| T O P I C R E V I E W |
| Bubbel |
Posted - 2009/06/17 : 10:25:41
Jag ville inte förstöra en annan tråd här på vinylavdelningen så jag startar en annan istället. Det kanske är en dålig rubrik men den går säkert att ändra.
Jag saxade ut detta:
quote:
Någon stackare som tror han budar hem ett orginal av Neil Youngs Everybody Knows..:
Det är så att jag vet vad man menar med original men är det så viktigt att ha en sådan. Det är så att jag tycker att en diskussion är på plats för det är många som "slänger" med ordet lite hur som helst.
Vad betyder original för dig?
Är inte andra pressar intressanta?
Är de sämre?
Mindre värda?
Samlar du för att tjäna pengar när du vill sälja dem?
Är det musiken som är intressant eller värdet?
För mig är musiken det absolut viktigaste jag säger inte nej till en välljudande vinyl även om det inte är "original" även om det är få återutgåvor som är bra så kan en sådan hamna i biblioteket.
Två återutgåvor jag jag vet låter bra är Stormy mondays - Lou Rawls och Midnight special - Harry Belafonte bägge återutgivna på 70-talet.
anders
Edit: Tillrättavisning av språkpolisen  |
| 22 L A T E S T R E P L I E S (Newest First) |
| lennartj |
Posted - 2009/07/04 : 10:45:46
Nya graveringar från gamla masterband har, vad jag förstår, förutsättningar att låta bättre än originalen, bland annat för att graververken blivit bättre än på 1950-talet. Vad som talar emot det är att magnetiseringen har klingat av på 50 år gamla masterband, visserligen med stor variation beroende på bandfabrikat och förvaring, givetvis, men en väl förvarad ospelad vinylskiva kan spegla det ursprungliga originalet bättre än masterbandet självt efter 50 år.
Nu är jag knappast någon skivsamlare, snarare musiksamlare, men det finns ju en massa legendariska inspelningar inom både jazz och klassiskt som jag gärna vill ha.
Dock är jag så snål att jag sällan köper återutgivningar för 30-50 dollar och än mindre original för hundratals eller tusentals kronor.
Jag nöjer mig med de fynd jag hittar på loppis och liknande, som efter omsorgsfull tvätt och avspelade med lämplig pickup kan låta förträffligt. Om skivan visar sig vara kass men omslaget är bra behåller jag den. Det har hänt att jag har hittat en bättre skiva i sämre omslag efter ett antal år.
Egentligen behöver jag ju inte fler gamla skivor, jag har så det räcker länge för att botanisera och njuta av samt jämföra med nyare tolkningar.
Ännu ett motiv till att bara köpa måttligt med billiga gamla och jämföra med nya "stjärnskott". |
| eliot |
Posted - 2009/06/29 : 19:02:13
Vad betyder original för dig?
Original är enligt mitt sett att se det en tidig utgåva från det land som skivan spelades in. Om det är oklart brukar jag ange amerikanskt original eller engelskt original. Vet jag att det är förstautgåva så anger jag det men det är inte alltid jag har så bra koll på det. När det t.ex. gäller amerikanska Verve (Jazz) så är de med deep groove (DG) tidiga men de allra tidigaste har den s.k. trumpetlogon men jag brukar betrakta alla som original och faktiskt även de fram till mitten av 60-talet.
Är inte andra pressar intressanta?
Det finns de pressningar som är bättre än originalen. DGG (Deutsche Grammophon) använde mjuk vinyl vilket gjorde att de blev mycket tysta (till skillnad mot t.ex. Mercury Living Presence som använde hård vinyl) men i gengäld försvann diskanten efter några spelningar. I detta fall är återutgåvor från Speakers Corner eller Clearaudio bättre än originalen. Samma sak gäller RCA Dynagroove som har ett välförtjänt dåligt rykte - nyutgåvorna från t.ex. Classic Records är inte graverade med dynagroove och låter då bättre. 
Engelska utgåvor av amerikansk Jazz på London Records (för engelska marknaden) håller mycket hög klass
Jag har Ella & Louis på amerikansk förstautgåva, Speakers Corner utgåva och 200g JAPAN-pressning (50$) samt engelskt original på His Masters Voice och engelska originalet är klasser bättre än de andra.
Japanutgåvor av Blue Note håller allmänt mycket bra klass även om originalen är bättre. Har även jämfört Blue Note original (OBS! förstautgåva) med 45rpm återutgåvorna och där vinner också originalen - men 45rpm utgåvorna är mycket bra. Det är kostnadsfråga då originalen lätt kostar flera hundra dollar medan 45rpm utgåvorna "bara" 50$.
Är de sämre? Har Dire Straits: Love over Gold på Europeisk pressning, Amerikansk pressning och Japanpressning och det är en klar förbättring hela vägen. Jag hade Rolling Stones Black and Blue som amerikansk Promo och fann den sedan som Gatefold (tidigare) och förbättringar var klar och tydlig så att jag skänkte bort min Promo.
Samlar du för att tjäna pengar när du vill sälja dem? Nej!
Jag säljer inte skivor men skänker kopior till behövande
Är det musiken som är intressant eller värdet? Musiken!
//Eliot |
| Eref |
Posted - 2009/06/18 : 12:14:30
Nej, Pickwick är inte roliga!
Jag har ganska många återutgivningsplattor av blues och rhythm&blues
där originalen oftast har varit 78or eller 45or så det blir väl inte riktigt samma sak förstås.
Men där kan ju skilja enormt i ljudkvalitet. Charly gav ut en massa när det begav sig. Ofta bra urval och roliga konvolut. Men tyvärr sällan mer än medioker ljudkvalite. I kontrast är nästan alla
utgivningar på Ace oftast helt fantastiska och klart överträffande
originalutgåvorna. Har t.ex. en Irma Thomasplatta i original och samma låtar (i samma versioner förstås) och de blir som nya i Aceutgåvan.(Fast visst är det kul att ha originalet också.)
6 gånger på 20 år. Ha ha ha!
Jag har några skivor där ägaren har bedömt låtarna med ett stjärnsystem. Mycket fult och med en del överstrykningar och dödskallar t.o.m. Man märker åtminstone att skivan har varit spelad och kanske t.o.m. älskad... |
| Bubbel |
Posted - 2009/06/18 : 11:26:06
quote:
Min fantasi kan t.o.m.
gå igång på anteckningar som en tidigare ägare har gjort.
Det mest anmärkningsvärda jag har hittat i en skiva är en tidigare ägares noteringar när skivan avspelades denna person hade spelat sex (6) gånger på 20 år  och givetvis så fortsätter jag med samma sak  .
Jag har en första utgåva på The Wall en Hollands press vid en direkt jämförelse så är det ingen skillnad i ljudkvaliteten mot Englands dito men en lite repa i början av första spåret sätter ned upplevelsen. Jag misstänker att priset för en sådan är väldigt låg vid en jämförelse mot Englands utgåvan.
anders |
| iroise |
Posted - 2009/06/18 : 11:25:46
Ace of Hearts tycker även jag har utmärkt återgivning, likaså Ace of clubs som jag tror är en underavdelning till Decca och ett lågprisalternativ som duger lika bra som en Decca. Decca är fö ett bolag som jag gillar skarpt ur ljudåtergivningssynpunkt. Mig gör det inget om jag har en lågprisutgåva om den har bra ljud. Pickwick är dock som jag tidigare nämnt uruselt och det kvittar hur bra musiken är jag vill inte ha hem någon Pickwickare här.
|
| Eref |
Posted - 2009/06/18 : 11:01:33
Jag har aldrig brytt mig om originalpressningar. Musiken och ljudkvaliten gäller för mig.
Ett fint omslag (som jag tycker är fint) kan ibland tjusa mig och har nog lurat mig att köpa en eller annan beggskiva där musiken kanske inte alltid varit riktigt i min smak.
Artistsigneringar tycker jag ofta är roligt. Min fantasi kan t.o.m.
gå igång på anteckningar som en tidigare ägare har gjort. Fast visst är det allra finast med en perfekt skiva i ett perfekt omslag.
Bland mina favoritskivor finns en hel del som absolut inte är original, t.ex. återutgivningar på Ace av soul och R&B som ljudmässigt är mycket bättre än originalen och dessutom trevligt förpackade . Har en bluessamlingsplatta på billighetsbolaget Ace of Hearts som heter "Out Came the Blues" som nog finns med på min absoluta topplista. Jerry Lee Lewis EPskivor på London etiketten är favoriter också (inga original där!).
Fast det klart att det säkert kan ha sin tjusning att samla på skivor som på frimärken. Men inget för mig.
Isåfall tycker jag det är charmigast om skivorna har en personlig anknytning till samlaren, t.ex. någon favoritgenre som samlaren själv hittat på. (och inte bara att de är mycket värda i pengar, det tycker jag själv är ointressant även om det är kul att ha mycket pengar förstås.) |
| AlfaGTV |
Posted - 2009/06/18 : 08:23:58
Följdfråga blir ju uppenbar:
Hur fasiken vet man om en skiva är en förstapress eller en reissue? Inte alla artister har ju omfattande diskografi-sidor på nätet där det mesta avhandlas?
Personligen är det nog viktigare att skicket o ljudet är bra än att det är en förstautgåva, har många välljudande Hollandspressade och även från Canada.
MVH /Micke |
| bluemindboy |
Posted - 2009/06/18 : 00:17:03
quote:
Någon stackare som tror han budar hem ett orginal av Neil Youngs Everybody Knows..:
Oavsätt om det är viktigt med förstapressar eller inte, så ska man ju inte betala överpris för pressar som vanligtvis brukar säljas för en 100-lapp eller liknande.
Jag personligen kan tycka att originalpressar (tack Vox) kan vara "roligare" än andra efterkommande pressar.
Det blir liksom lite magiskt när man sätter sig in i vad det är man köper..
Ibland har ju originalpressar en rolig historia också, som Neil Youngs Comes A Time där första tryckningen hamnade på Neils ranch där han sköt i sönder skivorna med gevär för att försäkra sig om att skivan med fel låtordning aldrig skulle läcka ut... Men en sådan skiva har man i hyllan
|
| Bossekaka |
Posted - 2009/06/17 : 22:15:16
Kul tråd! 
För min del är det blues, rock och progg från ca, 68-78 som gäller och tyvärr är dessa plattor oftast svindyra, 200-2000kr för originalplattor, oavsett skick verkar det som.
Oftast tror säljare att de kan ta ut hur mycket som helst.  ÖKEN!
Jag gillar att njuta av vinylen utan massa knaster och knäpp så tyvärr blir det inte så många originalplattor för min del.
Men ibland kan man ju ha tur om man står och river i Jazzhandlarens diversebackar och springer på nåt gammalt original på vertigo (swirlloggan) med Status Quo för 50 spänn
Men inte alltid tur, nu senast på mässan i Hova köpte jag de fem första ZZ Top-plattorna i NYSKICK ! Pressarna var från ca. 79-80 men tyvärr var inte ljudet mer än ok 
//Kaka |
| Vox |
Posted - 2009/06/17 : 16:28:02
quote:
Om man har en artist som bor i USA och släpper en skiva där sedan skickar man ett masterband från USA till exempelvis till Sverige och den skivan pressas även här då borde den också vara ett original även om urspungslandet är USA.
I det fallet så är masterbandet originalet. Vinylerna är kopior av masterbandet. |
| Ingvar.Ahlberg |
Posted - 2009/06/17 : 13:44:28
Ingvar |
| lindome |
Posted - 2009/06/17 : 13:42:28
Hej Ingvar
Jag vet vad du menar
Som du såg skickade jag med en smiley avseende mp3 kommentaren!
Jag tycker att kvaliteten på vinylen är viktigast, men jag betalar gärna en extra slant ifall omslaget är mint istället för vg minus och någon har skrivit på omslaget.
Artistens autografer är inte heller något jag vill ha på omslaget
Jag har köpt många "nice price" genom åren |
| Ingvar.Ahlberg |
Posted - 2009/06/17 : 13:32:06
På vilket sätt skulle en etikett försämra skivan så att den blir som en mp3?
Etiketten satt oftast utanpå omslaget, inte på skivan, och var ett sätt att tömma för stora lager, inte speciella lågprisutgåvor.
Ingvar |
| iroise |
Posted - 2009/06/17 : 13:28:55
Orginal för mig är tex vad det gäller Beatles GB-pressarna, de är orginalen, men sedan finns det även us-orginal också och de är också kul. Tycker det är kul att äga ett stycke musikhistoria i orginal men har pga av andra prioriteringar sålt av mycket. De stod i slutet endast som troféer att beundra för andra!Orginal är också kuligare än alla nyutgåvor i 200g med extremljud, har alltid gillat orginalen bäst.
Jodå andrapressar eller nyutgåvor är av intresse om ljudet funkar däremot aktar jag mig för vissa bolag praktexempelt är us-bolaget Pickwick Hollandpressar är inte heller så kuliga rent ljudmässigt!
Sämre, tja vissa, men inte alla!
Mindre värda är de oftast.
Samlar inte pga av pengar. Däremot har jag tidigare varit handlare. Nuförtiden händer det att någon vill sälja en samling och då kan jag hänvisa till rätt handlare alternativt köpa klabbet om där finns mycket jag traktar efter. Skulle då priset bli 5-siffrigt så kan jag mycket väl sälja av eller byta bort resterna. Muiskmissbruket måste ibland finansieras så!
Musiken är viktigast men även känslan av att ha ett stycke musikhistoria i handen.
Överhuvudtaget tar jag det lugnare idag med samlandet! |
| Bubbel |
Posted - 2009/06/17 : 12:50:42
quote:
För övrigt i min värld kan det bara finnas ett original. Allt annat är "kopior" av originalet.
Är det det egentligen?
Om man har en artist som bor i USA och släpper en skiva där sedan skickar man ett masterband från USA till exempelvis till Sverige och den skivan pressas även här då borde den också vara ett original även om urspungslandet är USA.
anders |
| lindome |
Posted - 2009/06/17 : 12:49:45
Konvoluten på amerikanska pressningar från 70-talet är en annan faktor - kraftig kartong och inte något sladdrigt blanklaminerat från Europa
Musiken är viktigast, men jag kan inte hålla med om att det är skitsamma med nice price etikett
Då kan vi lyssna på mp3 eller cd eller kassettband lika gärna |
| Ingvar.Ahlberg |
Posted - 2009/06/17 : 12:35:04
Det är väl jättekul med de original man råkar ha men det är uteslutande innehållet jag bryr mig om.
Det eventuella monetära värdet på en del rariteter är fullständigt ointressant, jag har enbart köp skivorna för att spela dom.
En del 70/80 tals skivor var däremot erbarmligt dåligt pressade och på usel vinyl (dynaflex osv)så där är det kul med bättre nyutgåvor.
Ibland blir man dock lite besviken på nymastringar där man även förändrat originalsoundet som ofta är en väsentlig del av musiken.
Det viktigaste är väl att ha den musik man tycker om, skit samma om det står nice price på en etikett?
Ingvar |
| Vox |
Posted - 2009/06/17 : 12:31:01
Stavningspolisen rycker ut: Original
För övrigt i min värld kan det bara finnas ett original. Allt annat är "kopior" av originalet. Det jag misstänker att ni menar är någon form av "förstaomgångsutgåva eller liknande".
För mig är det en speciell känsla att veta jag tillhör en liten skara människor som har en av de första utgåvorna som getts ut. |
| opethic |
Posted - 2009/06/17 : 11:56:10
För mig är det väldigt olika beroende på vilket band det rör sig om.
Jag vill gärna ha UK förstapressar av tex. Iron Maiden, medans det känns som det kvittar när jag köper tex. Queen.
När det gäller de band som jag toksamlar på (Opeth och Katatonia) så blir det såklart alla tänkbara pressar.
För oss som ganska nyligen börjat med vinyl (ca. fyra år för min del) så kan det bli svårt och dyrt att hitta förstapressar av äldre titlar, så nypress (eller äldre andrapressar) är ofta en bra kompromiss. |
| Gaffa |
Posted - 2009/06/17 : 11:15:22
Det är lite kult att ha orginalen. Speciellt om man köpte dem nya och inte begagnade.
Har man Rymdimperiets singel med "Vad Pojkar vill ha" visar det att man var rebell på Ebba Gröns tid och jagade Thåström's alster. Just "Vad Pojkar vill ha" trycktes i liten upplaga och har därför blivit samlar-objekt. Detsamma gäller förstsutgåvan av "Med Jul"-singeln från Adolphson & Falk, då man satt och lyssnade på radioprogrammet Metropol på fredag-eftermiddagarn och diggade svensk electronica. |
| lindome |
Posted - 2009/06/17 : 11:11:26
Jag gillar original Framför allt lyssnar jag på soul och funk och US pressningar är generellt bättre.
Vad betyder orginal för dig? Rätt känsla, holland press på en amerikansk grupp/artist är inget kul
Är inte andra pressar intressanta? Jo, bra reissues på plattor som kostar över 100 pund
Är de sämre? Inte alltid(läs MOFI o liknande) men oftast
Mindre värda? Ja
Samlar du för att tjäna pengar när du vill sälja dem? Nej, jag samlar för att jag gillar musiken
Är det musiken som är intressant eller värdet? Musiken
För mig är musiken det absolut viktigaste jag säger inte nej till en välljudande vinyl även om det inte är "orginal" även om det är få återutgåvor som är bra så kan en sådan hamna i biblioteket.
Stämmer rätt bra med mina erfarenheter
/Ulrik |
| B-200 |
Posted - 2009/06/17 : 10:50:04
Ett orginal är kul att ha, man fångar tidsandan. Den låter ofta bättre och folk är villiga att betala för det. Personligen tycker jag att det är otroligtkul att ha förstautgåvor man jag är inte beredd att betala så mycket som de ofta kostar för att njuta av musiken. OK man äger en del av historia om man har en förstautgåva men för musiken kan jag gott ha återutgåvor.
Så jag är lite tudelad när det gäller förstautgåvor de låter ofta bättre (eller mer rätt) men återutgåvor kan låta brutalt bra med.
Som tex blue note återutgåvor jag tar hellre den smällen att jag har råd att äga några återutgåvor än att inte ha råd med några, där låter återutgåvorna extremt bra. Och det bästa med återutgåvor man kan spela dem och njuta av dem och om den blir utsliten så köp en ny. |
All Forums
Är du ett original när det gäller vinyl ?
