| T O P I C R E V I E W |
| Erik Andersson |
Posted - 2011/09/18 : 14:06:53
Jag ser ofta att olika rörfabrikat testas inbördes speciellt gäller det slutrör som KT88,6L6,EL34. NOS eller nytillverkat etc.etc. För att en dylik test ska bli rättvis måste rören mätas upp och ha identiska data, vilket kan vara svårt då de flesta rör tillverkas med inte alltför snäva toleranser, det är bla av den orsaken som ibland rör behöver matchas. Om ett rör diffar låt oss säga 10 ma ändras bla rörets inre motstånd och vill då även se en annan last i form av utgångstransformator och högtalare. Självklart kan det då gå att notera en viss ljudförändring, även om den ofta är bagatellartad och svår att identifiera, ofta är det fråga om ren placebo. Däremot kan det skilja en del mellan fabrikaten med hänsyn till livslängd,brus,mikrofoni mm men det är sällan något som påverkar den totala ljudkvaliten.
|
| 25 L A T E S T R E P L I E S (Newest First) |
| Oblivion |
Posted - 2011/11/02 : 16:21:35
jag fick tag i en curvetracer för ett tag sedan och använder den för att matcha rör nu, har en AVO mk3 stående också.
här är en rysk triod 6C45P
fördelen med en curetracer är ju att man kan se kurvorna för alla arbetspunkter samtidigt, och dessutom i många fall jämföra med databladets kurvor. |
| Imperial |
Posted - 2011/10/27 : 21:35:20
 |
| lennartj |
Posted - 2011/10/27 : 10:57:54
Hög tid för en lägesrapport.
Det mesta tyder på att det var en dålig lödning till övre E88CC-rörets katodlyt, för när vi scopade på dess galler var signalen ok och lika undre halvan, men före "ormoljekondensatorn" var den sågtandformad och nivån bara en fjärdedel av den rena sinusen i undre halvan.
Efter att ha lött loss lite för att komma åt att mäta katodlyten var den felfri och efter att ha lött tillbaka allt fungerar slutsteget som det ska och vi har inte lyckats reproducera felet (ännu).
Nu är nivåskillanden mellan de båda slutstegen vid samma insignal ca. 0,7 dB och det är nog vad den alltid har varit.
Jag har noterat att på det struliga slutsteget ligger spänningen i punkterna 2 och 3 alltid 10-15 V lägre än i det andra slutsteget som jag aldrig haft några problem med. Kan den skilladen i matningsspänning på ingånssteget förklara skillnaden i förstärkning?
Nu lider jag av svår abstinens efter flera veckor med kinesiska transistorslutsteg. Uppmätning och jämförelse av effektmotstånden får vänta några dagar.
Här ska avnjutas musik! |
| manw |
Posted - 2011/10/21 : 13:48:15
Hittade detta i ett forum jag är med i, tyckte det var lite intressant.
"Ian Thompson-Bell #8226; Noise in tubes at audio frequencies seems to be generally poorly understood. There are two sources of noise in tubes at audio frequencies - shot noise and flicker noise. Shot noise is the only one that is generally mentioned and there is a well known formula for calculating the equivalent input shot noise resistance for an tube of 2.5/gm. Since a higher gm gives less shot noise, most people would say that higher gm tubes give lower noise for audio. In practice this is not true because for much of the audio band, flicker noise predominates. Flicker noise is proportional to the square of the idle current and to get a high gm tube to exhibit a high gm you need to run it at a high current. This reduces shot noise but significantly increases flicker noise. Since flicker noise predominates in most of the audio band, the best design strategy is to set the first stage current as low as practical. This significantly reduces flicker noise but increses shot noise because gm is reduced. Despite that, flicker noise still predominates in the audio band.
This is even more important for RIAA stages because flicker noise is inversely proportional to frequency (and is sometimes called 1/f noise). This means it gets bigger as the frequency gets lower which is bad news for RIAA amps and even more reason to manage flicker noise and ignore shot noise.
The thing about flicker noise is that is varies greatly from sample to sample of the same tube type and is thought to be caused by imperfections in the cathode coating material. This means it really is worthwhile selecting first stage tubes for lowest flicker noise and this was commonplace in the early days of tube mic pres and mixers.
So, the bottom line is that, in practice, the 6SN7 is no noisier than any other triode at audio frequencies.
Cheers
Ian" |
| Erik Andersson |
Posted - 2011/10/12 : 14:41:25
Just det 4,7 K. Du behöver inte mäta signalen där det är spänning kolla på gallersidorna i stället du kan böeja med att kolla signalen på slutrörens galler dvs stift nr 5 på rörhållarna då ser du om signal kommer ut från dina superkondensatorer. Men kolla katodlyterna först.
|
| lennartj |
Posted - 2011/10/12 : 13:47:57
Jodå, tongenerator finns, både en gammal analog och funktiongenerator i den USB-anslutna leksaken från Velleman.
Mäta open-loop? Menar du att jag ska löda loss 4,7k motståndet som kommer från utgångstrafons 16 ohms-tapp som går till ingångsrörets katodmotstånd?
I specen för mitt Velleman PCSGU250 står i oscilloskopdelen max input 30 v (AC+DC), men jag har en bättre prob som är specad för 600V DC+AC i 10x läge.
I punkt 2 har jag 296 V och i punkt 3 197 V.
Vågar jag använda den?
 |
| Erik Andersson |
Posted - 2011/10/12 : 11:51:15
Jag glömde nämna att det även fodras en tongenerator för felsökningen. Om inte någon sådan finns till hands går det i yttersta nödfall att mata in bruset från en tuner och följa den genom förstärkaren. Men som sagt testa katodlyterna till slutrören först. |
| Erik Andersson |
Posted - 2011/10/12 : 07:03:09
Urk! På mig verkar det som om det svagare slutsteget endast jobbar med ett rör! Kan vara en tom katodelektrolyt, men felet verkar vara för markant för det, kan lätt kollas med att lägga en annan e-lyt parallellt över. Annars är det ingen dum ide att gå systematiskt tillväga genom att köra i open-loop (utan motkoppling) och med hjälp av oscilloskopet mäta sig fram var det ballar ur. Går det inte att montera de ryska ormoljekondensatorerna lite snyggare? |
| lennartj |
Posted - 2011/10/12 : 02:16:27
Nu har jag äntligen mätt på mina ombyggda Mk.III som Erik nämner i sitt inlägg 2011/09/19 kl.08:43
De har 385-390 Volt över anoder/skärmgaller mot jord, spänningsfallet över katodmotstånden ligger på ca 35 Volt, men i praktiken är de inte på 390 ohm, som schema och märkning säger, de är på mellan 420 och 442 ohm vilket jag tagit hänsyn till när jag bereäknat strömmen genom olka fabrikat på nya KT88. Jag har mätt fyra exemplar av varje 2 gånger
JJ 74-76 mA, Svetlana winged-C 80-83 mA, Ryska Gold Lion 80-83 mA.
Jag får det till en förlusteffekt på måttliga 30 W, rätta mig om jag har fel.
I de här mätningarna uppförde sig båda slutstsgen mycket likt.
För att likna normal drift hade jag hela tiden 1 kHz 100 mV på ingången, vilket gav ca 4,2 V över mitt 9 ohms ryska effektmotstånd. Det andra sluteget har så länge jag minns gett aningen lägre utnivå vilket jag kompenserat med balanskontrollen, men nu mätte jag upp hela 4 dB differens, bara ca 2,6 V ut.
Nu kollade jag max uteffekt, vid nätt och jämt synlig klippning tog det friska steget 390 mV in och gav 15,5 V ut motsvarande drygt 26 W men det andra såg ut så här:
oavsett vilka rör jag satte i som beter sig perfekt i det andra slutsteget, inklusive E88CC och ECC82 rören.
10 kOhms motståndet mellan sista nätlytsektionerna diffar mindre än 1 %, liksom motstånden i motkopplingen. Var ska jag leta?
Kom just att tänka på att i det slutsteget har jag ett par ryska 220nF 600 V teflon som kopplingskondingar, som visserligen mätte perfekt innan jag baxade dit dem. Kan en dålig sådan vara orsak till osymmetrin? I så fall får jag väl börja med att löda loss dem och sätta dit moderna plastkondingar och se vad som händer?
|
| lennartj |
Posted - 2011/09/22 : 17:38:16
Ja, Erik berättade att han hade ett försteg på gång där bara phonoingången var aktiv och att han gett lite extra gain i slutstegen. 1987 använde ju nästan alla ett flertal programkällor som levererade 0,775 volt ut som mest. |
| Imperial |
Posted - 2011/09/21 : 19:21:34
Tjenare!
Jag var lite otydlig i min förklaring där.
Det är sant att det är bara å dämpa ingångs signalen.
Svinget blir det som B+ spänningen ger utrymme till
å srpp i detta fall behöver inget Anod motstånd.
Var denna modden tänkt att köra med passivt linje steg?
/ |
| Erik Andersson |
Posted - 2011/09/21 : 13:55:30
Nä! Driversteg kanske. SRPP har en annan nackdel jag glömde nämna: Den har högfrekvena dumheter för sig ibland vilket kan resultera i att förstärkaren piper på en mycket hög frekvens, som kan vara svår att åtgärda med ferrit (inte feppit hrm) ringar och andra åtgärder. När SRPP går som drivsteg däremot är nivån så låg att detta inte är något roblem (problem). |
| reVintage |
Posted - 2011/09/21 : 13:38:33
F-n vilken duktig snubbe den där Wallman. Att han tog fram kaskoden vet jag med bestämdhet men SRPP. Han var iaf verksam på Chalmers ett tag.
Kaskodens nackdel är som Erik säger att den har pentodkaraktäristik vilket i praktiken betyder att utgångsimpedansen är lika med anodmotståndet. Den får bättre karaktäristik(lägre H3) om man lastar den hårdare men då blir gainen(Ra*Gm) lägre så att lika gärna kan köra triod.
Ang. SRPP så är den lastkänslig vilket funkar OK som i ovanstående fall då lasten är konstant. Det blir dock ganska halvorna lastar varandra lite hårdare vilket innebär lite högre dist och lägre gain. Hur är det med verkningsgraden någon som räknat? Funderar på detta den den kallas PP. Erik, skulle du göra ett SRPP ingångssteg idag? |
| Erik Andersson |
Posted - 2011/09/21 : 12:53:19
Jag vet inte om jag fattat dig rätt Imperial, men för mycket swingkapacitet kan det inte bli, utan swinget är helt beroende av ingående signal till förstärkaren. Om swinget (topp-till-toppspänningen) överstiger en viss nivå klipper förstärkaren och då får man minska inkommande signal på lämpligt sätt. Sedan kan naturligtvis förstärkaren ha ohanterlig känslighet men det är en helt annan historia. Nog om detta.
SRPP kopplingen, vilket betyder serie regulated push-pull är en gammal koppling presenterad av Wallman redan 1947 tror jag. Den har högohmig ingång och lågohmig utgång genom att översta röret fungerar som katodföljare direkt kopplad till det undre röret, dessa två rör är 180 grader fasförskjutna till varandra, vilket gör den till en Push-Pull koppling. Nackdelen med denna koppling är strömmotkopplingen i det övre röret samt att Millerkapacitanserna är närvarande i det undre röret. Närbesläktat med SRPP är kaskodkopplingen där övre rörhalvan är gallerjordad och signalen tappas ut från den övre anoden, vilken har ett anodmotstånd i vanlig ordning. Nackdelen med denna koppling är att den får pentodkarraktär och kan vara mindre lämplig som spänningsförstärkare. Fördelen där är att Millercapacitanserna inte är framträdande vilket gör denna koppling lämplig som HF-förstärkare som tex tuner front end.
I den aktuella Dynaco ombyggnaden medger SRPP kopplingen att slutrören kan arbeta med relativt lågohmiga gallerläckor vilket är en fördel då KT88/6550 inte gillar högt gallermotstånd. Om det vill sig illa kan höga värden orsaka glödande anodplåtar och ev större skador på förstärkaren. Ett typexempel på detta är förstärkaren MA TVA 1. |
| Imperial |
Posted - 2011/09/21 : 09:59:38
Tjenare!
EA:Det hade väl varit bättre att köra med ditt drivsteg som du har till ex 265 eller triod 750 än å blanda in srpp
Jag har lyssnat på en sådan mod gjord av Lodström å det lirade på bra men det ger på tok för mycket sving för 6550 med så låg bias spänning.
Jag har Lodis gamla "Ballong triod slutsteg" med E408N å där har han ugefär samma drivsteg å det blir på tok för mycket förstärkning för dom stackars trioderna.
Det löste Lodis med lite motkoppling å då mätte det bra
Jag var med när han hade skruvat ihop en PPP med ECL82 eller om det var ECL86 å jämförde med E408N å han tittade fövånat på mig efter att det nya steget spelat nån minut å sa "den här låter ju bättre"
Så sålde han E408N steget dagen efter.
Det var en period då det var poppis med srpp å liknande kopplingar.
Jag tycker att srpp kan funka rätt bra i slutsteg som drivning till slutrören men inte i ett försteg.
Dynaco MKIII stegena!
Skulle man inte kunna ta bort fasvändar steget å göra om srpp'n till fasvändare istället å då kunna få mindre komponenter i signalvägen
/ |
| reVintage |
Posted - 2011/09/20 : 11:20:44
Måste nog koppla ihop min. Det räcker ju med att hänga på en rörhållare utan omkopplare för att testa funktionen. |
| Bernt Jansson |
Posted - 2011/09/20 : 09:23:17
Nu blev jag ännu mer intresserad. Jag ska läsa manualen lite noggrannare sen vill jag nog köpa ett sånt kort. |
| reVintage |
Posted - 2011/09/20 : 09:16:08
Hej Staffan!
Funkar! Som synes Curvetracer också. Ej heller behöver man gå via ljudkortet iom man går via serieporten. Men det vore ännu bättre med USB. |
| Stajo |
Posted - 2011/09/20 : 08:55:26
Här är en länk till engelskspråkiga dokument beskrivande MODULE LAMPEMETRE ANALYSEUR
https://skydrive.live.com/?provision=1#cid=A82AE51E025D3D97&id=A82AE51E025D3D97!125
Hoppas länken funkar, det är till min skydrive
mvh
Staffam |
| Erik Andersson |
Posted - 2011/09/20 : 08:25:52
Jag tittade på min gamla ombyggnad och undrade varför jag direkt efter likriktaren reducerade spänningen med ett 200ohms motstånd. Vad var det för mening med det? Det har jag fullständigt glömt det har ju gått några år. En teori är att göra en stabilare nätdel en annan orsak kanske var att inte överbelasta de usla amerikanska eletrolyterna f-n vet. Alternativet var att skippa motståndet och höja värdet på slutrörens katodmotstånd till 680 ohm eller ersätta likriktarröret med dioder och då ytterliggare höja katodmotstånden till 820 ohm. Då kanske en tillslagsfördröjning vore på sin plats för att skona elektrolyterna. En fördel med högre spänning är att drivstegen får mer att jobba med, men då driversteget är utförd som en SRPP finns det inget anodmotstånd att ta hänsyn till för att få tillräckligt swing till slutrören. På bilden ser jag att E80CC använts som drivrör i stället för ECC82. Nåja det hela verkar fungera till belåtenhet.
Beträffande original MK3 är det en mycket ruffig förstärkare. Fasdelaren är en sk Consertina dvs en enkel splittriod. Denna koppling är mycket olinjär speciellt vid hög utstyrning, den bör alltså ej direkt mata ett så kraftigt slutrör som KT88 (6550). I den kända Williamson förstärkaren från 50-talet användes denna typ av fasvändare som ingångs och inte drivsteg, varvid utstyrningsnivån minskade och därmed även olinjäriteten. Ett klart bättre alternativ. Att MK3 fortfarande den dag som idag är försvarar sin plats är ett uselt betyg för många av dagens halvledarförstärkare. |
| pix |
Posted - 2011/09/19 : 21:56:07
Imperial
Jag tror inte ens att en Eico 666 behövs, även du då har ett färdigt "paket" med alla delar där
Jag varde att bygga S. bench RAT i stället för flexibilteten att kunna switcha mellan pentod-triode mode, samt att testa röret som det används i en stärkare, dvs med DC matning.
Allt funkar klockrent och med stor noggranhet.
Alla tracers bygger ju annars på AC testare.
Jag tycker nog att Eriks idé om ett göra enkla mät kopplingar direkt i steget är väldigt tilltalande.
En justerbar bias och kontrollerad stimulus-signal, och så en liten anod resistor att mäta spänningsfall över, med sin fluke så är det ju klappat och klart
Kanske som en lite test-feature inbyggd i försärkaren
Mvh
/Lars |
| Imperial |
Posted - 2011/09/19 : 21:08:52
Å fxxn!
Jag har en sån 666 liggandes
/ |
| pix |
Posted - 2011/09/19 : 20:36:34
Vill man göra det ännu enklare, så... 
Dmitry Nizhegorodov har en intressant idé för en superenkel rör-tracer
På hans sida finns en Java-applikation att ladda ner här:
http://www.dmitrynizh.com/plate-curve-tracer-acpc.htm
Sen använder man nätfrekvensen (50Hz) och "drar" ur svepet via anoden
Förutom den nerladdningsbara java-appen (gratis) in i datorn, med ett stereo ljudkort, så behövs vara en handful med småplock från skrotlådan.
Mvh
/Lars |
| soundbrigade |
Posted - 2011/09/19 : 17:05:54
Jag tanker osokt pa Rosenblits universella, men nagaot komplicerad PSU som finns beskriven i hans Basic-bo, Med ett sadant nataggegat kan man sno ihop enkla rorsteg for att sedan kunna justera anodspanning resp biasspannin |
| Erik Andersson |
Posted - 2011/09/19 : 16:57:38
Är man mycket noggrann bör man naturligtvis göra det, men det blir mycket arbete. Däremot om man mäter brantheten med att ändra gallerförspänningen 1 volt och läser av anodströmsändringen (tycker lata jag är enklast)kan man göra det både med att öka och minska om det då erhålles olika resultat, bör tycker jag ett annat rör användas.
Ett tillägg till mitt inlägg i morse: Vad gäller mätning i MK3 är att beakta att båda slutrören ligger på samma motstånd, resultatet skall alltså delas med två och ingenting annat. |
All Forums
Rörsnack.
