| T O P I C R E V I E W |
| Double A |
Posted - 2019/06/02 : 09:02:22
Jag har börjat fundera på de här med fältspole element. Och jag har en fantastisk idé (nå ja...) men tyvärr väldigt begränsad kunskap om elektromagnetism.
Om vi tänker oss att vi ser elektromagneten från syd eller nord sidan, i stället för en cylindrisk järnkärna hade jag behövt en mer rektangulärt formad kärna. Vilka problem blir det med en sådan konstruktion, eller blir det inte problem? Är det "bättre" med mycket massa i kärnan (högre magnetiskt flöde?) Många varv eller få? Tjock eller tun tråd?
Ja många frågor blir det
Är det någon som har kunskap och villig att hjälpa mig på vägen? |
| 25 L A T E S T R E P L I E S (Newest First) |
| Amatören |
Posted - 2019/06/17 : 09:18:16
Tack AA!
Jag brukar säga:
Allt som går att uppfinna finns redan, det gäller att hitta nya TILLÄMPNINGAR!
Detta verkade vara ett sådant projekt... |
| Double A |
Posted - 2019/06/16 : 22:30:59
Här jobbas det på!
Ni är fantastiska :)
Jag gillar verkligen Amatörens utveckling av konceptet, men det verkar inte vara någon fantastisk idé i alla fall. Blir tydligen ett ineffektivt element.
Jag har en kompis som resonerar så här när jag har kommit på något "smart"....
-Hade det funkat så hade det redan funnits.
Jag tycker det är en lite tråkig inställning, men i detta fallet känns det har han kanske rätt. |
| solhaga |
Posted - 2019/06/15 : 20:54:59
Jag har bara simulerat och lärt mig lite nytt på köpet.
Övergav att göra bandhögtalare för några år sedan. |
| Amatören |
Posted - 2019/06/15 : 20:19:58
Hehe, detta verkar vara ett väldigt ineffektivt och dyrt sätt att återge övertoner och piccolaflöjt med...
För egen del så håller jag mig nog till "kalotterna".
Men Double A och Solhaga, intressant är det iallafall! |
| solhaga |
Posted - 2019/06/15 : 18:19:19
Ett klass-D slutsteg på 300 W vore lämpligt.
Om det är DC-kopplat förstås. |
| Amatören |
Posted - 2019/06/15 : 18:08:38
quote:
Eller slaktar några toroidtransformatorer
Eller ut på skroten och leta generator eller elmotor med lämplig tråd att slakta. Sen kan man alltid fråga Polacken...
Eller https://www.alibaba.com/trade/search?fsb=y&IndexArea=product_en&CatId=&SearchText=rectangular lacquered copper wire...
Rektangulär lackad koppartråd känns som rätt väg...men höga strömmar och låga spänningar...värme!
Fråga: Behöver strömmen vara kontinuerlig eller kan den följa det ögonblickliga behovet typ klass D? Om ni fattar vad jag menar... |
| solhaga |
Posted - 2019/06/15 : 14:56:39
Något sådant här då:
Fyra lager av 12 AWG med diametern 2 mm och arean 3,31 kvadratmillimeter ger 735 varv.
Längden koppartråd för en 150 mm hög cylinder blir 257 meter och medför en resistans på 2,8 ohm.
Vid 10 A innebär detta en drivspänning på 28 V.
Då fås:
Fältet i gapet:
Koppartråden kostar SEK 149 för 3,5 meter hos Electrokit.
Det blir 74 x 149 = SEK 11026. Lite trist också att behöva skarva 73 gånger.
Men det finns säkert både längre och billigare annorstädes.
Eller om man tar vanlig isolerad FK, blir ju lite bulkigare förstås.
Eller slaktar några toroidtransformatorer. |
| Amatören |
Posted - 2019/06/15 : 14:48:08
Då är detta heller ingen bra idé?
Valfri trådtjocklek och valfritt antal varv tills man uppnått önskat magnetflöde... |
| solhaga |
Posted - 2019/06/15 : 10:33:47
Skillnad mellan aximetrisk och planär simulering.
Aximetrisk: järnkärnan är en cylinder 15 mm hög och 10 mm i diameter.
Spolen är lindad runt järnkärnan.
I FEMM blir det då:
Det ger denna simulering:
Runt 0,65 T i mitten av kärnan men också blygsamma 0,13 T i järnkärnan utanför spolen.
Planärt: järnkärnan har ett tvärsnitt på 15 x 10 mm och oändligt lång.
Här är dock järnkärnan 150 mm.
Spolen är lindad runt den oändliga längden, här visas bara spolen i tvärsnitten; +100 varv på ena sidan och -100 varv på andra.
Det ger denna simulering:
Runt 0,25 T i mitten och 0,09 T i järnkärnan utanför spolen.
Varför lägre värden i den planära representationen?
I den aximetriska så påverkas kärnan av spolen runt om, i den planära i just bara tvärsnittet.
|
| solhaga |
Posted - 2019/06/13 : 23:51:42
quote:
men borde inte spolen vara inritad på båda sidorna av "kärnan"?
quote:
jag måste simulera "aximetriskt" kring z-axeln.
Simuleringen sätts upp som ett tvärsnitt i 2D med polära koordinater med z vertikalt och r horisontellt.
I 3D blir alltså det hela likt en donut, fast utan hål i mitten.
Det blir ändå samma resultat som för cylinderfallet.
Eller rättare sagt: "har simulerat det aximetriskt".
Jag förstår nu hur man kan simulera det "plant". Mer senare.
quote:
om man lindar spolen runt hela kärnan, typ ringkärnetrafo, vad händer då?
Bra idé, simuleringar kommer.
Man kan ju realisera det som ett antal seriekopplade 15 mm breda spolar.
|
| Double A |
Posted - 2019/06/13 : 21:27:59
Spännande tanke Amatören!
En fundering, jag vet ju ingenting om simuleringen av elektromagneten så rätta mig gärna, men borde inte spolen vara inritad på båda sidorna av "kärnan"? |
| Amatören |
Posted - 2019/06/13 : 21:08:12
Tänkte (Ja, det är sant!), om man lindar spolen runt hela kärnan, typ ringkärnetrafo, vad händer då? |
| solhaga |
Posted - 2019/06/11 : 23:47:16
Med 144 varv 12 AWG och 144 varv.
Observera att geometrierna är lite annorlunda mot ditt förslag; jag måste simulera "aximetriskt" kring z-axeln.
Magnetiska flödestätheten i gapet blir då:
144 varv blir dock 477 kvadratmillimeter, det vill säga en kvadrat på 22 mm.
Så med en geometri som kan gömma en större spolen i fronten, så kan man kanske komma upp i några tiondels T.
|
| Amatören |
Posted - 2019/06/11 : 17:31:17
Om jag dubblar spolarna då?
Designar om kärnan så det får plats. Kan "baksidan" av kärnan vara tjockare? Ger det isåfall några fördelar? |
| solhaga |
Posted - 2019/06/11 : 12:20:33
250 varv gav 0,11 T ovan.
Annan spolgeometri och bara 144 varv ger 0,05 T.
Notera att denna spole bara ger 0,15 T i järnet. |
| Double A |
Posted - 2019/06/11 : 08:36:16
0.05 T i gapet låter väldigt lite?
Är det en rätt iakttagelse? |
| solhaga |
Posted - 2019/06/10 : 20:34:27
5x15 mm ger 75 kvadratmillimeter som ger 144 varv av 20 AWG.
Vid 3 A fås en magnetisk flödestäthet vid spolen på 0,15 till 0,3 T.
I den magnetiska kretsen på motsatt sida spolarna är den magnetiska flödestätheten i praktiken noll.
I gapet 0,05 T. |
| Amatören |
Posted - 2019/06/09 : 23:31:35
quote:
Om du kan ange tråddiameter och antal varv samt tänkt ström
Det, min vän, överlåter jag till er att ange.
Detta är bara en modell baserat på ett livslångt konstruerande av svetsutrustningar, främst puntsvetstänger
Spolarna i denna modell är 15 breda och 5 tjocka. En början kanske...
|
| solhaga |
Posted - 2019/06/09 : 23:06:50
@Amatören:
Om du kan ange tråddiameter och antal varv samt tänkt ström, så kan jag simulera fram den magnetiska flödestätheten. |
| Amatören |
Posted - 2019/06/09 : 21:29:09
Då är detta inget att spinna vidare på, då?
 |
| solhaga |
Posted - 2019/06/09 : 15:24:26
Väl bekomme! |
| Double A |
Posted - 2019/06/09 : 15:10:52
Jag tackar och bockar Solhaga för alla fina simuleringar :)
Men nu är vi tillbaka till ett "vanligt" (nå ja) bandelement, och det finns det ju redan...
Kanske detta har möjlighet att bli bättre än köpe-elementen, va vet jag.
Jag tar all fin information med mig och funderar vidare på detta, lovar att återkomma om det blir ett test fram över. |
| solhaga |
Posted - 2019/06/08 : 11:26:15
Om en C-skiva kostar 50 SEK för 5 mm och magneterna 50 SEK styck (40x20x10), så hamnar man på 12,5 SEK/mm. Kostnad för polstycke tillkommer, säg 15 SEK/mm för hela motorn.
Sedan tillkommer problemet att bygga jiggar för att kunna montera ihop motorn förstås.
En tanke är att först sätta ihop polstycken och magneter för att sedan skjuta på C-skivorna en och en.
Andra saker som tillkommer:
Upphängning och kontaktering av band.
Transformator eller mångledarband?
Tillverkning av band.
Återledare om mångledarband. |
| solhaga |
Posted - 2019/06/08 : 11:00:58
Den andra, med en bit polstycke innan gapet:
Det magnetiska flödestäthetens variation över gapet:
0,49 T +/- 4 % över hela.
Det går att optimera utformningen av polstycket närmast gapet för att ge ett än mer linjärt flöde över gapet.
Och på tvären i mitten av gapet, såsom bandet rör sig:
0,47 T +/- 1 % över +/- 3 mm. Än bättre för +/- 1 mm, det vill säga bandets tilltänkta exkursion.
Detta ser riktigt bra ut, linjariteten hos den magnetiska flödestätheten skulle duga för ett icke diskantelement.
Det vill säga en större exkursion än +/- 1 mm.
Lite större variation strax intill polstycket dock:
Det ser fortfarande väldigt bra ut för +/- 1 mm. |
| solhaga |
Posted - 2019/06/08 : 10:34:47
Den första, med magneter närmast gapet, simulerad:
Det magnetiska flödestäthetens variation över gapet:
Och på tvären i mitten av gapet, såsom bandet rör sig:
Det ser ganska bra ut +/- 1 mm, mer skall ju inte behövas för ett diskantelement. |
All Forums
Fältspole funderingar.
