|
Mattias S
Member
461 Posts |
 Posted - 2010/12/07 : 14:04:44
|
Skrev för ett tag sedan ett inlägg om deathmetal med kvinnor bakom mikrofonen. Något som tyvärr inte förekommer allt för ofta inom denna genre. Förutom mer kända band som t ex Arch Enemy, hittade jag ett band vid namn "Light this city". Tänkte skriva lite synpunkter om detta band som tyvärr verkar ha lagt av. För att rätta mig själv lite är stilen tydligen Deathcore enligt wikipedia, Låter som vanlig deathmetal i mina öron iaf.
Hela deras diskografi finns tillgänglig på Spotify om man vill lyssna in sig. Lite missvisande dock är att "The Hero Cycle" som är deras första skiva är listad som årtal 2010 ( re release. Orginal 2003 ). Man bör alltså börja med denna skiva för att sedan lyssna till "Remains of the Gods" om man vill ta dom i ordning.
Så, då börjar vi med "The Hero Cycle". Intressant utgåva. Sångerskan Laura Nichol håller jämn kvalité även om hennes röst verkar lite outvecklad, i brist på bättre ord. Hes och inte nyanserad. Musiken är lite spretig i arrangemanget men överlag en stark debut av bandet.
"Remains of the Gods". Här börjar man ana en tydlig inriktning. Förutom själva musiken står och faller ett deathmetalband oftast med sången och här hör man verkligen en ändring i Lauras röst. Väldigt lik det man oftast förknippar med Black Metal. Ljusare men mer koncis och artikulerad. Hon imponerar med riktigt djupa growls emellanåt. Spretig musik men mer melodiös.
"Facing the Thousand". Nu jivlar brinner det i knutarna. Mer av det goda man fick serverat i "Remains..." En blandad kompott med en smula mer melodi i vissa låtar och tydligare refränger. Ljudmässigt mjukare mot örat. Riktiga benknäckare är hela mittfältet med fantastiska låtar som "The Unwelcome Saviour" och "Exile" för att nämna ett par få. Enligt min mening är Laura en av de bästa kvinnliga growlare jag hört.
Sist men inte minst "Stormchaser". Efter "Facing..." är skivan, för mig iaf, lite av ett antiklimax. Laura verkar ha tappat lite här. Som sagt är sången oerhört viktig i deathsammanhang. Till skillnad från förra skivan hoppar ingen låt upp och biter tag i bakdelen min som en ilsken terrier. Lite slätstruken. Mer Core än Death eller hur jag nu ska beskriva det. Kanske behöver lyssna mer på skivan för att den ska växa på mig men jag är tveksam.
Så, det var "Light this City" ur mitt högst personliga perspektiv. In på spotify nu era Jazznissar och rocka hela kvällen till grannars, respektive eller husdjurs förtret 
Mer metall i stugorna !
Puss å kram // Mattias
Edit: Förtydligade ämnesraden lite då den gamla var rätt så diffus. |
Anläggning: imac 27" - Audirvana Plus - Supra usb cable - Resonessence Labs Concero HP DSD hörlursförstärkare / dac - B&W P7 Wireless |
Edited by - Mattias S on 2010/12/09 18:36:08 |
|
All Forums
Musik
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly
