i ett diagram eftersom den varierar över frekvensbandet.
1 är 100% absorption.
Ofta ligger det nära 1 i de högre frekvenserna tills du kommer till en brytpunkt där dämpningen börjar minska, när du vandrar nedåt i frekvensbandet. Ju tjockare isolering, desto lägre i frekvensbandet hamnar brytpunkten. Genom att flytta ut isoleringen från väggen kan man få motsvarande effekt.
När man räknar dämpning i rummet så räknar man om absorptionsfaktorn och aktuell yta till en motsvarande yta med 100% dämpning. Den ytan kallas för absorptionsarea. Alltså, 2 m2 dämpmaterial med absorptionsfaktor 0,5 blir 1 m2 absorptionsarea. Sedan räknar man ihop absorptionsarean för alla rummets ytor. Ett normalt rum kan få ett värde på 10m2 absorptionsarea. Ska man räkna noga så skiljer sig absorptionsarean mellan olika frekvenser, ofta betydligt lägre i basen, som påverkas väldigt lite av poröst material.
Har du den totala absorptionsarean så kan du räkna ut efterklangstiden.
|
All Forums
Angående lambdavärde på isoleringsskivor
