| Author |
 Topic  |
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
 Posted - 2011/03/31 : 07:13:17
|
I en högkvalitativ rörförstärkare måste samtliga ingående förstärkarsteg arbeta tillsammans så att deras inbördes goda egenskaper tillgodoses.Vi måste även beräkna dynamiskt då musiken i motsats till tex en sinuston, består av en signal med stora amplitud och frekvensvariationer ofta under extremt snabba tidsförlopp. Detta gäller inte minst anpassning drivsteg-slutrör.
De vanligaste drivstegen kan indelas i 3 huvudtyper.
1: Anodföljaren, är den vanligaste och enklaste kopplingen. Viktigt är att katoden är bra avkopplad med lämplig kondensator för att undvika störande strömmotkoppling, samt att anodmotståndet har rätt värde för att erhålla tillräckligt högt odistorderat spänningsswing till effektrören. Nackdelen med anodföljaren är den relativt höga kretsimpedansen, vilket kan göra den belastningskänslig.
2: Katodföljaren, en mycket använd koppling i effektstarka förstärkare. Här tas signalen ut över katoden, vilket gör steget lågimpedivt och därmed mer eller mindre okänsligt för belastning. Denna koppling är kraftigt strömmotkopplad vilket tyvärr är dynamikbegränsande.
Katodföljaren förstärker inte signalen utan endast impedansomvandlar, den är dessutom ej speciellt välljudande därför är det en fördel att slippa använda den. Katodföljare användes ofta i sk buffertförsteg och "rör CD" mm där kopplingen ofta endast fyller en dekorativ funktion.
Hit hör även den sk SRPP kopplingen vilken ofta består av ett dubbelrör kopplat som ett anodföljarsteg med en katodföljare på toppen. SRPP kopplingen är en Push-Pull funktion,
alstar således udda övertoner samt är dessutom strömmotkopplad i den övre rörhalvan.
3: Transformatorkoppling, detta är en koppling med anor från 20-talet. Här ställs mycket höga krav på att transformatorn är fullt linjär över hela audioområdet, vilket är mycket ovanligt. dessutom måste den vara fasriktig. Transformatorkoppling användes ofta då begränsad anodspänning finns tillgänglig.
Anodföljaren är utan tvekan den koppling som påverkar ljudet minst i negativ riktning. Men då den är belastningskänslig måste hänsyn tas till detta när vi skall driva slutrören. Om nu slutrören arbetar med en fast gallerförspänning på x antal volt, talar vi om att vi har ett visst gallerområde. Om insignalen understiger gränsen för detta gallerområde, påverkas ej anodströmmen i röret. (vid Klass-A) Men om insignalens topp-till-topp värde överstiger gallerområdet börjar anodströmmen i röret att ändras (gallerström flyter, vid Klass-B).När detta sker minskas rörets inre motstånd drastiskt och drivsteget/anodföljaren blir nerlastad med reducering av ljudkvaliten som följd. Detta innebär i klartext att om förstärkaren arbetar med fast bias i kombination med höga effekter bör lågohmig driver i form av katodföljare eller transformator användas. Vad som även händer när slutrörets inre motstånd minskar, är att röret vill se en annan belastningsimpedans, vilket medför att effekten inte ökas nämnvärt. För att kompensera för detta och få förstärkaren att leverera högre effekt tillföres motkoppling i olika former. Det är lätt att förstå att detta inte är speciellt lovande för musikåtergivningen!
Av detta kan vi dra slutsatsen att Klass-A slutsteg drivet av en anodföljare är den enklaste vägen till välljud. Detta förutsätter i de flesta fall att gallerförspänningen alstras över ett katodmotstånd dvs autobias. Denna koppling är enkel, men mycket smart då spänningen över katodmotståndet är negativ i förhållande till gallret. Följande händer: När strömmen genom röret tenderar till att öka, ökas även spänningen över katodmotatåndet varvid strömmen genom röret inte ändras. Genom detta förfarande blir strömmen genom slutröret oberoende av insignalen (vid Klass-A). Och då ser vi att gallerström ej flyter i röret, och vi kan då med fördel använda anodföljarsteg utan risk för nedbelastning av drivsteget. En annan viktig fördel med autobias är att slutstegets gallerläcka kan väljas högre (värden finns ofta i rörtabellerna) v
varvid även detta medför mindre belastning på drivsteget.
Nackdelen med autobias är att en viss del av driveffekten går förlorad över katodmotståndet.
Katodmotståndet bör även avkopplas med en kondensator (inte alltid nödvändigt i Push-Pull steg) för att eliminera icke önskad strömmotkoppling. Denna kondensator kan visserligen orsaka en mindre bra tidskonstant, vi har egentligen inget val då motkoppling är ett mycket sämre alternativ. Sist men inte minst är det skönt att slippa krånglet med ständiga justeringar vilket är ett gissel med fast bias. Det utgår helt med autobias.
Det förekommer även kopplingar där en zenerdiod eller glimrör användes i stället för katodmotstånd, genom detta förfarande fördubblas problemet genom att dels får vi en icke önskvärd fast bias och även mister en viss del av driveffekten lika med zenerdioden.
Är då fast bias värdelöst? Om vi eftersträvar maximal musikåtergivning finns det väl inga fördelar med denna koppling. Däremot kan större effektuttag göras, men till priset av sämre
ljudkvalitet vilket inbegriper högre motkopplingsbehov. Varför användes då fast bias? Troligen beroende på att många av dagens konstruktörer kopierar kopplingar från facktidskrifter och rörhandböcker från 40-50 talet, på den tiden var inte kravet på välljud på samma nivå som idag.
|
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
Edited by - Erik Andersson on 2011/03/31 07:33:20 |
|
|
markusA
Member
578 Posts |
Posted - 2011/03/31 : 08:03:10
|
Kan det verkligen vara så enkelt?
Jag gillar enkla tumregler men trots att jag är novis har jag hunnit upptäcka att allt verkar vara en enda stor gråzon?
Det kan bli en intressant tråd. :) |
 |
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7954 Posts |
Posted - 2011/03/31 : 08:12:53
|
Just kommit hem från ett långt arbetspass så jag tänker inte snåra in mig i några långa resonemang just nu men jag vill ändå bestrida att katodföljare per automatik är dynamikbegränsande. Rätt utförda, vilket enligt mig är med högbranta trioder och en katodlast lika stor som den last röret "vill ha" på anoden har jag inte hört några negativa effekter. Snarare tvärtom, i ett par byggen har jag kört slutrören i katodföljarkoppling och tycker snarare ger bättre driv och dynamik än anodkopplingar.
Väljer man rör med låg branthet och belastar dem för hårt kan jag tänka mig att resultatet blir kackigt. |
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7954 Posts |
Posted - 2011/03/31 : 08:25:15
|
Håller dock med i biasdiskussionen, autobias är en genialisk koppling som man gör helt rätt att hålla sig till så långt som möjligt.
Jag ser det dock inte som att man tappar effekt med autobias, det är bara att kompensera genom att höja matningsspänningen. Verkningsgraden går förstås ner lite med i gengäld får man lite extra spänning tillgängligt att designa linjära och fina drivsteg med.
|
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
reVintage
Medlem i AÖ
3445 Posts |
Posted - 2011/03/31 : 09:20:52
|
1/2OT: Vad är din åsikt om CCS på anodsidan av drivern istf anodmotstånd? Personligen tilltalas jag av CVS (Constant Voltage Source) där spänningen på anoden hålls konstant istf strömmen. CVS har dock en tidskonstant.
|
mvh
Lars
"Back To Basics"
Bygger reVintage Amps, www.revintage.se
Sur man med svart själ! |
Edited by - reVintage on 2011/03/31 09:21:30 |
|
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
Posted - 2011/03/31 : 09:46:30
|
Fuling:Om man kör rören med fast bias mao Klass-AB2 eller Klass-B drift drar man på med hög gallerström på topparna och då ökar uteffekten drastiskt, under förutsättning av att det motkopplas hårt. Att det sedan spelar pyton är en helt annan sak.
För katodföljarkopplingar användes vanligen högbranta/lågimpediva rör för att erhålla lägsta utgångsimpedans. Att denna koppling låter bra? Nåja, mycket är relativt här i livet. Själv upplever jag all form av strömmotkoppling som det ju är frågan om här som kraftigt dynamikbegränsande. |
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
Edited by - Erik Andersson on 2011/03/31 10:04:05 |
|
|
| |
Topic |
|
All Forums
Fast eller autobias i rörförstärkare?
New Topic
Printer Friendly