Redan från första taktslaget så känns detta välbekant för den som har följt den rumänske, sedermera tyske, producenten Michael Cretus karriär. Han slog igenom i början av 80-talet som producent åt tyska hitmaskinen Sandra, som han sedermera gifte sig med I början av 90-talet släppte han Enigmas första skiva och skapade en ny world-doftande ljudbild som förenade moderna musikmaskiner med gregoriansk sång över den tidens populära dansrytmer. Det är mjuka synthar, bubblande ljud och välprogrammerade trummor som möter oss. Ruth Annes unika röst lägger sig ovanpå och skapar ett nytt sound som känns väldigt personligt och nära. Musikens harmonier är som Olives drums#8217;n bass, men här klädd i Cretu-dräkt. Han fokuserar mer på melodin med syntharna och mindre på trummorna. Trots den elektroniska ljudbilden låter det organiskt och levande, får intrycket att Cretu var inspirerad och hade roligt framför sina maskiner. Gillade man Olive så tror jag absolut man gillar detta med, trots att produktionen är mer #8221;poppig#8221;. Texterna är personliga och skarpa. En cover på klassikern #8221;Drive#8221; smälter sömlöst in bland de övriga låtarna, och nog är det just som bilmusik detta passar sig utmärkt väl #8211; särskilt om kvällen i duggregn. Ja, det finns ett stänk av melankoli och #8221;blue mood#8221; här #8211; utan att det blir sliskigt och tunt. Med djup och närvaro sjunger hon från en stark kvinnas perspektiv på kärlek och relationer. Åh, jag tycker om detta album. Det är sköna rytmer att gunga lätt till. Tyvärr finns det för närvarande endast tillgängligt elektroniskt från iTunes. Jag hade gärna köpt det på riktig CD, om inte annat så för den bättre ljudkvalitetens skull. Nu faller en del av Cretus perfektionistiska ambitioner bort i det komprimerade AAC-formatet, vilket är synd.
--- Ruth Anne #8221;What about us#8221; (Crocodile Music, 2007) Mitt betyg: * * * *, 4 stjärnor av 5. Ett kompetent och trevligt album i god drömskpop-tradition med bra texter, bra sång och modern ljudbild. http://www.ruthann-music.com
|