| Author |
 Topic  |
|
|
jojje_guitar
Member
701 Posts |
 Posted - 2006/12/18 : 12:49:31
|
Bolag: InsideOut
Format: CD
Katalognr.: BOR-89-4868-2
Utgivningsår: 2005
Jag tänkte börja med att citera första meningen i inledningen i texthäftet, Roine skriver:
"I grew up in a time when music was exciting, expanding and quite sexy and way more than image and a cool drumbeat and someone 'talking' over it, or more than a 'fashion & dance show' on MTV."
Ouch! Vilken känga! (Och han har ju så rätt...) Ska man inledningsvis sammanfatta det hela så tar Roine oss tillbaka till "...when music was exciting...".
Enligt Roine började det hela som en vilja att göra en soloplatta med hyllningar till bluesen, men sedan växte det hela i omfång och, vips!, så släpper han ett dubbelalbum, som innehåller lite blues och en hel del annat... Eller som Roine själv uttrycker det i inledningen "...so I guess it ended up being just... a music album."
Albumet känns inte riktigt som ett progressivt rockalbum, trots förutsättningarna (Roine). Någon annan kanske känner annorlunda men jag skulle inte vilja beskriva det så. Men texterna hänger ändå ihop, det är inga problem att se den röda tråden som löper från första till sista låt, och musiken är lika levande, innovativ och experimentell som på ett progrockalbum. Men ändå... Ni som gillar progrockalbum får dock inte ta detta som något negativt, för det är det inte! Kanske är det så att Roine har lyckats skapa ett album som är lätt(are) att komma in i (för "oinvigda"), men som blir mycket, mycket svårt att lämna... Plattans saknar epics, med all rätt. Det hade känts fel på något oförklarligt sätt... Men låtarna är långa, en bra bit över medel, så det finns inget att anmärka på. Vidare gör Neal Morse (före detta Spock's Beard, Transatlantic) gör uppskattade inhopp på några låtar.
När jag lyssnade första gångerna tyckte jag musiken kändes väldigt 60-talsinspirerad (det var nog i och för sig Roines syfte). Jag är lite för ung för att ha upplevt det själv, jag är född på tidigt 80-tal (dvs 1978), men jag tror ändå att jag känner igen genren "60-tal". Efter att ha spelat plattan för mina föräldrar (som då är äldre än vad jag är) fick jag detta bekräftat.
De musikaliska skildringarna är många, det är glest, bombastiskt, dramatiskt, hoppfullt, ångestladdat, dystert och ibland nattsvart... Men det är alltid bra, med en bergfast grund av blues (tidvis grymmefet) och rock. Allt är presenterat på ett ypperligt experimentativt, improvisatoriskt, levande och innovativt sätt. Plattan är väldigt gitarrorienterad, men det är ju ingen överraskning eftersom Roine är just gitarrist, en mycket, mycket duktig sådan kan undertecknad skriva under på efter att ha sett The Flower Kings live nyligen.
Ska man försöka beskriva plattan i korthet kan man säga att detta är SANN musikglädje, i sin renaste form. Även i svåra (dystra moll-) partier lyser spelglädjen igenom som på få album jag hört. Man känner att det är på riktigt, alla musiker är helt "ärliga" när dom spelar, det känns aldrig krystat. Musikerna berikar musiken direkt ur själen...
"Som vanligt" när Roine (& eventuella Co) är i farten så märker man att han är en som verkligen bryr sig. Inte bara om att vårda musikens unikhet (med det menar jag musikalisk frihet .vs. kommersiell musik) utan om allt. Och alla. Det går inte att undgå om man läser texterna. Ta refrängen på första spåret, The Observer, som exempel:
Watching half the world taking all they can,
while the other half are left with empty hands,
the mean-in-spirit just keep cashing in,
just like "I, me, mine" is never wearing thin.
Eller första raderna ur Spirits of the Rebel:
Set for a good old-fashioned game of chess,
two worlds, two tribes, one black, one white.
(Är inte detta en skrämmande målande beskrivning så säg?)
Skivan har ett tänkvärt budskap att förmedla, men den är ganska politisk. Skulle det vara något som stör dig, så fokusera på musiken, för den här resan vill du inte missa. Tro mig.
Roine är verkligen en musikalisk eldsjäl och en sann naturbegåvning. Jag vet inte var han får allt ifrån. Men varför bry sig egentligen, det är väl bara att sätta sig ner och njuta? Musiken kommer från hjärtat och går direkt in i hjärta och själ. Trots att skivan är relativt nysläppt (nov 05) så är den redan en av undertecknads all-time-high.
Inspelningskvaliteten är ett par snäpp över medel, inte världsklass men väl god Hi-Fi. Två flugor blev alltså på smällen, hög inspelningskvalitet OCH en musikalisk kvalitet av absolut världsklass. En sällsynthet.
Avslutningsvis skulle jag vilja citera den sista meningen i inledningen i texthäftet:
"Hope you enjoy it and listen with an open heart and mind."
/Georg, som inte lyckats lista ut vilka musiker som döljer sig bakom pseudonymen Slim Pothead, Victor Woof och Gonzo Geffen...
Låtlista:
CD1
-The Observer (11:05)
-Head Above Water (5:25)
-Dirt (8:15)
-Everyone Wants To Rule The World (4:05)
-Spirit Of The Rebel (6:10)
-Unforgiven (3:00)
-Dog With A Million Bones (8:10)
-Sex Kills (7:20)
-Outcast (7:50)
CD2
-The Unwanted (9:00)
-Remember (6:55)
-It's All About Money (8:05)
-Everybody Is Trying To Sell You Something (6:55)
-Hotrod ( The Atomic Wrestler) (9:10)
-Mercy (2:40)
-People That Have The Power To Shape The Future (11:05)
Musiker:
Roine Stolt - Lead Vocal ,Electric & Acoustic Guitars & Percussion
Neal Morse - Lead Vocal & Hammond Organ
Slim Pothead - Wurlizer Piano,Mini Moog & Hammond Organ
Victor Woof - Fender Bass
Marcus Liliequist - Drumkit
Hasse Bruniusson - Percussion
Gonzo Geffen - Congas & Percussion & Loop treatments
|
"How about some thinking, before you blow the chessboard clean?" - Roine Stolt, Wallstreet Voodoo |
Edited by - ztenlund on 2006/12/18 19:13:35 |
|
|
ztenlund
Administrator, RödaTråden-vinnare, 300.000-klubben
8771 Posts |
Posted - 2006/12/18 : 16:02:14
|
Tack för en bra recension! 
Jag misstänker starkt att både TFK och Mr. Stolt kommer orsaka att min plånbok blir mindre i omfång...    |
Har du synpunkter på något? Hör gärna av dig via PM!HiFiForum.nu's
Artikelregister | Regler |
Edited by - ztenlund on 2006/12/18 19:11:51 |
 |
|
|
jojje_guitar
Member
701 Posts |
Posted - 2006/12/20 : 15:01:45
|
Det finns sällsynta fall när hål i plånboken är en trevlig upplevelse...
Roine Stolt och The Flower Kings är ett sådant exempel.
|
"How about some thinking, before you blow the chessboard clean?" - Roine Stolt, Wallstreet Voodoo |
|
|
|
Björn-Ola
Trädgårdsmästarn, 100.000-klubben
7939 Posts |
Posted - 2006/12/22 : 12:14:04
|
Han förtjänar betydligt större uppmärksamhet här i Sverige.
En av våra största artister. |
"Innan man är riktigt säker är man ofta tvärsäker" |
|
|
|
Björn-Ola
Trädgårdsmästarn, 100.000-klubben
7939 Posts |
|
|
ztenlund
Administrator, RödaTråden-vinnare, 300.000-klubben
8771 Posts |
Posted - 2007/03/22 : 18:51:46
|
Idag gick det hål i plånboken...   |
Har du synpunkter på något? Hör gärna av dig via PM!HiFiForum.nu's
Artikelregister | Regler |
|
|
| |
Topic |
|
|
|
All Forums
Musik
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly