Author |
Topic |
|
markusA
Member
578 Posts |
Posted - 2010/01/06 : 23:33:03
|
Jag funderade på vilket forum den här tråden passade bäst i och chansar här? Hur viktigt är materialvalet när det gäller ledare i kablar? Är finkablar bara ormolja eller är det vägen till hifi-nirvana?
Silver hittar man i en rad olika renheter och ju fler 9'or desto bättre. Samma sak gäller koppar, ju fler 9'or desto bättre.
Men spelar det verkligen någon roll för ljudet om det är 99% eller 99,99% eller 99,9999%?
Vilken renhet har vanlig koppartråd eller standardkablar man hittar på Elfa?
Isoleringen... Finns det verkligen någon som kan höra skillnad på pvc, ptfe, bomull eller silke?
Den här tråden hade lika gärna kunnat ligga i allmän hifi men eftersom jag inom kort ska tillverka mina egna kablar så hamnade den här. Jag står precis i valet och kvalet när det gäller val av råkabel för projektet. |
|
silvervarg
Member
652 Posts |
Posted - 2010/01/07 : 00:53:10
|
Jag är ingen kabelexpert, men har nosat lite på det här träsket.
I så gott som all kabel som är av koppar så är det ren koppar (oxygen free). Det är lite olika vad som utlovas, men det brukar vara 99,99% eller 99,999%. Dvs det gäller normalt även för vanlig elkabel ämnad för 230V. Silver ger något lägre resistans, vilket visserligen är bra, men eftersom priset blir mycket högre så kan du få ännu lägre resistans för samma pris genom att välja en tjockare kopparkabel. Gällande resistansen så är kontakter och eventuella lödningar väldigt viktiga eftersom relativt korta kablar i sig har så låg resistans. Hur ädel metall du har på övriga delar i kedjan är också intressant, eftersom den minst ädla kommer att vara den som oxiderar klart mest.
Kapacitansen på kablarna är mycket viktig, och anses oftast vara den enskilt viktigaste faktorn på signalkablar. Dvs låg kapacitans är bra. Detta blir extra viktigt om avståndet är stort.
Enkardelig kabel brukar anses bättre eftersom du inte riskerar hopp mellan kardeler. Alternativet är flerkardelig kabel där varje kardel är isolerad. Enkardeliga kablar brukar vara mycket styva och därför knepiga att använda praktiskt.
Om kablar ligger nära varandra så är det bra om de är skärmade så att du inte överför oönskade signaler. Klart värst är förståss om signalkablar ligger nära högspänningskablar och båda är oskärmade.
Gällade isoleringsmaterial så är det lite mera av djungel (i alla fall för mig). Vissa material blir lättare statiskt laddade, men det gäller då främst yttersta skiktet. Många high-end märken har någon form av teflon som isolering, så det kanske är bra? Kabelstrumpor av bomull eller dylikt anses bra och snyggt (om man gillar retro-stuk).
Personligen så ser jag detta som viktigast: Signalkablar: relativt korta kablar med bra kontakter (som ger högt kontakttryck), håll dem borta från högspänningskablar (minst 10cm). Högtalarkablar: hyfsat stor area koppar och korta kablar räcker gott. Jag kör flerkardelig kabel (ingen isolering mellan kardelerna) Ett alternativt för högtalarkabel är enkardelig elkabel (EKK), men den blir lätt ful och styv, men bra låter det och billigt blir det.
|
|
|
RuneStone
Member
1961 Posts |
Posted - 2010/01/07 : 09:17:18
|
Gå in på supras hemsida, www.jenving.se och läs där, alt. beställ hem deras katalog. Dom förklarar väldigt bra om skineffekten, resistans, kapacitans och så vidare. Att gå upp i storlek på kabel för att minska resistansen är i min värld fel väg att gå, men vi har ju alla olika teorier. För grov kabel och du får för hög induktans. Att köra 1kardelig kabel till högtalare typ ekk installationskabel funkar, dock så tappar du högre registerna med en sådan kabel. 1kardelig funkar ypperligt till bas med inte till diskant och vice versa.
Ju högre frekvens du skickar i en kabel desto närmare ytan kommer elektronerna att förflyttas(detta är uppmätt fakta) och har således större benägenhet att hoppa mellan kardelerna. Använder man kabel med 1 grov kardel så är ytskiktet mindre än om du har flera mindre kardeler, men eftersom låga frekvenser går djupare i kabeln så är en 1 trådig grov ledare bättre för låga och en flertrådig bättre för höga frekvenser.
Så, vad välja ? ja det är bara att kompromissa. Dock med Supras kabel(nu förespråkar jag inte alla Supra, men det är dom jag har mest erfarenhet av, finns helt säkert många bättre tillverkare) så är kompromissen lägre, dom kör med flerkardelig kabel där dom tennpläterat varje kardel. Anledningen till detta är är att tenn har högre resistans än koppar och elektronerna är således mindre benägna att hoppa mellan kardelerna, vilket får signalen att stanna i kardelen och inte hoppa mellan. Detta gör att dom kan hålla nere induktans och kapacitans. |
"syftet är som sagt att efterlikna ett transistorsteg.." |
|
|
soundbrigade
Semesterfirare
7879 Posts |
Posted - 2010/01/07 : 09:29:23
|
Jag skulle säga, ta fram dina gamla läroböcker i fysik och läs igenom kapitlen om elektricitet och bry dig inte om vad andra tycker. Det finns många idéer om val av ledare och isolering. Vem kör en signal genom isoleringen??? Jag har en förstärkare där man satt dit exklusiv Isoda-kabel som måste sitta åt rätt håll. Nix det är inte en DC-förstärkare.
Jag väljer kopplingskabel efter strömmen den ska transportera och att den har en färg som visar var den används - rött till +B, svart till 0V grönt till jord. Är den dessutom lagom styv så den kan bockas är det ett plus. Emaljerad koppartråd är bra - ser snyggt ut också. Är spänningarna mycket höga får man välja kabel med isolering som klarar spänningarna (PTFE). Det är min erfarenhet att de signaler som skickas runt är så nära DC man kommer varför många av de mytiska och mystiska effekter (skineffekt bl a) som man kan läsa om på obskyra sajter skrivna av självutnämnda experter ska tas med en vagnslast salt. |
|
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
Posted - 2010/01/07 : 09:37:24
|
quote: I så gott som all kabel som är av koppar så är det ren koppar (oxygen free). Det är lite olika vad som utlovas, men det brukar vara 99,99% eller 99,999%.
Kan berätta en liten sak här, vi hade beställt ny kopparledare och när den kom var färgen gulorange i stället för den vanliga rödaktiga tonen. Båda var syrefria och högren koppar, men kopparn kom från olika leverantörer. Den leveransen reklamerades, vi vågade inte chansa på att göra något med den.
Antalet nior vet jag inte men min personliga insikt blev att om det sista lilla kan ändra färgen så radikalt så kan det troligen göra annat också. |
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
|
|
markusA
Member
578 Posts |
Posted - 2010/01/07 : 10:12:52
|
Jag har räknat ut vilket djup skin effekten har vid audiofrekvenser så den biten är inget problem. Jag har jämfört resistiviteten mellan silver och koppar. Skin effekt ger kanske -0,1dB i de högsta tonerna om man väljer fel tjocklek. Silver har något i stil med 6% lägre resistans än koppar. Jag betvivlar att de 6% är hörbara och man kan alltid höja volymen ett steg extra... Induktans och Kapacitans är väl mest broende på kabelgemoetri, eller? I högtalarkabel är väl resistans och Induktans det viktigaste att hålla nere? (Dåligt konstruerade förstärkare kan fåresonansproblem om man har riktigt hög kapacitans på högtalarkablarna men det löses med en RC länk om man får problem.) Och i IC är det väl som nämnts kapacitansen som bör hållas nere?
Så... fler tankar om material, renhet och isolationsmaerial? :D |
|
|
peranders
Member
2456 Posts |
Posted - 2010/01/07 : 15:05:16
|
Bernt, var det renskrapad koppar i båda fallen? |
/Per-Anders eller P-A |
|
|
soundbrigade
Semesterfirare
7879 Posts |
Posted - 2010/01/07 : 15:35:39
|
Vi pratar väl kopplingskabel INNE i apparater?! |
|
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
Posted - 2010/01/07 : 15:50:04
|
quote: Bernt, var det renskrapad koppar i båda fallen?
Det var halvfabrikat till en av våra kablar, isolerat med klar teflon. Jag har för mig Jorma skrapade på avisolerad ledare också, det var främst ytskiktet av kopparn som det var vajsing med. De kan ju ha fipplat till det vid tillverkningen men kopparkvaliteten var inte samma heller enligt tillverkaren.
quote: Vi pratar väl kopplingskabel INNE i apparater?!
Nä, så förstår jag inte första inlägget. |
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
Edited by - Bernt Jansson on 2010/01/07 15:51:51 |
|
|
soundbrigade
Semesterfirare
7879 Posts |
Posted - 2010/01/07 : 15:59:14
|
Förstår och förstår .... nu hade jag ju själv velat ha en tråd om internkablage. |
|
|
markusA
Member
578 Posts |
Posted - 2010/01/07 : 16:07:53
|
Det gäller all form av kabel. Olika kablar kräver olika saker men materialfrågan bör ju vara rätt univesell? |
|
|
Bardis
Member
3345 Posts |
Posted - 2010/01/07 : 18:09:46
|
Skillnaden att använda koppar- eller silverledare är inte så stor. Koppar har en aning mörkare klang. Vilket kan vara bra i en del anläggningar. Men silver oxiderar inte så lätt samt att silveroxid leder betydligt bättre än kopparoxid. Så över tiden kan silver vara bättre. Sedan finns lackisolerad koppartråd som är mer beständig.
Det finns även silverplätterad koppar. Är den inte speciellt framtagen för audio låter den vasst.
Van Den Hul använder ofta silverplätterad koppar och beskrev på deras hemsida att det var noga hur plätteringen utfördes för att inte låta essig och vass. Hittar inte den exkta texten längre. De verkar ha gått över till något de kallar för Fusion-tecnology. Men där förklaras fenomenet rätt bra. Länk: http://www.vandenhul.com/userfiles/docs/Fusion_Technology_and_The_Fusion_Series.pdf
|
Modda allt som går att modda! |
Edited by - Bardis on 2010/01/07 18:51:01 |
|
|
|
Topic |
|