Author |
Topic |
|
Mc Square
Member
3723 Posts |
Posted - 2006/08/30 : 15:32:52
|
Nån som oxå köpt Iron Maidens nysläppta album...? Sitter och lyssnar på den nu och den låter vädigt bra,ljudmässigt.
Inte så rockig kanske,men jag har inte lyssnat färdigt på skivan än...Den får godkänt hitills åtminstone
Man kan bara älska hur dem valt att börja skivan,iallafall jag som älskar Nicko!
Up the Irons! |
Som audiofil får du inte dra dig för att göra sånt som kan vara livsfarligt... -->Mitt system EoJeud - A better snack!
"220 volt för att det kittlar så skönt" |
|
Freddie Boy
Member
704 Posts |
Posted - 2006/08/31 : 02:05:35
|
är den i samma anda som "Brave new World"?? Den är väldigt bra, mycket tacktbyten.... |
Länge leve Vinylen! Because Sound Matters. |
|
|
Mc Square
Member
3723 Posts |
Posted - 2006/08/31 : 02:41:25
|
Taktbyten är att räkna med,japp! Den har en del stycken som förde tankarna direkt till Brave new world...Tror du kommer att digga den! |
Som audiofil får du inte dra dig för att göra sånt som kan vara livsfarligt... -->Mitt system EoJeud - A better snack!
"220 volt för att det kittlar så skönt" |
|
|
Musse80
Member
460 Posts |
Posted - 2006/08/31 : 07:55:54
|
Jag har lyssnat igenom hela skivan på nätet, och tycker den är riktigt bra. Inte lika vass som "Brave new world" men det är å andra sidan inte många skivor...ganska lustiga betyg skivan har fått förresten. Sydsvenskan gav den 1 av 5 och kallade den ett sömnpiller utan låtar som fastnar. Expressen gav den 3 av 5 (http://www.expressen.se/index.jsp?a=667894) och Aftonbladet 4 av 5 och skrev:
quote: 26 år efter skivdebuten är den brittiska evighetsmaskinen starkare än på många år, och att ”A matter of life and death” rymmer gruppens starkaste låtkollektion sedan ”Seventh son of a seventh son” (1988) är ingen överdrift. Enbart ett konstaterande. Där ”Dance of death” skrevade aningen för mycket är järnjungfruns 14:e studioverk påfallande sammansatt och i realiteten är det bara inledande Thin Lizzy-passningen ”Different world” som avviker från ledet. Därutöver målar sextetten med en palett som rymmer hela färgskalan och alla stämningar som tänkas kan. ”For the greater good of God” erbjuder fagra ”The clairvoyant”-rysningar, ”These colours don’t run” känns redan som en klassiker och i sammanhanget är även inte helt självklara singelettan ”The reincarnation of Benjamin Breeg” helt naturlig. Konsekvensen är en mäktig låtsvit som inte ens en luddig ljudbild – så bräcklig att den i sig nära nog renderar lägre betyg – lyckas skjuta i sank. Det är på riktigt. Ärlig metalestetik draperad i fashionabel sammet, solkig kamouflage och svart skinn på samma gång. Det är på liv och död.
Mc Square: Hur ligger det till med den "luddiga och bräckliga ljudbilden"? Jag har bara hört skivan i Mp3-format på datorn så det är svårt att avgöra...
Länk: http://www.aftonbladet.se/puls/cd/recension/0,1338,2000051680,00.html)
|
A wolf in a sheep´s clothing... |
Edited by - Musse80 on 2006/08/31 08:00:13 |
|
|
|
Topic |
|