jonasz: Jag tror Linkwitz valt elementen för ljudkvalitén och den relativa slaglängden för att kunna använda endast två st. Men den är fortfarande behäftad med det typiska basfallet som lågt Q-värde ger. Mitt inlägg om lågt Q-värde och basfall bygger på antagandet att man använder grejerna till en ordinär anläggning. Linkwitz är Linkwitz och därför använder han inte några ordinarie grejer: "The PHOENIX printed circuit board lacks the necessary circuitry to equalize the ~86 Hz roll-off due to the low Qts of the driver. A single MT1 circuit board can provide this equalization for two woofers" Han kompenserar elementens nackdelar, lågt Q-värde, med elektronik.
Jo, det gör han och det funkar alldeles utmärkt. Lite (i sammanhanget billig) elektronik kan få element med låg qts att bli perfekta för dipol. Han gör förövrigt samma sak i Orion med XLS10".
Självfallet måste man kompensera dipolfallet med elektronik om man väljer element med lågt Q.
SW12 (Qts=0,98) går fint att använda utan elektronisk kompensering, men att gå lägre i Q är nog lite svårt utan kompensering. Esl försökte en annan väg efter sina monsterbasar. De hade en gungig karaktär, inte särskilt välkontrollerat men kul. Jag tror Qts låg på 1,5 i dom 15-tummarna.
Vill man ha stenhård, tajt, ren bas så tror jag man ska ha element med relativt lågt Q. Då får man kompensera elektroniskt för dipolfallet. Sen tror jag att man ska göra det ännu värre genom att lägga till servostyrning på basarna. Det skulle minska distorsionen dramatiskt.
Vill man göra det enkelt men ändå rimligt bra väljer man SW12 eller liknande.
Körde en simulering på en cervin-bas med dubbla talspolar för att illustrera vad som händer då Qts ändras. Skillnaden mellan seriekopplad kontra separat talspole. Vid fs är skillnaden som störst och då handlar det om ca:5db