| Author |
 Topic  |
|
|
bassman
Member
402 Posts |
 Posted - 2006/03/13 : 12:21:58
|
Hej Erik,
jag har en Audio Innovations Series 500, som jag tycker mycket om. Den här modellen har ju dock dragits med ett problem, som består i att slutrören har en tendens att börja glöda/lysa intensivt. Det har också inträffat på min, både med originalrören (kinesiska?) och ett Svetlana EL34.
Är det möjligvis så att du vet vad detta kan bero på?
Hälsningar
Anders |
Det låter bättre med helrör på bänken
|
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2006/03/13 : 12:38:35
|
Erik kan ju rätta mig om jag är ute och snurrar nu men...
Jag hjälpte en kollega med en 500 för några år sedan som visade dessa symptom. Problemet visade sig vara motorboating (självsvängning på mycket låg frekvens). Efter lite dividerande och konsulterande av schemor konstaterade vi att detta exemplar inte hade någon stegkompensering i basen. Vi la dit en och satte i nya Svetlana och den har gått som en klocka efter detta.
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
 |
|
|
bassman
Member
402 Posts |
Posted - 2006/03/13 : 16:24:32
|
| Janne, hur kan jag se om min stärkare har stegkompensering eller ej? |
Det låter bättre med helrör på bänken
|
|
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
Posted - 2006/03/13 : 17:12:25
|
Detta fel är typiskt för Audio Innovations series 500 och förstärkare
där rören sitter för tätt i klass-A eller AB drift. Värmen leds inte
bort helt enkelt utan rören blir överhettade. Vad jag föreslår i
detta fall är att katodmotstånden 2 st 220 ohm ändras till 470
ohm. Genom detta förfarande minskar strömmen i slutrören och därmed
även värmen. Utffekten sjunker till c:a 15 watt, men det brukar räcka ändå. Ett annat alternativ är att montera en liten fläkt
bredvid slutrören som flyttar på värmen. det är att notera att
vissa fabrikat av EL 34 är känsligare än andra för denna upphettning.
Orginalrören var inte kinesiska utan från forna Öst-tyskland. De var
väl något bättre, men bra var de ej. |
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
|
|
|
Lenn Art
Bygg-Harry -05, Mästar-Harry -06, 100.000-klubben
739 Posts |
Posted - 2006/03/13 : 18:15:27
|
Janne: En nyfiken fråga från en novis; vad är "stegkompensering i basen" för något?
|
Vad är rätt och vad är fel? Och av allt det som är rätt - vilket är mest rätt?
|
|
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
Posted - 2006/03/13 : 18:43:37
|
Jag har heller aldrig stöt på begreppet "Stegkomensering" tidigare.
Men jag misstänker starkt att det rör sig om ett fasvridande nät
mellan ingångssteget och fasvändaren, Kan var befogat på senare
produktioner av AI/500 vilka var lågfrekvent tämlihgen ostabila. |
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
|
|
|
bassman
Member
402 Posts |
Posted - 2006/03/13 : 18:52:31
|
Ok, vad jag har misstänkt alltså. Vad jag redan gjort är att minska högspänningen medelst 2 stycken 22 Ohms motstånd före likriktaren, så att värdena överenstämmer med ritningen. De låg högre innan. Jag har också sänkt gallerspänningen till 6,3 Volt med motstånd. Men då kan jag alltså öka på katodmotstånden också?
En fläkt är ju inte så roligt att ha surrande, har funderat på det också, men dels så ser det inte så kul ut, dels låter den. Visst blev det rejält varmt ovanpå transformatorena tidigare efter ett tag, men bättre efter mina modifikationer.
Och i julas pajade ett EL34 igen...Den här gången glödde det inte starkt, tvärtom blev det kallare än de andra och gjorde så att den kanalen lät som en motorbåt..
|
Det låter bättre med helrör på bänken
|
|
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
Posted - 2006/03/13 : 19:25:35
|
Gallerspänning 6,3 volt? Här föreligger något misstag. 6,3 volt
låter som glödspänning och det är rätt värde. 22 Ohm i Serie med
anodspänningslikriktaren gör ingen större skillnad.Fläkt kan vara
lite jobbigt kanske , det enklaste är nog att ändra katodmotstånden.
Så heta som dessa förstärkare blir är det ett under att de idag efter
c:a 20 år fortfarande är i bruk! |
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
|
|
|
bassman
Member
402 Posts |
Posted - 2006/03/13 : 19:31:36
|
Naturligtvis ska det vara glödspänning...
Får nog kika på motstånden..
Jag har aldrig lämnat rummet när förstärkaren varit på, med tanke på vad som kan hända. Men ljudet är fint.
Tack för råden!
|
Det låter bättre med helrör på bänken
|
|
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2006/03/13 : 20:24:34
|
Jag kallar det stegkompensering, det är ett nät med en pol och ett nollställe som används för att vrida fasen så att man motverkar oönskad fasvridning på annat ställe i förstärkaren, i rörförstärkare oftast polen i lågfrekvensändan i utgångstransformatorn. Syftet är att förbättra fasmarginalen och därmed stabiliteten i motkopplade förstärkare.
Inte alltid nödvändigt, det hänger mycket på transformatorns kvalitet.
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
|
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
Posted - 2006/03/13 : 21:15:46
|
| Då myntar vi "stegkompensering med fasvridande nät". |
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
|
|
|
tubetvr
Member
338 Posts |
Posted - 2006/03/14 : 08:26:22
|
Hej,
Ang stegkompensering, jag tror att Jax har gjort en översättning av engelska step compensation, tex Morgan Jones skriver om step networks. Anledningen till att det ibland kallas step network är att det ger ett steg i amplitudkurvan. Igentligen är den viktigaste funktionen att som Jax beskriver att vrida fasen nära den punkt där loopförstärkningen är 1 och pss förbättra fasmarginalen. Eftersom amplitud steget är en sekundär effekt så tycker jag själv det är bättre att kalla metoden att använda dessa nät "stabilitetskompensering med fasvridande nät" det beskriver bättre vad som är funktionen.
Man kan använda metoden tex på en Williamson förstärkare som normalt har en topp i amplitudkurvan vid låg frekvens, pga av den höga motkopplingen så nöjde sig Williamson med ca 30 grader fasmarginal vilket ger en topp på upp till 6dB. mha av fasvridande nät kan man enkelt förbättra fasmarginalen till 90 grader vilket i praktiken inte ger en nämnvärd topp. Att Williamson inte gjorde detta från början beror troligen på att han inte hade tillgång till de relativt stora kondensatorer som behövs för att göra denna kompensering fullt ut.
Värt att notera är att Williamson förstärkaren också har ett nät för att faskompensera vid höga frekvenser.
MVH Hans |
Ägare av företaget Q-tron Audio, konstruktion och tillverkning av OTL rörförstärkare |
|
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2006/03/14 : 09:41:59
|
Det är korrekt, Hans. Fast jag ska nog erkänna att jag inte riktigt gillar "stegkompensering" men jag kommer inte på något annat enkelt ord för dylika nät.
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
|
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
Posted - 2006/03/14 : 09:46:53
|
Det bästa är att linda utgångstransformatorerna sa bra att dessa
åtgärder ej behövs. AI 500:ans trafon var en billig 3 sektioners
ruslindad historia, vilket var ett måste för att kunna ingå i en
budgetförstärkare som denna.
|
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
|
|
|
petmo338
Starting Member
18 Posts |
Posted - 2006/03/15 : 02:41:21
|
Nu kan jag nog vara ute på riktigt djupt vatten, men är det inte vad som på reglerteknikspråk kallas "fasavancerande" resp "fasretarderande" nät som diskuteras? På engelska Lead och Lag.
G=(s+a)/(s+b), lead om b>a och lag om b<a.
eller bommar jag nåt trivialt? |
|
|
|
tubetvr
Member
338 Posts |
Posted - 2006/03/16 : 09:25:54
|
quote:
Det bästa är att linda utgångstransformatorerna sa bra att dessa åtgärder ej behövs.
Prestanda blir förstås bättre med en bättre traf men det hindrar inte att man kan få ytterligare förbättringar mha "faskorrigerande nät" Hur bra trafen än är så kan man applicera högre grad av motkoppling om man använder dessa nät, (om man nu vill ha hög motkoppling).
quote:
men är det inte vad som på reglerteknikspråk kallas "fasavancerande" resp "fasretarderande" nät som diskuteras? På engelska Lead och Lag.
Det stämmer precis! en åter kopplad förstärkare kan ses som ett reglersystem så samma regler gäller. Fas korrigerande nät är inte så vanligt i audioförstärkare men borde användas mer, (det finns ett fåtal transistorförstärkare som använder ngt mer avancerad faskompensering men de flesta använder en enkel enpols kompensering med så kallad dominant pol, dvs man låter förstärkningen sjunka med 6dB/oktav från en mycket låg frekvens så att förstärkaren alltid blir stabil oberoende av motkopplingsgrad, man kan få betydligt bättre prestanda, (läs högre förstärkning i open loop och mer motkoppling) med andra mer avancerade metoder), jag tror att det har varit något mer vanligt i rörförstärkare att använda dessa metoder när man velat ha hög motkoppling och stabilitet. |
Ägare av företaget Q-tron Audio, konstruktion och tillverkning av OTL rörförstärkare |
|
|
| |
Topic |
|
All Forums
Teknik och DIY
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly