| Author |
 Topic  |
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
 Posted - 2004/08/17 : 18:56:31
|
Efter massor av snack och lite verkstad skrider jag äntligen till verket med mina nybörjarexperiment. Teoretiskt är jag snudd på en rörveteran, men praktik har det varit ont om. Enda riktiga seriösa bygget/modden var en befintlig single-ended stereoförstärkare från en gammal radiogrammofon som skrämdes upp till betydligt renare ljud med omlindade utgångstransformatorer, ultralinjär koppling och allmän upprensning av för- och drivsteg. Sedan dess har jag varit insnöad på just single-ended i kombination med ultralinjärt.
Nu med rejält tillskott i rörsamlingen har jag lite att leka med
och ska ge mig i kast med att bygga om en gammal Philips EL6400, en mono 20W PA-förstärkare. De två bortplockade mikrofonstegen hade EF86.
Därefter ett gemensamt EF86 och sist ett ECC81 som försteg/fasvändare
till två EL81 slutrör. Utgångstransformator har sex olika omsättningsförhållanden att välja på genom en omkopplare på sekundärlindningen. Märkningen är i volt (10-100) eftersom förstärkaren är tänkt att användas för högohmiga anläggningar med långa tunna ledningar och trafo i varje högtalarlåda.
Slurören har fast bias genom ett uttag på nättrafon via germaniumdiod.
Redan tidigare har jag kartlagt kopplingarna och mätt upp en del spänningar och strömmar. T.ex. råden en rejäl obalans mellan slutrörens arbetspunkt (8,6 resp. 13.6mA) Av strömmarna och angiven uteffekt arbetar förstärkaren i AB.
Idag har jag mätt och och räknat på utgångstrafon.
(ena lindningshalvan innanför den andra, ej tvådelad symmetrisk bobin)
Förutom till experiment med mina 800-ohms småhögtalare är det bara 10v-läget som är användbart för normala högtalare.
Impedansomsättningen är här 720ggr. Nästa läge - 25v - ger omsättning på endast 114ggr. Med två åttaohmshögtalare kan jag få tre alternativ:
parallellt=4ohm, endast en=8ohm, seriellt=16ohm.
Med ovanstående impedansomsättning får jag då ett anodbelastningsmotstånd på 2880, 5760 resp. 11520 ohm.
De befintliga slutrören EL81 liknar EL84/86 till det yttre förutom anodkontakten, men det vill jobba med lägre spänning och högre ström.
Databladet för EL81 rekomenderar Raa=2,5k. Med 4ohm högtalare prickar man således tämligen bra med trafon i 10v-läget.
För mig som vill prova andra slutrör blir det kanske en smula besvärligt då de flesta kandidater vill ha ett högre Raa.
EL84 vill "se" 8k, EL86 5,5k och EL34 nöjer sig med 3k4.
Med högtalarna kopplade till 16ohm hamnar jag på 11520ohm vilket är en bra bit över databladets 8k. Närmare än så kommer jag inte.
Med en högtalare på 8ohm prickar jag ganska perfekt för EL86 med 5760ohm mot önskade 5500. EL34 blir precis som EL84 missanpassat men åt motsatt håll (2880 mot 3400).
Något jag är nyfiken på är triodkoppling med EL34 i klass A, men har inte hittat några uppgifter om lämpligt Raa i databladen.
PL509/519 är två fläskigare rör jag är nyfiken på att köra som trioder. Eftersom de är tänkta endast för TV linjeavlänkning finns inga uppgifter om Raa alls.
Jag är också mycket spänd på två fina 6080 dubbeltrioder, men inte heller här får jag ut något vettigt ur databladen. (kan bero på dålig förmåga att förstå dem kanske...)
Då jag har ont om EL81 vill jag inte labba sönder dem. Däremot ska jag som första prov köra EL86 både som pentod och triod och kolla
vad bias gör för ljudet från ren B upp till A.
Här är i alla fall inga problem med impedansanpassningen.
Vad säger ni lite mera erfarna om de övriga rören med de anodlaster jag kan få ut av befintlig trafo?
Hur får jag fram vilken anodlast PL509/519 trivs bäst med?
Är det över huvud taget vettigt att försöka få något snyggt ljud ur ett 6080?
/John
|
Elektronostalgist? -Javisst! http://elektroarkivet.se Skype: elektroarkivet.se
Min anläggning, uppdaterad 2006-06-11: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=30783
|
Edited by - JohnA on 2004/08/17 22:06:21 |
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
Posted - 2004/08/17 : 22:16:53
|
Uppdaterat:
Jag har under kvällen roat mig med att matcha rör mot allehanda trafo-och högtalarkonfigurationer och hittat några som verkar intressanta.
Fann också en uppgift om att 2xEL34 triodkoplad i AB vill ha
5000 ohm Raa. Jämfört med de 5760 jag kan få till med 8ohm högtalare blir "missanpassningsfaktorn" 0,87. Samma felfaktor får jag med EL81 och 4ohm på helt omoddad förstärkare, vilket inte låter helt katastrofalt. EL84 är svår att matcha, felfaktor ca +/-0,7.
EL86 passar däremot fint vid 8ohm med felfaktorn 0.95
Huruvida det här med felfaktor är relevant ska jag egentligen inte uttala mig om, men jag antar att det åtminstone kan vara en parameter som visar om man är helt galet ute och cyklar, så som det tycks vara med gamla goda EL84.
Jag blir inte klok på det här med anodbelastningsmotstånd och matningsspänningar.
Jag har mätt 285v på mitten av utgångstrafon vid tomgång (omoddat), men EL81 är specade för 170 volt. EL34 tycks vilja jobba med ännu högre spänningar så frågan är om jag kan komma i närheten av de 16,5w som utlovas vid Raa 500ohm, triodkopplat i AB.
Kom så att tänka på att det kanske går att lägga två rörpar parallellt för att halvera Raa.
Det ska ju gå att göra så för att dubblera effekten, så varför inte Raa?
Utgångstrafon i mitt lekobjekt är något biffigare än de i min 2x17w Dynaco och nättrafon verkar hyfsat tilltagen, så lite extra kräm kanske inte skrammlar allt för illa.
Nä nu é jag trött!
Gonatt!
/John |
Elektronostalgist? -Javisst! http://elektroarkivet.se Skype: elektroarkivet.se
Min anläggning, uppdaterad 2006-06-11: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=30783
|
 |
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7954 Posts |
Posted - 2004/08/18 : 11:30:50
|
Kul at det finns fler som leker med samma gamla förstärkare som jag.
Köpte en svinbilligt (20:- eller nåt) på en auktion för några år sen, den skrotade jag och tog nättrafon från till ett bygge. Utgångstrafon blev liggande och för en tid sedan köpte jag en till likadan förstärkare bara för att få två likadana utgångstrafos.
Jag var/är inne lite på samma spår med att använda en 6AS7 per kanal, i så fall skulle de få gå i PP klass A var det tänkt.
Nackdelarna är: Dålig balans mellan triodsystemen, törstiga glödtrådar samt stora krav på drivsteget. Bagateller:)
6AS7 med 5k a-a har jag sett i något schema så den biten stämmer nog ganska bra i alla fall.
Frågan är hur bra utgångstrafona är sett med Hifi-ögon?
Jag antar att all extra tråd i den överflödiga delen av sekundärlindningen inte är till någon fördel direkt.
Dock skulle det ju kunna vara roligt att experimentera lite med alla gamla 800 ohms bredbandare som ligger och skräpar, det jag hört av dem i gamla radiogrammofoner antyder att de har vissa kvaliteter.
Det här blir nog ett projekt som inte kommer att realiseras än på länge, jag har flera saker som ligger på kö innan. |
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
Posted - 2004/08/18 : 12:11:12
|
Kul Fuling! -Menar du att du har två Philips EL6400????!
HiFi-ögonen gråter och HiFi-öronen blöder av ljudet från en 6400, men så var den heller
knappast tänkt att låta vackert. Å andra sidan blir det tacksamt att modda, -vad man än gör kan det knappast bli sämre! ;-)
Jo förresten, det kan det:
När jag nu äntligen skulle starta upp och provlyssna för första gången på länge möts jag av ett kraftigt nätbrum. Plockar ur ECC81 drivröret och brummet kvarstår. Borde vara en baggis att hitta felet nu. Kanske en konding lagt av, kanske något glappat upp.
Får jag liv i den kommer första experimentet bli att testa en kopplingsidé för EM80 som nivåindikator med biasjustering m.m. Funkar det blir det två sådana på min Dynaco SCA-35.
Efter detta provar jag nog att byta till EL34 som fusktrioder.
Därefter 6080 eller något av de större TV-rören i magnovalsockel.
(seriösa socklar Bernt! :-)
Jag har några mindre 800-ohmare jag tänkte prova i ett par gamla Sonab/Carlsson OA12L/OA14L-lådor vars originalelement ruttnat i upphängningen. Kanske en smula orättvist att driva dem med en så usel förstärkare... |
Elektronostalgist? -Javisst! http://elektroarkivet.se Skype: elektroarkivet.se
Min anläggning, uppdaterad 2006-06-11: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=30783
|
|
|
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
Posted - 2004/08/18 : 16:26:58
|
quote:
PL509/519 är två fläskigare rör jag är nyfiken på att köra som trioder. Eftersom de är tänkta endast för TV linjeavlänkning finns inga uppgifter om Raa alls.
Kurvor kanske kan vara till hjälp?
http://www.tubecad.com/email_2001/e0829/page2.html
Bruce Rozenblit använde Hammond 1650T i sin "Super Compact 150W Amp" körde då EL509 pentodkopplat med 700 volt anodspänning, 150 volt på skärmgallret och någonstans mellan -42 och -50 volt på styrgallret. Effekten tog han ut på 4 ohmstappen - lite listigt kopplat där svart/gul och svart är jord, signalen tas ut på grön/gul och grön. Kanske kan du få ut något av detta på Hammonds sida.  |
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7954 Posts |
Posted - 2004/08/18 : 16:58:09
|
Jag HADE två EL6400, en meckade jag som sagt isär på en gång för att knycka nättrafon ur. Den andra har jag än så länge bara plockat lite smådelar från, typ kondensatorklämfästen och dylikt.
Den ska plockas ner den också eftersom enda anledningen till att jag köpte den var att få tag på en till utgångstrafo.
Behöver du EL81:or så kan du få ta över mina mot en symbolisk summa, jag har ingen nytta av dem. Ingen aning om skicket dock. |
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
Posted - 2004/08/18 : 22:13:48
|
Tja Fuling, rör har jag som grundprincip svårt att tacka nej till. ;-)
Nu när jag vet att du har några vågar jag fläska på lite mer med anodströmmarna.
Innan jag ger mig på byte till andra rörtyper ska jag se vad som kan göras åt det bedrövliga originalljudet.
Innan jag startade och fick kraftigt brum hade jag rensat bort allt från de två mikrofonstegen och i min iver råkat klippa jordningen av signalstegens glättningskondingar!
-Även med allt utom slutrören utplockat så smet brummet in genom fasvändarens anodlast.
Med jordningen på plats kunde jag snabbt konstatera en svag men vass dist oavsett volymkontrollens läge. Insåg att det var försteget med triodkopplad EF86 som överstyrdes av den starka signalen från CD-spelaren. Med ljudet in på första triodhalvan av ECC81:an blev det i stället aningen svag signalnivå, men betydligt renare ljud. Fortfarande är ljudkvaliteten ganska bedrövlig. -De högre frekvenserna både skräller och mummlar och det samma gäller basen som är märkligt överdriven. Frekvensgångens graf skulle förmodligen
se ut som en glad gubbe. -Kanske den blir spikrak utan motkoppling! ;-) (fan tro´t)
Balansen mellan slutrören är som sagt inte perfekt, det ligger 5mA DC över trafon.
-Är detta ett helt OK värde eller räcker det för oljud?
Jag tänkte bygga om biaskretsen och förse den med två pottar, -en för balans, en för totalnivå.
Jag är osäker på om förstärkaren jobbar i AB1 eller AB2. Jag antar att IG2 inte har med klassningen att göra, utan att index 2 helt beror på om styrgallret G1 drar ström.
Jag har funderat lite över varför ECC81 valts i försteg/fasvändare. ECC83 brukar annars vara vanligt men ECC81 verkar liksom ECC82 vara ungefär fem ggr mera strömstarkt.
-Kan detta tyda på AB2? Jag borde kanske koppla in oscilloskopet i stället för att spekulera... Hur ser man i databladet om ett slutrör kan köras med gallerström?
Jag tänkte permanent koppla in ett mätinstrument för anodströmmen. För att slippa dra B+ genom instrumentet kan manjag kanske lägga en lågohmig shunt mellan katod och jord, men då mäter jag summan av Ia och Ig2. Är inte förresten Ig2 intressant att mäta?
(knappast vid triodkoppling som jag tänkte lägga mest krut på)
I mitt experimentobjekt har skärmgallren som brukligt ett RC-nät, men i stället för att
hämta matningen från B+ som ligger på 285v, så är det anslutet till ett uttag på nättrafon som ger 142 volt. I databladet för EL81 finns tre olika kurvor Ia/Ua vid Ug2=150, 170 resp. 190v. Det högre värdet på Ug2 ger högre värden på Ia. Tänkte ett slag att orsaken till Ug2 via uttag på nättrafon berodde på att röret helt enkelt inte tål anodspänning på g2, men enligt datablad är max Ua=Ug2=550v.
De givna siffrorna för EL81 som 20w PP LF-förstärkare är upptagna vid Ua=170v, medan min förstärkare har ett B+ på 285v i tomgång. Kan det vara så att orsaken till att Ug2 lagts på 142v är att "strypa" ner förstärkningen så att rören inte överbelastas vid den relativt höga matningsspänningen eller nått i den stilen? Jag har inte helt fattat funktionen hos bromsgallret, men det ser ut som att det kan vara en form av strypventil. Med tanke på ultralinjär koppling antar jag att jag inte cyklar helt galet -Kan någon förklara närmare?
Som en liten parantes kan tilläggas att jag i en av de överblivna rörsocklarna tryckte i ett EM80, försåg det med justerbar auto-bias och kopplade till ingången före volymkontrollen.
-En enkel operation som inte förhöjer ljudkvaliteten, men som ändå lyfter den totala njutningen något. ;-) Dessutom bevisade det att jag i alla fall tycks kunna beräkna något om rörteknik med eget huvud då jag prickade exakt i arbetspunkten jag valt.
/John |
Elektronostalgist? -Javisst! http://elektroarkivet.se Skype: elektroarkivet.se
Min anläggning, uppdaterad 2006-06-11: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=30783
|
Edited by - JohnA on 2004/08/18 23:16:28 |
|
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
Posted - 2004/08/20 : 17:14:11
|
Så tokigt det kan bli:
Provade att koppla ur motkopplingen: Ljudnivån ökade mindre än jag väntat och det
lät lite luftigare, men samtidigt blev diskanten skrälligare.
Har fått för mig att största chansen till bra ljud utan motkoppling är med trioder
som slutrör. Provade därför att flytta g2-anslutningarna från den separata spänningsmatningen
till resp. anod i hopp om att få njuta till äkta triodljud... -Jösses vad det självsvängde!
Satte så helt ovetenskapligt 1kohm seriemotstånd mellan a och g2. -Vips var tjutet borta, och på köpet fick jag en vacker gallerglöd... -Varför? Jag vet heller inte vilket galler som gick varmt. Både med och utan motstånd fick jag dessutom ett ganska kraftigt nätbrum.
Precis innan gallerglöden kom igång minskade nätbrummet och det lät riktigt bra någon sekund... Jag utgår från att både anodlast och bias är fel för triodkoppling, men kan det leda till gallerglöd eller trivs EL81 helt enkelt inte som fusktriod?
Vad gick snett?
/John (som gör sitt bästa att leva upp till mottot) |
Elektronostalgist? -Javisst! http://elektroarkivet.se Skype: elektroarkivet.se
Min anläggning, uppdaterad 2006-06-11: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=30783
|
|
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
Posted - 2004/08/26 : 14:13:00
|
Herrejössesjävlar! Nu börjar det hända saker.
-Bytte först från EL81 till EL84, upptäckte några diskreta halvvägs-tappar på utgångstrafon och kopplade 84:orna ultralinjärt. Bytte också från fast bias till auto med gemensamt katodmotstånd för arbetspunkt nära klass A. Anodlasten är nu 11kohm mot för EL84 rekomenderade 8k.
Ljudet mycket bättre än med EL81 men uteffekten som väntat lägre.
Utan motkoppling skräller det fortfarande.
Därefter provade jag triodkoppling men precis som med EL81 blev det oljud. Letade i skrotlådan och hittade 180 ohm att löda in mellan g2 och a varvis självsvängningarna försvann.
Ljudet blev nu mycket bättre än med UL, effekten sjönk mindre än väntat. Slutligen klippte jag loss motkopplingen och musiken klev in i rummet!!! Utan motkoppling nås gränsen för distorsion mera plötsligt, men det låter på nått vis friare.
Trodde inte att mono ur två högtalare kunde kännas så njutbart!
Faktum är att jag har svårt att avgöra vad som låter bäst av mitt experimentobjekt och gamla kära Dynacon.
Kanske tiden är mogen att operera lite i Dynan och införa switchar för UL/triod, motkoppling i/ur samt förbikoppling av tonkontrollen.
Att mickla med arbetspunkten för slutrören börjar jag misstänka har underordnad betydelse.
/John (lycklig!) |
Elektronostalgist? -Javisst! http://elektroarkivet.se Skype: elektroarkivet.se
Min anläggning, uppdaterad 2006-06-11: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=30783
|
|
|
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
Posted - 2004/08/26 : 14:27:13
|
quote:
Ljudet blev nu mycket bättre än med UL, effekten sjönk mindre än väntat.
Moddade en Spark (Modell okänd, med 6550) på liknande sätt en gång med likartat resultat. Ljudet brukar bli
bra mycket bättre med triodkoppling, det väger mer än väl upp den något lägre effekten tycker jag. |
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7954 Posts |
Posted - 2004/08/26 : 15:47:09
|
Håller med, triodkoppling utan NFB är det som gäller om man vill ha skönt ljud. Mätvärdena rasar väl i backen, men vad gör det? |
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
Posted - 2004/08/26 : 21:12:41
|
Med blodad tand plockade jag fram mitt förra experiment, en stereo EL84 SE
jag räddat ur en skrotat radiogrammofon och sedan moddat med bortplockad tonkontroll, kondensatorbyten och utgångstrafosar handomlindade med UL-tapp.
På den förstärkaren satte jag en 3-vägs omkopplare för pentod, UL och triod, men triodläget
gav tjut. Nu med 110 ohm på g2 blev det tyst och fint. Att uteffekten minskar från ren pentod till UL och från UL till triod märks tydligt. Däremot tycker jag inte ljudkvaliteten
är uppenbart bäst i triodläget. Måste lyssna mera för att kunna uttala mig säkert. Ska också prova vad som händer om jag rycker loss motkopplingen.
Helt klart är detta ett genombrott i min nya karriär som DIY-audiofil. :-)
Gonatt! |
Elektronostalgist? -Javisst! http://elektroarkivet.se Skype: elektroarkivet.se
Min anläggning, uppdaterad 2006-06-11: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=30783
|
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7954 Posts |
Posted - 2004/08/26 : 21:20:09
|
Alltid trevligt med aha-upplevelser!!
Samma sak hände mig då jag moddade mitt första rörbygge (ECL82 SE) från pentod med återkoppling till triod med valbar återkoppling.
Utgångstrafona kommer från gamla TV-apparater där de inte ens var tänkta att sitta i ljudslutsteg utan hade nånting med bilden att göra. (Linjesteg?)
Den förstärkaren återvänder då och då i anläggningen trots stenhård konkurrens från direktupphettade trioder och Aleph mosfetslutsteg. |
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
Posted - 2004/08/27 : 11:48:10
|
Lyssnade lite mera på min EL84 SE idag. Provade också utan motkoppling.
Till skillnad mot PP-förstärkaren där ljudet klev in i rummet med triodkoppling
utan motkoppling så kröp musiken långt in i högtalarna och gömde sig under en tjock filt
på SE-förstärkaren. Här är ultralinjärt MED motkoppling den gyllene medelvägen mellan
distorsion och frekvensgång. Efter detta test har jag nog tappat intresset för single-ended
ganska rejält. När jag lindade om transingarna till UL och hörde skillnaden var jag heltänd på single-ended, men nu är jag helfrälst på triodkopplad PP. Huruvida det ska vara motkopplat eller ej är en annan sak. Tillbaka på PP-experimentet jämförde jag ljudet vid olika anodlast och det låter tveklöst renare med RL>Ra än tvärt om. Jag ska löda in en 3-läges switch för g2 så jag kan växla mellan pentod, UL och triod under drift. Motkopplingen får nog en pot så jag kan reglera steglöst. Börjar kännas tråkigt att Philips-PA:n är mono nu när ljudet börjar bli så fint... Ska prova några andra rörtyper, sedan kanske jag lånar Dynaco-transingarna till ett nybygge i stereo.
Snappade upp något i M.Jones bok om ljudmässiga fördelar med fixed bias jämfört med
avkopplade Rk. Med fixed bias ska det tydligen återhämta sig snabbare efter klippning
av transienter. Såg en intressant koppling med OP-baserat bias-servo, men det är nog näst intill fjolligt att labba med sådant innan man fått snurr på traktortekniken. |
Elektronostalgist? -Javisst! http://elektroarkivet.se Skype: elektroarkivet.se
Min anläggning, uppdaterad 2006-06-11: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=30783
|
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7954 Posts |
Posted - 2004/08/27 : 14:22:04
|
Märkligt det där med att ljudet blir dåligt i triodkoppling och SE.
Fast det är klart, utan återkoppling finns det ingenting som kompenserar för brister i t.ex. utgångstrafos och annat som är känsligt. Kul att du lyckats med UL-koppling och med PP-stärkaren. |
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
Posted - 2004/08/27 : 23:21:14
|
När jag lindade om SE/UL-transingarna blev det ett antal uttag "längs vägen" och har jag sådan tur att ett finns på mitten vet jag precis vad jag ska göra. ;-)
Å andra sidan är de så små att även med PP kan det nog högst bli några watt.
Släpade hem en svartvit TV från slutet av 60-talet. Tråkig design, en smula skamfilad
och framför allt trasig. Har fått liv i delar av den men ger jag upp så finns där två identiska EI-kärnor av lagom storlek som hör till avlänkningen. För övrigt samma typ som i lilla SE/UL men betydligt större. Rent fysiskt är de i samma storleksordning som i min Dynaco. Ska kolla någon dag hur Dyna-transingarna är lindade, -om de är uppdelade i två symmetriska halvor av bobinen eller som på Philips-PA:n med allt i fullbreddslager.
-Nog är symmetriska lindningar med mellanvägg att föredra?
I min ärvda NTI brevkurs finns ett helt kapitel om beräkningar på utgångstrafosar och ett till om nättrafos.
Det lutar helt klart mot hemlindade PP-trafos, hederliga EL84 i triodkoppling, kanske 2x2 styck per kanal om nu det kan vara ett vettigt sätt att kompensera för triodkopplingens minskade effekt. Arbetspunkt i "snäll" A så att den hamnar i AB i topparna. -Eller ska jag sätta arbetspunkten mitt i kurvan för klass A fullt ut?
Har två 6SN7 som borde vara bästa valet som försteg och fasvändare (split-load)
Hoppas bara de är i dugligt skick. Nättrafos har jag nog så det räcker i min radiosamling där en del hopplöst skrot också ingår.
Är fortfarande nyfiken på de tre nya 6080 jag har liggandes. Med hemlindad trafo borde deras låga Ra inte vara något problem.
Någon som vågar sig på en jämförelse mellan EL81, EL84 och EL86 ljudmässigt?
När jag bytte de ursprungliga 81:orna till 84:or blev det mycket bättre ljud även utan ultralinjär koppling. Om det sedan beror på att 84:an är generellt mera välljudande vågar jag
inte gissa. Med 81:orna var impedansanpassningen ganska nära databladets, men med 84:orna
hamnade jag på klart högre impedans än vad databladet föreskriver. Tror mig läst någonstans (Jones igen?) att större impedans visserligen minskar uteffekten men att linjäriteten kan förbättras.
Sorry Bernt, verkar som att min T6 OTL får vika undan ett slag för gammal traktorteknik. ;-)
Förresten, stämmer det att man i en OTL kör med mycket motkoppling för att sänka utimpedansen snarare än att rätta till dåliga rörkurvor?
Gonatt grabbar! (fortfarande inga damer här va?)
|
Elektronostalgist? -Javisst! http://elektroarkivet.se Skype: elektroarkivet.se
Min anläggning, uppdaterad 2006-06-11: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=30783
|
|
|
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
Posted - 2004/08/28 : 01:22:22
|
quote:
Förresten, stämmer det att man i en OTL kör med mycket motkoppling för att sänka utimpedansen snarare än att rätta till dåliga rörkurvor?
Jo det stämmer nog. På den gamla OTLen hade jag en switch på baksidan för att ställa 12, 18 eller 24 dB feedback. Det var ganska intressant, olika högtalare gav bäst ljud med olika mängd feedback. Dynaudio 1.3 lät trist med mycket feedback, bättre med mindre. Mina bandhybrider trivdes med mer feedback. Numera driver den ett par QRS Neptunus hemma hos nye ägaren, minns inte vad som är bäst där. |
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
Edited by - Bernt Jansson on 2004/08/28 01:24:14 |
|
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
Posted - 2004/09/01 : 20:05:58
|
Nu är locket påskruvat på min gamla Philips EL6400.
Utanpå finns nu en pot för motkopplingen och en vridomkopplare för pentod,
UL-pentod och fusk-triod.
Sista experimentet blev att stoppa i två extra EL84 i parallell med de befintliga.
För att lättare kunna växla mellan två och fyra slutrör fick extrarören egna grid-stoppers
och ett eget avkopplat katodmotstånd så att inte bias rubbas.
(växling skedde genom manuell rör-ryckning med arbetshandskar...)
Som jag fattat teorin borde Raa halveras med två parallellkopplade PP-par,
men med den befintliga trafon kan jag inte anpassa lasten fullt så enkelt.
Balansen mellan de fyra rören är inte kollad/justerad, men det
strålar ordentligt med värme från alla rör.
Jag hade nog väntat en tydligare skillnad även om utgångstrafon är oförändrad.
Det är faktiskt svårt att höra någon tydlig skillnad mellan två och fyra rör. Möjligen
blir bas och diskant något kraftigare med fyra rör, men största skillnaden är att distorsionen
på låga frekvenser och hög ljudnivå minskar en aning. Bäst låter det vid Raa=11kohm som jag får
fram vid seriekoppling av mina två högtalare 8+8ohm. Med en ensam högtalare (=>RL=5,7kohm)
eller båda parallellt till 4ohm (=>RL=2,8kohm) tycker jag fyra rör håller ljudnivån uppe
och disten nere något bättre än med bara två rör. Skillnaden är så liten att det kan handla
om placebo framkallad av förväntade resultat.
Enligt datablad för EL84 ska Raa vara 10kohm för triodkoppling.
Med dubblerade PP-par borde Raa falla till 5kohm.
Jag tycker skillnaden mellan två och fyra rör borde vara större när jag kör en ensam högtalare
eftersom RL(aa) då är 5,7kohm. Med två rör hamnar Raa en bra bit under, och mycket riktigt
låter det ganska illa. Med fyra rör blir verkliget Raa en bra bit under RL(aa)
(precis som med två högtalare i serie (16ohm=>RL=11kohm)) och det borde då låta bättre än de gör.
Triodljudet är klart bättre än ultralinjär pentod, men när motkopplingen är helt avstängd
är det nära till 2:a-tonsdistorsionen. För att kunna skruva upp ljudnivån måste jag också
spä på med en smula motkoppling. Samtidigt blir ljudet lite murrigare och plattare.
Vad som låter bäst beror helt enkelt på vad för sorts musik jag spelar. Med mycket dunka-dunka
ska det vara en smula motkoppling, det mera dynamiskt symfoniska låter bättre utan.
I ultralinjärt läge måste det till en högre grad motkoppling för att det inte ska skrälla.
Jag förmodar att det då är 3:e-ton som blir domminerande. Den dist jag får i triodläge
utan motkoppling är ganska kraftig, men lättare att stå ut med. Antar att det till större
del består av jämna övertoner. Med full (d.v.s. ursprunglig) motkoppling är skillnaden mellan
pentod, UL-pentod och fusktriod mindre, vilket kanske inte är så förvånande.
Ljudet från EL84 som fusktriod vid mycket svag motkoppling gillar jag skarpt.
Jag är nu helt klart inne på att bygga ett slutsteg på ca 2x15-20w med triodkopplade
EL84. Enligt databladet ger ett triodkopplat PP-par i AB bara 5w vid 300V, så
jag behöver sex-åtta rör per stereohalva. Jag är i så fall väldigt imponerad av de kanske drygt
fem watten jag får ut från experimentriggen.
En detalj i Philipsförstärkaren jag funderat över är fasvändaren. -En split-load med ECC81.
Jag har betydligt oftare sett ECC83 som splitter. Ra och Rk är här båda 47k.
Slutrörens gallerläckor är vardera på 470k. Kopplingskondingarna är på 68nF.
Det som förbryllar mig är att anodsidan anslutits direkt till ena EL84 (via konding och
grid-stopper), medan katodsidan har 47k i serie med kopplingskondingen. De split-loads jag sett
är helt symmetriska men här verkar det som att man vill dämpa signalen något på katodsidan.
-Förklaring någon?
Begriper jag databladen rätt har ECC83
hög förstärkning men är klent i drivförmågan. Med ECC82 är det tvärt om. ECC81 tycks vara en
kombination av det bästa från 83:an och 82:an. Varför är i så fall inte ECC81 lika vanligt?
-Distorsion?
6SN7 anses av M.Jones som absolut bäst bland småsignaltrioder och det är dessutom
förhållandevis strömstarkt. Ska man driva sex eller åtta triodkopplade EL84 antar jag att det
blir relativt stor kapacitiv last och då ska man kanske hålla sig till de lite kraftigare
småtrioderna? Bör jag rent av stoppa in ett 6SN7 (som katodföljare?) mellan concertinan och
slutrören? Guru Jones (åter igen) är kritisk till konstruktioner med allt för många motkopplade
steg då det ökar risken för självsvängning. Detta med dominanta poler är i så fall om jag fattat
rätt en lösning. Med liten eller ingen motkoppling alls borde risken vara mindre.
Är det någon som sett några audiodata för triodkopplade PL504 eller 519 som jämförelse?
Snälla kom inte med några förslag på bättre lämpade slutrör! Jag skulle hemsk gärna satsa på
lite krafigare och erkänt bra audiorör, men med min uschliga ekonomi är det skrotladan som gäller.
Dessutom är tillfredställelsen desto större när man fixat fina ljudet nästan gratis.
Får se om pendeln svänger tillbaka mot 2x6 PL519 OTL...
Är Transcendents T8 baserad på Futtermankopplingen?
Någon som vågar väga denna mot Circlotronen?
Circlotronen verkar vara en väldigt intressant princip även för trafokopplat. Kan det finnas
fler nackdelar än att den kräver en dubbel nätdel?
Tacksam för kommentarer.
/John |
Elektronostalgist? -Javisst! http://elektroarkivet.se Skype: elektroarkivet.se
Min anläggning, uppdaterad 2006-06-11: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=30783
|
|
|
|
JohnA
Member
556 Posts |
Posted - 2004/09/21 : 22:29:08
|
Jaha, då får jag väl svara mig själv då... ;-)
Provkörde bygget hos en nygammal kompis och f.d. HF-medlem. Lät helt förskräkligt illa, men så
var hans lyssningsrum större, högtalarna fler och tyngre och kanske värst av allt kom vi inte
upp i mer än åtta ohm genom seriekoppling. (hans påstående, jag vill tro det var ännu lägre)
Hemma kör jag med 16 ohm då jag vet att lägre impedans ger svår missanpassning och dist.
Är fortfarande störd på att införandet av ett extra parallelkopplat EL84-par inte gör någon större skillnad.
-------------------------------
Nu till en fråga/fundering:
Hittade schema på nätet av Bob Danielak (1998)där EL509 körs single-ended, triodkopplad och skärmgallerdriven. Anodlasten har satts till 4,8 k. I ett Ua/Ia-diagram finns även arbetslinje ritad för 2,4 k. Linjäriteten påstås vara mycket bra och att röret kommer närmare en "riktig" triod vid skärmgallerdrivning. slutröret drivs DC-kopplat från en katodföljare (triodkopplad pentod som). EL509 verkar behöva ett rejält spänningssving för full utstyrning, men visst brukar äver de "riktiga" trioderna behöva det? Drivsteget föregås av ett enkelt triodsteg.
Denna SE-koppling borde enkelt kunna dubblas till PP med split-load före drivstegen
om jag inte tänker helt galet. Kanske detta är vad jag letar efter. Danielak kör dock med NFB.
http://www.geocities.com/bobdanielak/technoteNo33.html
http://www.diyaudio.com/forums/showthread.php?postid=4391
Kommentarer någon?
|
Elektronostalgist? -Javisst! http://elektroarkivet.se Skype: elektroarkivet.se
Min anläggning, uppdaterad 2006-06-11: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=30783
|
Edited by - JohnA on 2004/09/21 22:30:21 |
|
|
| |
Topic |
|
|
|
All Forums
Teknik och DIY
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly
