Sakta sakta dunstar vattnet ut från min macka. Just nu är den bara lite småtorr på ytan. Inte riktigt äcklig ännu, mer bara lite trist. Lägger jag den i påsen kommer den vara mer än bara lite trist i morgon bitti. Äter jag den nu så blir jag för mätt. Slänger jag den så får jag ett litet stick av dåligt samvete, då mackan är fullt ätbar, bara lite trist.
Snart dax för en kopp med té. Önskar jag hade DVD-läsare på denna dator så jag kunde se Walking Dead i kväll. Kidsen sover vid de enda datorerna som har DVD-läsare.
Jag har en penna som hänger som en cigg ur munnen på mig. Det smakar cederträ och blyerts. Snart kanske det blir lite dörrarna ur mitt halvfärdiga horn.