| T O P I C R E V I E W |
| pix |
Posted - 2010/04/01 : 19:42:17
Som en parallell tråd (parafeed tråd  ) till Bardis tråd om parafeed kopplad interstage transformator startar jag denna tråd.
Ämnet är snarlikt men med lite andra förutsättningar.
Jag spelar själv med ett parafeed kopplat 300B slutsteg och är mycket nöjd med ljudet. Det hindrar ju ändå inte att man kan diskutera om varför, och kritiskt ifrågasätta vilka brister och förtjänster parafeed kopplingen har.
Jag drar lite "surr" först 
Ett traditionellt SE-transformator kopplat utgångssteg:
Transformatorn har ett luftgap och därmed rel. låg primärinduktans (ca 25 Henry). Transformatorn måste hantera både tomgångsström (DC) och signalsving (AC) och måste därför dimensioneras fysiskt stor.
Storleken gör att det blir en stor ledarexponering och läck kapacitansen är rel. hög
Ett parafeedkopplat SE-transformatorkopplat utgångssteg:
Utgångstransformatorn har nu flyttats och sitter monterad parallellt med röret.
För att behålla tomgångsströmmen i röret (för signalsvinget), men leda AC via transformatorn så seriekopplas denna med en kondensator.
Bortfall av DC gör att transformatorn inte behöver något luftgap.
Primär induktansen ökar markant (ca 100-500 Henry) vilket betyder att den inte lastar röret lika hårt vid låga frekvenser.
Bortfall av DC gör även att utgångstransformatorns dimensioner kan minskas. Detta innebär att exponerad ledaryta minskar och läck kapacitansen minskar
Kort sagt, en mer "perfekt" transformator, men till priset av seriekoppling av en relativt stor kondensator...
Tyvärr har allt en baksida..
Transformatorn i ett traditionellt SE-steg är inte bara en impedanstransformering. Den utgör ju även Anodlast för röret.
Med ett parafeed kopplat SE- utgångssteg använder man ofta en drossel som Anodlast.
Denna drossel måste då utrustas med luftgap då den sitter i serie med röret (spänningssvinget)
Har vi inte då bara flyttat brister från utgångstransformatorn till anod drosseln ??
/Pix
|
| 25 L A T E S T R E P L I E S (Newest First) |
| pix |
Posted - 2010/04/08 : 11:35:31
Lars,
quote:
Lars,
Bygg två likadana steg som du har, fast med konventionella OPTs.
När jag blir pensionär, då jäklar
Har för mycket i pipen nuförtiden
Jag tycker att det är spännande med alternativa kopplingar, och det är ju det som får utvecklingen att gå framåt (även om PF är riktigt gammalt)
Men jag tror att PF är mer komplext en trad. SE och det kräver nog mer för att optimera en sådan koppling
Det som Imperial skriver ovan med känslighet av last är också intresant
Vad händer med dämpfaktor, back EMK och olijär last vid PF vs Trad SE?
De PF jag sett (300B/2A3/#45) har enbart varit avsedda för högeffektiva högtalare.
Ser ni någon pro-con i detta sammanhang?
/Pix |
| reVintage |
Posted - 2010/04/08 : 10:39:42
quote:
PF är ju en mer komplex lösning än den tradtionella.
Tre komponenter i stället för en, och en konstruktion som bygger på resonans.
Det finns ett 2-komponentsalternativ också:
Bifilärtrafo(Slagle 500USD/st) istf drossel och sedan OPT. Så vips är den "eländiga" kondensatorn borta. Men nu blir riktigt dyrt trots att vi inte vet om det öht är bättre.
Lars,
Bygg två likadana steg som du har, fast med konventionella OPTs.
Då kommer jag omgående  . |
| pix |
Posted - 2010/04/08 : 08:42:46
Hej
CCS/Toroid är väll ett enkelt sätt att testa hur PF funker
Men för att dra några slutsatser mellan trad. SE vs PF med så olika komponenter tror jag är omöjligt
Den bästa och mest uttömmande gämförelsen jag sett hittils är nog den Imperial beskrev ovan.
Jag tycker att det är bättre ni hällsar på hos mig så spisar vi lite skivor i stället, så får var och en bilda sig en uppfattning om hur det låter
Om någon har en riktigt bra Trad. 300B SE så kan vi köra lite A-B
Det känns som ett mer korrekt sätt att dra några slutsatser´då bägge enhetrna (förhoppningsvis) är bestyckade med komponenter avsedda för resp. koppling
mina 5 cent.
/Pix
|
| Bardis |
Posted - 2010/04/07 : 21:10:10
Kan använda lite grus i stället för anoddrosseln.
Borde finnas en liten SE-traf för bara några watt till rimlig peng? |
| reVintage |
Posted - 2010/04/07 : 20:33:08
En 30VA nättoroid har dessvärre inte mer än ca 100H induktans. Men för experiment duger det nog.
Värre med anoddrosseln, den kostar väl ung. lika mycket som en konventionell OPT.
|
| Fuling |
Posted - 2010/04/07 : 19:39:33
Kan inte se att någon nämnt möjligheten att använda vanliga ringkärnetrafos? |
| Bardis |
Posted - 2010/04/07 : 19:13:24
Finns det bra och billiga transformatorer om man vill testa? |
| pix |
Posted - 2010/04/07 : 13:12:10
Lars,
quote:
För att göra en relevant jämförlse måste man ha två förstärkare som är identisks förutom utgångsjärnen. PIX, har du haft den möjligheten? Skulle vara intressant om man fick den chansen.....
Jo, det vore spännande.
Jag tänkte skriva att det är svårt att göra utan att förändra fler parametrar, men jätteintressant läsning från Imperial
Mvh
/Pix |
| Imperial |
Posted - 2010/04/07 : 11:37:11
Tjenare!
Jag har jämfört PF med SE å den stora skillnaden är i basen då PF ligger mer åt PP i karaktär än SE.
Jag körde mest med 6L6G Tiodkopplat å ca 300V på Anoden och 6SN7 som driver.
Jag provade olika Drosslar å lasta anoden med mellan 20-75Hy.
Över 40Hy i denna koppling hände det inte såmycket med ljudet.
Under 40Hy så blev det krångligheter i basen.
Uteffekten var ca 1,5W
Mellanregistret upplevde jag som mer detaljerat med SE än PF men det var inga stora skillnader.
Däremot så kan en dålig konding eller fel värde förstöra ljudet totalt.
När det gäller utg järn i PF koppling så är det inte så stora skillnader.
jag har kört med vanliga PP järn med primär impedans mellan 2,3 - 10KOhm
Har man bra induktans i primärlindningen så blir basen bra men kör man med något som har låg induktans så blir midden mer framträdande.
Basen går fortfarande långt ner men saknar kraft.
Jag har kört med mina steg på Imperial (vad annars) å då på inte allt för höga volymer med andra ord små konrörelser.
Jag vet inte hur en PF koppling beter sig på vanliga högtalare då man har betydligt större konrörelser å i vissa fall kanske även klippning.
Då högtalarelementet ger en puls tillbaka till steget.
Nu var detta några år sedan så jag kommer inte ihåg hur grejjerna mätte.
/ |
| reVintage |
Posted - 2010/04/07 : 11:03:53
För att göra en relevant jämförlse måste man ha två förstärkare som är identisks förutom utgångsjärnen. PIX, har du haft den möjligheten? Skulle vara intressant om man fick den chansen..... |
| Bardis |
Posted - 2010/04/07 : 10:46:27
Men var inte blyg Pix! Säg vad du tycker om ljudet för det är ju det intressanta! |
| pix |
Posted - 2010/04/07 : 08:43:57
Utan att säga något om ljudet (efterssom jag är partisk )
PF är ju en mer komplex lösning än den tradtionella.
Tre komponenter i stället för en, och en konstruktion som bygger på resonans.
Mvh
/Pix
|
| reVintage |
Posted - 2010/04/06 : 21:18:47
OK, vi är lite mer pragmatiska:
Varför är aldrig(nja) PP-parafeed slutsteg förekommande kommersiellt och ens i vår DIY-ankdamm?
Bardis,
Tror du fick en länk till www.nutshellhifi.com av mig. I avsnittet om WE täcks i stort sett allt i detta ämne. |
| Bardis |
Posted - 2010/04/06 : 21:12:38
Vad halverar verkningsgraden?
Det är som det mesta i den här branchen. Man måste testa innan man vet.
I fallet med SE-trafos har man fördelen med att använda en mer ideal trafo utan luftgap och större induktans. Men i PP-fallet är luftgapet väldigt litet från början. Det som återstår är att man kopplar bort nätdelen med kondingen och får en annan last pga CCS:en. |
| reVintage |
Posted - 2010/04/06 : 20:10:24
Inga som helst problem. Förutom frågan: Varför halvera verkningsgraden samt behöva kosta på en audiograde kondensator utan att veta om det kommer att låta bättre?
|
| Bardis |
Posted - 2010/04/06 : 19:33:15
Vad finns det för förutsättningar för att göra en parafeed-koppling på ett PP-steg?
|
| reVintage |
Posted - 2010/04/05 : 17:49:40
Spartrafo känns lite utopiskt då de inte finns färdiga, custom kostar. En PP är inga problem då den finns lättillgängligt. |
| pix |
Posted - 2010/04/05 : 17:14:32
Martin,
quote:
Varför skulle det vara olämpligt för utgångssteg? Den del av lindningen som man belastar med lasten får naturligtvis lindas med grövre tråd ja lika grov tråd som sekundären har i en vanlig fulltrafo, här blir det ingen skillnad, eftersom du kan tillgodoräkna dig varven i den del du använder som sekundär i primären (det finns ju bara en lindning) så går det åt mindre koppartråd totalt sett, det är därför det kallas spartrafo.
Visst, i så fall borde det inte vara sämre
Frågan är ju då bara om det blir så mycket enklare än en traditionell utgångstransformator?
Om man totalt sett spar motsvarande sekundärlindningen, till ett pris av att man tappar den galvaniska separeringen av primär till sekundär så är det kanske en fråga om prioritering
En vanlig transformator är ju ett inbyggd skydd mot DC till högtalaren
Men jag håller med om att det är en intresant tanke
Man kan fundera vad som händer med strökomponenter
I en vanlig utgångstransformator växlar man ju primär och sekundär, vilket ökar bandbredden på transformatorn
I vissa fall sektionerar man även varje lager i sidled för att styra strökomponenterna.
Det senare skulle vara möjligt i en spartrafo, för att minska läckkapacitansen genom att använda en sektionerad bobin.
/Pix |
| reVintage |
Posted - 2010/04/05 : 15:06:35
Vi får inte glömma den usla verkningsgraden hos PF. Hälften av konventionell trafokoppling i teorin . IRL? |
| MartinX |
Posted - 2010/04/05 : 14:09:24
Varför skulle det vara olämpligt för utgångssteg? Den del av lindningen som man belastar med lasten får naturligtvis lindas med grövre tråd ja lika grov tråd som sekundären har i en vanlig fulltrafo, här blir det ingen skillnad, eftersom du kan tillgodoräkna dig varven i den del du använder som sekundär i primären (det finns ju bara en lindning) så går det åt mindre koppartråd totalt sett, det är därför det kallas spartrafo. |
| pix |
Posted - 2010/04/05 : 13:49:47
Hej,
Fulltrafo,
Detta förekommer ganska ofta i gamla rörböcker som Radio Designers Handbook, som interstage-koppling
Men i utgångssteget är det olämpligt
I och för sig skulle man få en impedansomsättning, men primärlindningen är lindad med tråd anpassad för ca 50-100mA.
Om del av denna lindning skulle ligga på lasten (högtalaren) så är resistansen så hög att det skulle bli väldigt stora förluster.
En primärlindning med tråd, lämplig för sekundärlasten, skulle få omkretsen att bli mycket stor, och även här, med högre förluster som följd.
Men som interstage, och framför allt som step-down är ju detta intressant.
Tyvärr klipper denna inte av jorden, vilket kan vara en fördel i vissa interstage-kopplingar (batteri bias etc.)
För de som provat linda egna signaltransformatorer, vet hur komplicerat det kan vara med varnade primär/sekundär lindningar, och en fulltrafo är betydligt lättare att lyckas med
Och då kanske på sektionerad bobin som minskar läck-kapacitansen
Det skulle vara intressant med en fulltrafo med paralella lindningar på den gemensamma delen (primär + sekundär), och en tunnare tråd i den lindningsdel som enbart ligger på primärsidan.
Lundahl har ju separerade lindningar, så det klanske skulle vara möjligt att koppla en "optimal" fulltrafo.
Mvh
/Pix
|
| reVintage |
Posted - 2010/04/05 : 13:41:51
Det du säger med oerhört många ord är precis det jag sa. Nu blev det inte särskilt lättbegripligt.
Men en bild är mer än tusen ord:
|
| MartinX |
Posted - 2010/04/05 : 13:18:57
quote:
Låter intressant. Men är inte det ung. detsamma som att ansluta sekundären mellan primärens minus och jord?
Jag förstår inte rikift hur du menar där, men en sparkopplad trafo är som att man i ditt schema på lemlästade Quaden tog bort lindningen L1 från utgångstrafon och i stället kopplade in sig på ett uttag på L2 som motsvarar samma varvtalsomsättning som L1 gjorde. Att tänka på är att i en sparkopplad trafo är alla varven både primär och sekundär samtidigt vilket innebär att alla varven alltid är med i "primären" medans antalet varv i "sekundären" varierar beroende på hur man kopplar in lasten. Det blir lätt att anpassa sekundärimpedansen för det är bara att göra så många uttag man känner för för olika laster och dom icke inkopplade uttagen är ingen nackdel med "dödtråd" som ligger och tar plats i lindningen som det blir på en fulltrafo. |
| reVintage |
Posted - 2010/04/05 : 12:15:00
Låter intressant. Men är inte det ung. detsamma som att ansluta sekundären mellan primärens minus och jord? |
| MartinX |
Posted - 2010/04/05 : 11:33:27
En potentiell fördel med parafeed utgångssteg som man sällan ser utnyttjat är möjligheten att använda en spartrafokopplad utgångstrafo vilket skulle kunna ge ännu lägre förluster och högre bandbredd. Varför används inte detta mer? |
All Forums
Parafeed som utgångssteg
