HifiForum.nu testar Pathos Logos

Av: Neodynium

Datum: Maj

Plats: Halmstad

Lyssningsintryck:
Basområdet:
Stärkaren hade lätt kontroll över de 2 olika högtalare paren som användes. Basen grävde sig riktigt djupt. Många stärkare tappar lätt kontroll över baselementen så man får en grumlig, difus bas.. detta gällde inte med Pathos Logos. Basen var dynamisk, klangriktig, fast och torr. Även på höga volymer så bibehölls detta.
Stärkaren grävde sig ner i djupet och gav en djupbas med testhögtalarna som jag inte var van vid. Det enda jag grämde mig över var att jag inte hade mina Jm Lab Utopior kvar så jag kunde höra hur djupt den kunde få dem att gå. Basen var så pass kvalitativ att jag inte tänkte mycket på att jag inte hade några fullregister högtalare att testa med.

Mellanregistret:
Även här var den mycket stark. Den briljerar på detta område och gav ett mycket fint mellanregister. Röster presenterades mycket bra, både kvinnor samt mansröster. Den var bra på att separera instrument/ljud och KONTROLL var ett ord som dök upp i mitt huvud hela tiden. Den hade full kontroll över både Jm Lab Electra 907Be samt Electra 926s mellanregister.
På höga volymer så kan ofta mellanregistret bli pressant och ändrar klang.. skrikigt.. men det hände INTE här.. Jag spelade så högt jag klarade av och det kändes som stärkaren hade tom mer att ge ändå, 110watt kan räcka långt!
Lystern och klangen som kombinationen gav var mycket fin. Mellanregister i högsta klass!! Kändes som det bästa av två ”världar”, Rör och Transistor. Rörens silkighet och värme och transistorns kraft och energi.

Även kylfläsarna bär italiensk design

Diskanten:
Av de alla stärkare jag har testat så har inte många transistor förstärkare kommit nära en riktigt bra Klass A Rörsteg. De har visat distorsion vid relativt låga volymer och känns ofta pressad och lite digital.
Man brukar nästan ”ducka” när vissa kvinnliga artister drar sin högsta stämma eller när Hammond orgeln från Patricia Barbers, Companion, piper till i de duktigt höga stämmorna den klarar av. Hur gick det då för Pathos Logos stärkaren? Andra förstärkare i en mycket högre prisklass hade ju inte klarat sig.

Pathos Logos är en njutningsmaskin!!
Med rätt matchning så får man en underbart varm, fin diskant. En diskant som ändå i sin varmhet tar fram alla detaljer på skivorna. Den hjälper till att sprida massor med luft när jag körde med Jm Lab Electra 907Be. Den känns inte det minsta avrundad, vilket jag avskyr. Här stängdes inget in! Den fick tom Jm Lab Electra 926s diskant att vakna till och visa sin kvalité.

Musiklyssning:
Jag spelade massor med skivor under tiden jag hade förstärkaren. Allt från Audiofil jazz via Dimmu Borgir till Infected Mushroom spelades.

Några intryck som måste nämnas:
Infected Mushroom - Converting Vegetarians, The other side

Låt 1. Dynamik i massor utan att det blir ansträngt, ljuden läggs på lager efter lager i ljudbilden, rösten ligger bakom alla lager, nästan spöklig seperation, basen är kraftfull och bibehåller detaljer, skärpa och ”knorr”.

Låt 13. Pianot spelas upp med en otrolig dynamik, spricker Inte upp. Man hör tonerna runt om och hur de klingar ut. 1 minut in i spåret: Ljuden ligger otroligt långt bak i ljudbilden, Snare ljuden är detaljerade och blir inte hårda/jobbiga.

Ingen brist på ingångar!
Vare sig XLR eller RCA...