HiFiForum.nu
Home | Forums | Profile | Register | Active Topics | Links | Members | Articles | PM | Search | FAQ
Username:
Password:
Save Password
Forgot your Password?

Private Messages
You must log in to check messages
 All Forums
 HiFiForum.nu - Mångfaldens forum
 Musik
 Konsert med Hans Leygraf
 New Topic  Topic Locked
 Printer Friendly
Author Previous Topic Topic Next Topic  

IHiFi.se
Member

190 Posts

Posted - 2005/11/30 :  21:43:08  Show Profile  Visit IHiFi.se's Homepage Send IHiFi.se a Private Message
Jag har just varit på en konsert med Hans Leygraf på Ingesunds Musikhögskola och kom att tänka på att jag kan skriva några rader.

http://www.kau.se/aktuellt/kalender.lasso?kal_id=2049

Innan jag börjar orera om konserten kanske det är bra om jag berättar lite om mina preferenser för att ge bakgrund till min kritik. Jag är dragen till dramatisk musik med stark intensitet. Jag har inte en helt vanlig inställning till klassisk musik och mitt tyckande bör ses i ljuset av min subjektivism. Några av mina favoriter bland pianistiska kompositörer är Rachmaninov, Chopin och Liszt. Hans Leygraf (HL) är främst känd för att vara en stor tolkare av Mozart och jag såg denna konsert som ett tillfälle att bredda min förmåga att uppskatta Mozarts musik.


Programmet:

J. Haydn
Sonat i C-moll Hob. XVI:20

W. A. Mozart
Sonat A-moll KV 28

L. van Beethoven
Sonat D-dur opus 28 (pastoralsonaten)

Paus

A. Schönberg
Sex små pianostycken, opus 19

C. Debussy
Sex preludier ur Bok 2


Det första intrycken som slog mig var att det är fantastiskt att HL har sina pianistiska förmågor välbevarade trots hans höga ålder. Han är född 1920 men har ändå en lätthet i sitt spel som många saknar. Tyvärr verkade han begränsad dynamiskt, han spelade aldrig starkare än forte (pianoverk noteras normalt upp till fortissimo följt av forte fortissimo), men kompenserade till stor del detta med mycket god kontroll över de svagare nyanserna. Mikrodynamik om ni så vill.

Första delen av konserten dominerades av wienklassisk repertoar. Normalt blir jag inte helt exalterad över Haydn och Mozart men jag skulle som sagt ge dem en extra chans idag. Hela första avdelningen präglades av fokus på detaljer och polyfoni och jag tyckte inte att HL
spelade ut tillräckligt. Hans spel var lite introvert men samtidigt mycket livfullt. Han behandlade klangerna med mycket medveten pedalföring och lyckades verkligen utnyttja de sparsamma stämmorna för att ge en spröd och skör stämning, det kändes fräscht.

Beethovens pastoralsonat har länge haft en speciell plats i mitt hjärta och detta var första gången jag hörde den live. Det är en sonat tillägnad J. Haydn som Beethoven studerade för och bär stilistiska likheter med Haydns musik. Beethoven kan dock inte dölja vem han är och sonaten är en härlig pastoralt harmonisk vision sedd med hans turbulenta musikalitet. HL tar verkligen till vara på de vackra delarna och framhäver intressanta understämmor på ett medryckande sätt. Intensiteten är dock inte på topp och jag kände att HL kunde tagit till vara på fraserna och bundit samman bitarna lite bättre. Det var under denna sonat som jag saknade de starkare nyanserna på flygeln mest. Det verkar dock som att HL inte riktigt fått upp ångan än och efter pausen öppnade han upp och jag upplevde det som att han spelade med större övertygelse och dynamik.

Schönbergs sex små stycken fick inte riktigt det uttryck de är värda. Jag tyckte att HL spelade lite schablonaktigt och gjorde dessa stycken mycket mer stabbiga och hårda än tänkt. De hade mått bra av en mer romantisk inställning.

När HL började spela Debussy förstod jag att han verkligen spelade musik han tyckte om. Dessa stycken verkade passa HL som handen i handsken med sina snabba arpeggion och löpningar som kräver enorm kontroll över fingerspelet. Det var en djupdykning i klangerna och varje stycke kändes som en impressionistisk tavla. Trots att HL hade härliga klangvärldar i rörelse fångade han även upp de melodier och gester Debussy målat dit och detta var för mig höjdpunkten (tillsammans med extranumret) på konserten.

Som extranummer fick vi Chopins nocturne i F-moll med kommentaren "Nu ska jag spela ett stycke jag tycker mycket om." Återigen märktes det att HL hade denna musik nära sitt hjärta och han spelade mycket personligt och vackert.


Om ni får chansen att se Hans Leygraf spela tycker jag absolut att ni ska ta den. Han utstrålar värme och jag fick ut mycket av att gå på konserten även om jag normalt skulle välja bort stora delar av programmet. En berikande upplevelse!

Driver www.ihifi.se

Compact / Swans / G&W / Xindak / Original / E&T / Yarland

Edited by - IHiFi.se on 2005/12/01 00:17:11
  Previous Topic Topic Next Topic  
 New Topic  Topic Locked
 Printer Friendly
Jump To:
HiFiForum.nu © HiFiForum.nu except: Logos and Trademarks are property of their owners, Comments are property of their posters Go To Top Of Page
Denna sida genererades på 0.38 sekunder. Snitz Forums 2000