| Author |
 Topic  |
|
|
Strmbrg
bevärlig & besynnerlig hififilosof
1580 Posts |
 Posted - 2009/05/03 : 12:05:58
|
Såg en lång diskussion i en annan tråd, som inleddes av Erik A med en artikel i "rör-lära".
Tråden innehöll - såvitt jag kunde se - inget direkt svar på den fundering jag har:
-Är det någon nackdel med Auto-bias?
-Finns det någon fördel med fast (justerings-krävande) bias?
För övrigt, apropå detta om miljö-ovänliga, strömslukande förstärkare (klass A):
Vintertid, åtminstone om du har termostat-styrd värme i bostaden, så lär ju värmen från förstärkaren innebära att det krävs mindre effekt från (de närliggande) elementen istället!
Förstärkaren kan ju därmed betraktas som i princip "energi-neutral".
Sommartid, när bostaden inte behöver värmas upp, så kan man naturligtvis inte dra nytta av den värme som förstärkaren strålar ut.
/Strmbrg, |
/Strmbrg,
Det bästa kanske inte alls är gott nog.
Det skall ju helst vara bra dessutom.
|
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
Posted - 2009/05/03 : 12:35:44
|
Vad som egentligen händer vid fast resp.autobias i en rörförstärkare är tämligen komplicerat att beskriva med några enkla ord. Jag började författa lite med avsikt att hålla ett föredrag i ämnet vid något lämpligt tillfälle, men det hela rann ut i sanden. Början till utkastet finns dock kvar i min dator som här återges i oredigerad form.
Fast eller autobias i rörförstärkare?
I en högkvalitativ rörförstärkare måste samtliga ingående förstärkarsteg arbeta tillsammans så att deras inbördes goda egenskaper tillgodoses.Vi måste även beräkna dynamiskt då musiken i motsats till tex en sinuston, består av en signal med stora amplitud och frekvensvariationer ofta under extremt snabba tidsförlopp. Detta gäller inte minst anpassning drivsteg-slutrör.
De vanligaste drivstegen kan indelas i 3 huvudtyper.
1: Anodföljaren, är den vanligaste och enklaste kopplingen. Viktigt är att katoden är bra avkopplad med lämplig kondensator för att undvika störande strömmotkoppling, samt att anodmotståndet har rätt värde för att erhålla tillräckligt högt odistorderat spänningsswing till effektrören. Nackdelen med anodföljaren är den relativt höga kretsimpedansen, vilket gör den belastningskänslig.
2: Katodföljaren, en mycket använd koppling i effektstarka förstärkare. Här tas signalen ut över katoden, vilket gör steget lågimpedivt och därmed mer eller mindre okänsligt för belastning. Denna koppling är kraftigt strömmotkopplad vilket tyvärr är dynamikbegränsande.
Katodföljaren förstärker inte signalen utan endast impedansomvandlar, den är dessutom ej speciellt välljudande därför är det skönt att slippa använda den. Katodföljare användes ofta i sk buffertförsteg och #8221;rör CD#8221; mm där kopplingen endast fyller en dekorativ funktion.
Hit hör även den sk SRPP kopplingen vilken ofta består av ett dubbelrör kopplat som ett anodföljarsteg med en katodföljare på toppen. SRPP kopplingen använde jag mig ofta av på 80-talet, men jag har numera övergett den bla på grund av alstringen av udda övertoner samt strömmotkopplingen på den övre rörhalvan.
3: Transformatorkoppling, detta är en koppling med anor från 20-talet. Här ställs mycket höga krav på att transformatorn är fullt linjär över hela audioområdet, vilket är mycket ovanligt. dessutom måste den vara fasriktig. Transformatorkoppling användes ofta då begränsad anodspänning finns tillgänglig.
Anodföljaren är utan tvekan den koppling som påverkar ljudet minst i negativ riktning. Men då den är belastningskänslig måste hänsyn tas till detta när vi skall driva slutrören. Om nu slutrören arbetar med en fast gallerförspänning på x antal volt, talar vi om att vi har ett visst gallerområde. Om insignalen understiger gränsen för detta gallerområde, påverkas ej anodströmmen i röret. (vid Klass-A) Men om insignalens topp-till-topp värde överstiger gallerområdet börjar anodströmmen i röret att ändras (gallerström flyter, vid Klass-B).När detta sker minskas rörets inre motstånd drastiskt och drivsteget/anodföljaren blir nerlastad med reducering av ljudkvaliten som följd. Detta innebär i klartext att om förstärkaren arbetar med fast bias i kombination med höga effekter bör lågohmig driver i form av katodföljare eller transformator användas. Vad som även händer när slutrörets inre motstånd minskar, är att röret vill se en annan belastningsimpedans, vilket medför att effekten inte ökas nämnvärt. För att kompensera för detta och få förstärkaren att leverera högre effekt tillföres motkoppling i olika former. Det är lätt att förstå att detta inte är speciellt lovande för musikåtergivningen!
Av detta kan vi dra slutsatsen att Klass-A slutsteg drivet av en anodföljare är den enklaste vägen till välljud. Detta förutsätter i de flesta fall att gallerförspänningen alstras över ett katodmotstånd dvs autobias. Denna koppling är enkel, men mycket smart då spänningen över katodmotståndet är negativ i förhållande till gallret. Följande händer: När strömmen genom röret tenderar till att öka, ökas även spänningen över katodmotatåndet varvid strömmen genom röret inte ändras. Genom detta förfarande blir strömmen genom slutröret oberoende av insignalen (vid Klass-A). Och då ser vi att gallerström ej flyter i röret, och vi kan då med fördel använda anodföljarsteg utan risk för nedbelastning av drivsteget. En annan viktig fördel med autobias är att slutstegets gallerläcka kan väljas högre (värden finns ofta i rörtabellerna) v
varvid även detta medför mindre belastning på drivsteget.
Nackdelen med autobias är att en viss del av driveffekten går förlorad över katodmotståndet.
Katodmotståndet bör även avkopplas med en kondensator (inte alltid nödvändigt i Push-Pull steg) för att eliminera icke önskad strömmotkoppling. Denna kondensator kan visserligen orsaka en mindre bra tidskonstant, vi har egentligen inget val då motkoppling är ett mycket sämre alternativ. Sist men inte minst är det skönt att slippa krånglet med ständiga justeringar vilket är ett gissel med fast bias. Det utgår helt med autobias.
Det förekommer även kopplingar där en zenerdiod eller glimrör användes i stället för katodmotstånd, genom detta förfarande fördubblas problemet genom att dels får vi en icke önskvärd fast bias och även mister en viss del av driveffekten lika med katodmotståndet.
|
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
Edited by - Erik Andersson on 2009/05/03 14:52:30 |
 |
|
| |
Topic |
|
|
|
All Forums
Teknik och DIY
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly