Author |
Topic |
|
MartinN
Member
1333 Posts |
Posted - 2006/11/10 : 10:06:47
|
Hej, jag har mixtrat med CD-spelare, DAC:ar och jittermumsare. Det jag har kommit fram till är att ett sätt att lägga märke till olikheter mellan apparater är att jämföra ljudbilden. Endel apparater verkar ge en stor och diffus ljudbild som från första raden framför scenen, medan andra apparater har långt bättre fokus och ger en mindre ljudbild men med större precision som från ett par rader längre bak från scenen.
Nu till min fråga - vad tycker ni att är kvalitativt bättre och vad skulle ni själva 'jaga' efter ?
Martin |
|
MartinN
Member
1333 Posts |
Posted - 2006/11/10 : 10:15:16
|
Måste tillägga att det visst kan finnas tusen andra 'parametrar' som karakteriserar en bra cd-spelare, och visst får ni berätta om dessa också.
Martin
|
|
|
Skurt
Medlem i AÖ
272 Posts |
Posted - 2006/11/10 : 16:36:58
|
Jag skulle nog säga att det beror på övriga komponenter. Hade jag ett litet utrymme och körde på stativare skulle jag nog föredra den mer precisa cd-spelaren då det är den typen av ljud jag skulle uppskatta mest och tvärtom med stora högtalare, dvs att med stora högtalare sitter jag på större avstånd och uppfattar kanske inte precisionen men däremot om ljudbilden är för liten. Fast man kanske kan tänka tvärtom, en precis cdspelare kanske kompenserar för en stor men diffus ljudbild i de stora högtalarna och motsvarande kompensation för stativare. Allt emellan stora och små är en tradeoff mellan de två egenskaperna. Bara det jag kom att tänka på som svar på din fråga...
Förutsättningen för en sån här logik är ju dock att dessa egenskaper faktiskt är motsatser till varandra - och jag är inte riktigt säker på om jag vill skriva under på att så är fallet. Om jag ansåg att de var motsatsförhållanden skulle jag resonera som ovan, tills dess fortsätter jakten på den ultimata signalkällan... - om jag nu inte redan äger den
/Erik |
|
|
Zombie
Member
2502 Posts |
Posted - 2006/11/11 : 09:37:18
|
satt härförleden och lyssnade på musik genom en Unidisk och en toppad lp12...slutsats: CD är ett jävla skämt, skivbolagen måste skratta hela vägen till banken |
Översätter gärna eng/ty/dan/nor/est-sv, sve/est-eng, men tar betalt...fast inte så mycket |
|
|
IHiFi.se
Member
190 Posts |
Posted - 2006/11/11 : 12:13:06
|
Tre saker som verkligen visar på tydliga skillnader mellan CD-spelare av olika hög kvalitet är punchen i trummor (helst pukor), efterklang och vibraton. Det kan vara enorm skillnad mellan hur mycket kropp ett pukslag har och en bra CD-spelare ska kunna få en bra anläggning att pressa in pukslaget i kroppen så att det nästan känns fysiskt. Dessutom brukar pukor ringa ganska länge efter anslaget så om musiken inte är alltför intensiv ska man höra hur pukan klingar av. Den efterklangen brukar försvinna med sämre maskiner så den lyssnar jag efter. Om det är riktig katastrof kan vibraton och andra detaljer helt smetas ut och försvinna. Hör ni det s¨dra öronen åt er. |
Driver www.ihifi.se
Compact / Swans / G&W / Xindak / Original / E&T / Yarland
|
Edited by - IHiFi.se on 2006/11/11 12:13:32 |
|
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
Posted - 2006/11/11 : 16:47:45
|
Det som IHiFi beskriver mycket träffande är även min erfarenhet.
Bo Hansson (Rauna, Opus3) med flera gamla rävar brukar prata om tonansats, detta är något som är extremt viktigt och det är nog så att det är just det som är skillnaden på spelare som spelar musik och såna som inte engagerar eller berör alls. |
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
|
|
IHiFi.se
Member
190 Posts |
Posted - 2006/11/11 : 17:01:19
|
Tonansats kanske är ett bra ord att använda om vi får en tydlig definition av det. Jag tycker att det är svårt att ge omdömen på produkter utan att tråka ut folk eftersom man hela tiden måste definiera varje beskrivande ord. Vi får hoppas att någon av "rävarna" hittar till tråden och kommer med en definition.
De saker jag beskrev är de som oftast brukar vara mest framträdande men det finns massor av andra parametrar som kan förändras. Jag läser gärna vad ni andra brukar lyssna efter. Man kan alltid lära sig någonting. |
Driver www.ihifi.se
Compact / Swans / G&W / Xindak / Original / E&T / Yarland
|
|
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
Posted - 2006/11/11 : 17:13:01
|
En riktig "tonansats" är som jag förstått det att anslagen är korrekt distinkta, alltså inte smetas ut eller är för snälla. Detta lyssnar jag alltid efter och när en apparat gör detta rätt får man exakt det jag uppskattar i alla fall. CD-spelare är tyvärr ofta ganska dåliga på det. |
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
|
|
Stefanolo
fd. Stogi
396 Posts |
Posted - 2006/11/12 : 13:19:00
|
MartinN: Intressant ämne. Relativt subjektivt också men som IHiFi.se och Bernt Jansson skriver så är det (för mig) den sk tonansatsen, förmågan att korrekt (i tiden) återge transienter och instrumentens klang som du bör lyssna efter. Som påpekats så framkommer just detta på pukslag och slagverk men även att akustiska instruments klangfärg och klangsubstans (tonerna får en mer eller mindre uttalad "kropp"/substans) blir tydligare.
1987 hade jag precis bytt upp mig från min "nybörjarstereo", en Technics, till min första "riktiga" hifi-anläggning. Heybrook-högtalare, Onkyo Integra förstärkare, Harman Kardon CD-spelare och en Thorens TD 166 Mk V. Killarna på Roséns Ljudcenter "lurade" snart på mig en Goldring Eroica MC-PU och hej och hå vilken skillnad. Jag hade en handfull skivor både på vinyl och CD (alltså samma Album/artist) så det blev snabbt uppenbart vilken stor skillnad det var på den musikaliska återgivningen till vinylens fördel.
Det var just de ovan nämnda egenskaperna som gjorde skillnaden. Vad jag förstått så ligger mycket av tonansats och klangfärg i den högfrekventa informationen som tyvärr "skärs bort" på CD-skivan. Javisst, väldigt få av oss (om ens någon) kan höra en sinuston över 17-18 kHz men de allra flesta märker snabbt frånvaron av den högfrekventa informationen över 20 kHz när den skärs bort från originalinspelningen. Ja, bruset är borta, bakgrunden är "nattsvart" och ljudet väldefinierat och kontrollerat på CD-skivan men lite av den levande inspelningen är borta.
För att du ska kunna lyssna efter dessa nyanser (och det är ju just nyanser, och ibland individuellt tycke och smak)så är det enligt min personliga uppfattning helt avgörande att man/du har lättdrivna högtalare som återger transienter och klangfärg på ett bra sätt och att placeringen av högtalarna och den akustiska miljön är så bra spm möjligt. Högtalare/placering och rummet är TOTALT dominerande för ljudåtergivningen om man i övrigt har hyffsade komponenter i anläggningen. I dag har väl CD-teknikens utveckling kommit en bit längre, i alla fall när det gäller hårdvaran/spelaren, så din strävan att hitta skillnader och förbättringar kommer ge dig många användbara insikter.
Hoppas att jag inte halkade alltför mycket OT. Ville bara förtydliga hur jag uppfattar skillnaderna för att kunna var dig till hjälp.
Stefan |
|
|
MartinN
Member
1333 Posts |
Posted - 2006/11/12 : 14:22:13
|
Intressanta åsikter med detta om tonsatsen, jag misstänker dock att hur mycket man än benar i saken för att få några specifika parametrar så påverkar alla parametrar varandra eller många kan vara kopplade.
Martin |
|
|
Zombie
Member
2502 Posts |
Posted - 2006/11/12 : 17:05:55
|
hela tonförloppet kallas ADSR envelope, Attack, Decay, Sustain, Release, vad det heter på svenska har jag inte den blekaste om...attacken är det viktigaste, utan korrekt återgivning av tillslaget är det svårt att höra vilket instrument det är frågan om... |
Översätter gärna eng/ty/dan/nor/est-sv, sve/est-eng, men tar betalt...fast inte så mycket |
|
|
Klingan
Nerikes Audiofiler
890 Posts |
Posted - 2006/11/12 : 17:15:12
|
Intressanta inlägg tycker jag. Det verkar finnas många begrepp och förklaringar till ljudliga egenskaper. Vet inte om jag förstår helt eller om jag är inne på liknande tankar som ovan. Men något som jag inte tidigare har tänkt på, som jag först nu har lyssnat till, är alla över och under toner. Visa system plockar fram dem vilket gör att allt känns så levande och trovärdigt. Tvärtom mot att tex. en gitarrsträng bara har en ton och överdrivet låter i en skala, finns det ett myller av över och undertoner. Svårt att sätta ord på det men det är en av de parametrar som jag tidigare inte har hört och som kommer fram i en självklarhet i vissa mer påkostade system. Tyvärr har jag inte de egenskaperna hemma hos mig. Tycker att de aspekter som tas upp här är bland annat de som gör att ljudets kvalitet når ytterliggare en dimension.
|
|
|
Stefanolo
fd. Stogi
396 Posts |
Posted - 2006/11/13 : 16:24:17
|
Zombie: Utan att jag har någon formell kunskap på området så kan jag försöka mig på att göra ett översättningsförsök av de av dig nämnda parametrarna.
ATTACK: är just attack, alltså begynnelsen/starten på tonen eller närmare bestämt begynnelsens/startens karaktär. Släpig/diffus eller med bett.
DECAY: Hur toner klingar ut.
SUSTAIN: Hur tonen "hänger" kvar.
RELEASE: Hur tonen "släpper" eller avslutas (följer på DECAY). T.ex. om symbalslaget försvinner i ett diffust "bludder"/"rullar" av utan definition eller om tonen släpper lätt och luftigt.
OBS! Jag kan inte göra anspråk på att det ovan skrivna är 100% riktigt beskrivet men något i den riktningen är det.
/Stefan |
|
|
|
Topic |
|