Sekundärerna är på något i stil med 1.3ohm och primären ca 2.5 ohm.
Så, hur tampas man med detta? Lindras det av att koppla in resten av nätdelen, med "bleeder resistors" och rör som drar ström, eller blir det ännu värre? Läge för en sån där.. strömbegränsarekomponent vad de nu heter? :)
/Ronnie *ringrostig men förtröstansfull*
heavy like if you were pulling into your driveway only to witness the whole of the moon slowly crushing your house
All form av belastning på sekundären kommer gissningsvis att göra saken värre. Vad har du för värde på säkringen? I min SoZ har jag en 600VA ringkärna följd av 4 x 66500uF och jag har aldrig blåst en säkring i den, inte ens under testperioden innan jag monterat ett NTC-motstånd som mjukstart. Jag antar att en elektronisk mjukstart med relä är det bästa.
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet"
Du skulle kunna testa med ett 200k motstånd på dom seriekopplade sekundärerna. Risken finns att "elnätet" inte gillar att bara se en spole som last och därför spränger säkringarna. Så lite belastning borde fungera. 200k borde ge ca 1w effekt.
R: R är bara till för att kunna mäta strömmen genom röret. Sutte R i katodkretsen istället skulle den åstadkomma återkoppling.
Hur skulle du jorda de tre "avdelningarna"? I själv verket finns ingen metalllåda att jorda i, eftersom allt är byggt på träplankor. Men en vacker dag, kanske.
/R
heavy like if you were pulling into your driveway only to witness the whole of the moon slowly crushing your house
Kolla på Lenn Arts jord skola http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=57302&whichpage=3 figur 25,jag brukar om jag bygger rörförstärkare använda mig av en ca2-3mm koppar tråd som jordpunkt och försöka hålla isär signal och nät jord så gott det går. Om du vill mäta strömmen så går ju det lika bra över katodmotståmdet,vilket jag förstått måste finnas som en strömsättande/bestämmande komponent,(jag går ju även bra med s.k grus oxå)hur får man återkoppling i ett katodmotstånd då,upplys en okunnig.kommer inte röret att förstöras ganska fort om man inte begränsar strömmen genom det?
Edit:Okej du begrännsar ju strömmen med den negativa galler spänningen,men alla byggen jag sett,och gjort har ett(eller 2) motstånd setat i "katod kretsen" t.e.x för att mäta strömmen genom.
Learning by burning.. You say that you can read my mind--Be careful of what you might find. -Ozzy-
Jag brukar också dra ett par koppartrådar genom hela förstärkaren, men i slutänden blir det ofta till att dra kablar fram till själva koppartråden (när det visar sig att komponentbenen inte nådde ända fram), och då är det lika bra att dra kablarna ända fram till punkterna där de ska sammastråla istället. Fast jag är nog ovanligt obekväm med att bygga på höjden också. Bygger man på höjden är det lättare att direkt-hardwira allting med bar koppartråd.
Katodmotstånd behövs inte om man lägger en negativ spänning direkt på styrgallret (i förhållande till katoden, som i det här fallet ligger på 0V). Utan katodmotstånd kallas det för "fast gallerförspänning", om jag inte minns fel. Det är i vilket fall som helst alltid främst gallerförspänningen som begränsar strömmen genom en triod.
Katodmotstånd är ett säkrare och bekvämare sätt att ställa tomgångsströmmen på (och har tydligen ljudmässiga fördelar också om jag har förstått EA rätt). Säkerheten ligger i att förspänningen med katodmotstånd är till stor del självjusterande. Såhär: -T.ex. när röret åldras så förändras det och drar mer ström- EDIT2: nä nu ljög jag nog. Mindre och mindre ström bör det väl bli.. T.ex. när vi byter från ett rörmärke till ett annat så kan strömmen skilja dem emellan. Låt säga att det nya röret drar mer ström: -När strömmen går genom katodmotståndet så ökar spänningen över det -Ökad katodspänning = ökad gallerförspänning -När gallerförspänningen ökar minskar strömmen genom röret Voila! Katodmotståndet har automatiskt kompenserat för rörets åldrande det nya rörets högre ström. Med andra ord motverkar katodmoståndet ändringar i tomgångsströmmen. Eftersom man ofta inte vill att katodmotståndet ska motverka snabba ändringar i strömmen genom röret (musiksignalen) så brukar man lägga en stor fet elektrolytkondensator parallellt med katodmotståndet. Då reagerar katodkretsen inte på snabba ändringar i strömmen längre, utan den slinker förbi obemärkt.
Har man ingen kondensator över motståndet så verkar katodmotståndet så att det sänker förstärkningen och rörets distortionstillägg. Lokal motkoppling tror jag man brukar kalla det. Ju högre katodmotstånd desto större negativ återkoppling / motkoppling. En katodföljare är ett extremt exempel på detta.
Nu föredrog jag att inte ha någon negativ återkoppling och ingen extra elektrolytkondensator i signalvägen. Som straff får jag titta till strömmen genom rören då och då, och justera gallerförspänningen / tomgångsströmmen för hand (med hjälp av potentiometern i schemat). En gosig fördel är förstås att jag kan ställa in alla strömmar exakt, och experimentera med olika arbetspunkter.
EDIT: Ja, om man bara vill ha moståndet där för att mäta tomgångströmmen med det så kan man ta ett pyttemotstånd. Nu går det sån hög ström genom dessa rör att 10 ohm i katodmotstånd skulle påverka förstärkningen m.m. avsevärt. 10 ohm i anodkretsen däremot påverkar inte särskilt mycket (och samma ström går där).
heavy like if you were pulling into your driveway only to witness the whole of the moon slowly crushing your house
Edited by - Ronnie_Ericsson on 2007/02/02 20:45:29
Mja. Mjo. Här ska det bli 6 trafos och alla kommer naturligtvis skilja en aning i primärresistans. Såna är de. Dessutom tror jag att resistansen ändras en aning beroende på hur hög ström som går igenom dem! Transformatorer är märklig djur.
heavy like if you were pulling into your driveway only to witness the whole of the moon slowly crushing your house
Inte kunde jag somna med en självsvängande förstärkare inte. Med ett par 150 ohm motstånd mellan skärmgaller och anod samt "gridstoppers" på 1,2kohm verkar det hela ha lugnat ner sig. Självsvängningen var lätt att få syn på, eftersom gallerströmmen gjorde gallerförspänningen koko efter bara några sekunder. Nu verkar den vara helt stadig.
Föredrar att ha anteckningar i datorn framför på papper, så här kommer lite spännande data på testriggen (2 rör inkopplade).
Mätvärden med två rör inkopplade (Ia uppmätt över 1-ohm effektmotstånd), med 6,0V glödspänning:
Philips SQ E130L -16,7V Vg (178V Ua): 114mA Ia rör 1 vänster kanal / 107mA Ia rör 2 höger kanal -16V Vg (176V Ua): 128mA Ia rör 1 vänster kanal / 112mA Ia rör 2 höger kanal -16V Vg (176V Ua): 108mA Ia rör 2 vänster kanal / 128mA Ia rör 1 höger kanal -12V Vg (153V Ua): 142mA Ia rör 1 vänster kanal (extra spänningsfall över 50ohm primärresistans i utgångstrafo) -12V Vg (162V Ua): 174mA Ia rör 2 höger kanal -11V Vg (149V Ua): 157mA Ia rör 1 vänster kanal (extra spänningsfall över 50ohm primärresistans i utgångstrafo) -11V Vg (158V Ua): 194mA Ia rör 2 höger kanal Rör 2 mätte 40/17 på rörprovaren
Siemens E130L -16V Vg (176V Ua): 104mA Ia rör 3 på vänster kanal / 118mA Ia rör 4 höger kanal -15V Vg (173V Ua): 128mA Ia rör 4 höger kanal -14V Vg (169V Ua): 142mA Ia rör 4 höger kanal
Telefunken E130L -16V Vg (176V Ua): 112mA Ia rör 5 vänster kanal -15V Vg (173V Ua): 126mA Ia rör 5 vänster kanal -14V Vg (169V Ua): 141mA Ia rör 5 vänster kanal -14V Vg (164V Ua): 116mA Ia rör 5 vänster kanal (extra spänningsfall över 50ohm primärresistans i utgångstrafo) Rör 5 mätte 44/18,5 på rörprovaren
Mätvärdena stämmer väldigt illa med Ia/Ua-diagrammet från Philips: Hade väntat mig närmare 180mA vid -16V Vg och 175V Ua.
-Är Philipskurvorna felaktiga? -Är rören gamla? -Ja! Trooor att några av dem är oanvända. -Är multimetern tossig? -Inte kan väl 0,3V lägre glödspänning göra så stor skillnad? Glöden ligger på 6,0V.
Kurvorna verkar ha stupat, och ligger tätt ihop.
heavy like if you were pulling into your driveway only to witness the whole of the moon slowly crushing your house
Edited by - Ronnie_Ericsson on 2007/03/13 13:01:00
En kommentar: Potens anslutning till gallret tycker jag ska ha ett fast motstånd till minusspänningen, inte bara via löparen på poten. Skulle löparen glappa så rusar röret, men med ett fast motstånd får du något som håller emot hela tiden. En säkerhetsåtgärd när du kör utan katodmotstånd.
I schemat ovanför har du ju en konding före motståndet,det funkar ju att göra så.Men nog inte efter på gallret.Det funkar ju med pott oxå hade så i flera år förr,med det är ju så att om den börjar glappa,ja då rusar ju röret.
Learning by burning.. You say that you can read my mind--Be careful of what you might find. -Ozzy-
Bernt: Det där med utgångstrafon var bara ett tillfälligt test. Då var den inkopplad mellan 1ohm- och 47ohm-motstånden i testriggen.
Det visade sig att det brummade en hel del, vilket försvann när jag AC-mässigt jordade styrgallret med en liten kondensator. Misstänker att ingången plockar upp brum från den fritt flytande glödspänningen. Mätvärdena påverkades inte av den känsligheten hos ingångskretsen iallafall.
Mm. Vackert matchade är de inte. Har inga jättehöga matchningskrav på dem heller iofs. Ska höra med Imperial (som jag fick dem av) om han minns ifall några av dem skulle vara helt nya eller inte).
Anodspänningen har jag mätt mellan 10 000uF-elektrolyten och katoden (vilket borde mäta ca 0,15V fel p.g.a. spänningsfallet över 1ohm-motståndet).
heavy like if you were pulling into your driveway only to witness the whole of the moon slowly crushing your house
Edited by - Ronnie_Ericsson on 2007/02/05 17:59:31
All Forums
Ronnie bygger rörslutsteg - Efterlyser järn
New Topic
Reply to Topic
Printer Friendly
Posted - 2007/01/29 : 00:36:00
