Det känns tråkigt att Lena Nyman är död. En av våra största skådespelerskor. Trots att jag aldrig såg henne i verkliga livet är det nästan som att man kände henne. Så mycket bra och levande har hon ju gjort både på film och i TV. Jag minns henne också för hennes fina LPalbum från 70-talet. Särskilt hennes skiva med Karin Boyedikter där hon pratsjunger till Berndt Egerbladhs musik och kompas av gräddan av dåtidens studiomusiker (Janne Schaffer et al). Även hennes skivor tillsammans med dåvarande maken Rune Andersson har stått sig väldigt bra.