| Author |
 Topic  |
|
CF
Member
63 Posts |
 Posted - 2004/01/16 : 00:16:16
|
Jag har hittat en trafo i garderoben på 300VA 2x24v som jag tänkte använda till en inverted gain klone. Hittatde även 15000uF 35v kondingar och undrar om det är någon fara att använda dessa ?
24 x 1,41 = 33,84 - 1,4 i spännings fall över likriktaren så borde spänningen under belastning ligga på 32,5v. Men obelastad kan den ju vara något högre. Vad tror ni som har lite praktiskt erfarenhet av detta. Kan jag köra med 35v kondingar ???
///CF |
|
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 00:35:41
|
| Jag tror du kan vara helt lugn. |
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
 |
|
|
rikkitikkitavi
Member
653 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 08:39:44
|
jag tror ärligt talat att det är gränsfall.
betänk att trafon ger 24 vid 230 volt in, nätspänningen kan variera 5 %, sedan har du ca 5 % spänningsökning olastad.
totalt ger det ca 26 V, => 37 V. Tar man sedan bort ca 2 V över dioderna så hamnar du på 35 V ganska prick.
Jag hade inte chansat. Antingen satsat på konding med högre spänningstålighet eller opererat trafon (plocka av isoleringstejpen och sedan lindat av ett par varv så du får ca 20-22 V. God uppskattning är ca 3 varv /volt. Kruxet med att linda av är att man ökar det magnetiska läckfältet.
Alltså hade jag satsat på en konding med högre spänningstålighet.
Ioch för sig sjunker spänningen rätt ordentligt när du börjar dra ström (t e x p g a överspänning på en elektrolyt).
/rickard |
I m only in it for the DIY |
Edited by - rikkitikkitavi on 2004/01/16 08:42:09 |
|
|
|
peranders
Member
2456 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 08:52:42
|
Nja, jag tror det är helt OK. Man kan faktiskt testa detta genom att via ett 1-10 kohms motstånd ladda kondingen och sedan hålla koll på läckströmmen (spänningen äver motståndet). När läckströmmen börja knalla iväg, säg 1-10 mA då har man nått den faktiska spänningsgränsen.
Så här kan man göra på en enhet och lite hobby. I yrkeslivet hade jag aldrig valt en 35 voltare för 35 volt. Då hade det blivit en 50 voltare.
Mina Seimens 10000 uF/40 har gått på 47 volt sedan 1979! |
/Per-Anders eller P-A |
Edited by - peranders on 2004/01/16 08:55:11 |
|
|
|
time
Harry-vinnare 2004
2637 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 09:40:06
|
| Spänningståligheten är kanske ok men kondingarna blir väl stora, tanken bakom Gaincard (clone) var väl små kondingar, eller så mycket som behövs, för stora kondingar= tråkig återgivning |
Lämnat forumet |
|
|
|
e96mlo
Member
504 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 09:54:48
|
"Spänningståligheten är kanske ok men kondingarna blir väl stora, tanken bakom Gaincard (clone) var väl små kondingar, eller så mycket som behövs, för stora kondingar= tråkig återgivning"
Eftersom välglättade matningar låter dåligt?
Appropå det peranders skrev så kan man faktiskt öka spänningståligheten något på bekostnad av kapacitansen. Man ökar helt enkelt spänningen på ett kontrollerat och strömbegränsat sätt och låter de ställen där plattorna är närmast varandra brännas bort.
/Marcus |
|
|
|
CF
Member
63 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 11:07:24
|
Jag har för mig att jag läst i gymasiet för ca 15 år sedan att om man har för håg kapacistans i nätdelen i förhållande till lasten så får man störningar av små ström spikar. Är detta något jag inbillat mig eller ?
Eller är det så att ju större ju bättre ?
mvh ///CF |
|
|
|
peranders
Member
2456 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 11:25:59
|
Gör så här: Infoga en shunt på 10-100 mohm i serie med din AC på sekundärsidan. Koppla sedan in ett oscilloskop och testa sen med en last samt olika kondensatorvärden. Då ser du strömkurvformen, som blir mer spikformad desto mer glättning du har. Denna ickesinusformade ström skapar övertoner (ej önskvärt).
Marcus, intresant teori. Lytar är ju i regel en rulle aluminiumfolie med oxid som är inkletat i gagga. Ena plattan är elektrolytgagga och andra är aluminium. Isolationen är oxid (svintunn). |
/Per-Anders eller P-A |
Edited by - peranders on 2004/01/16 11:30:00 |
|
|
|
time
Harry-vinnare 2004
2637 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 12:07:42
|
| e96mlo, tråkigt men inte dåligt, prova själv. Behöver väl inte säga att mäta och lyssna är olika saker. |
Lämnat forumet |
|
|
|
Flint
Member
3862 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 12:13:58
|
| time och jag har samma uppfattning om biffade elektrolytvärden. För mycket kan döda dynamiken. För teoretisk "bra" kan låta platt. |
|
|
|
Devilfish
Member
185 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 12:28:15
|
| Det går kanske att bättra på det hela genom att sätta någon mindre(ett par uF) konding (typ polypropylen) parallellt över lyten.... eller? |
From Helsingborg by the sea
Now with thunder from DUCATI |
|
|
|
Flint
Member
3862 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 13:03:49
|
Devilfish
Jag har aldrig hört någon skillnad. Kanske andra har. |
|
|
|
staffann
Member
691 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 16:21:10
|
Den enda nackdel jag vet med stora kondingar är hög inre resistans. För att få det att funka bra även för höga frekvenser borde det då gå att parallellkoppla mindre kondingar, som devilfish föreslår.
Är det någon som har mer kunskaper vore det intressant att höra. |
Audiovector M3 Signature, Naim DAC-V1, CD5x, NAC112x, NAP150x, Flatcap2x. Pro-ject 1 with Ortofon MC10 Super
Nordost Black Knight signal cable, Naim NACA5 speaker cable.
Old Vincent SV-233, Vincent CD-S3,Audioquest BedRock loudspeaker cable used as computer/bedroom sound system |
|
|
|
mr. Triatic
Member
1476 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 16:43:57
|
| jag skulle undvika 35V kondingarna även om dom med all sannolikhet funkar fint vid nämnd spänning, grejen är bara att dom kommer inte att vara speciellt effektiva på att ta hand om ripplet, i min värld kan man generellt säga att vid 30VDC - en 50V/63V konding, 12VDC - en 25V konding osv.. men själv har jag naturligtvis otaliga byggen som aldrig skulle bli CE-märkta... |
Livet är för kort för mono |
|
|
|
Flint
Member
3862 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 17:00:15
|
mr. Triatic
Det är inte spänningståligheten som tar hand om ripplet. Det är kapacitansen. |
|
|
|
mr. Triatic
Member
1476 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 17:28:27
|
Flint
jo, visst är det kapacitansen, men den "minskar" ju närmre märkspänningen man kommer.. en kondensator som är märkt 1000uF/25V har en viss ESR, men en konding på 1000uF/63V har ännu lägre ESR, i och med ytan som dielektrikumet är "smetat" på är större, mao. så "sväljer" den mer rippel.
ps. ju äldre kondingarna är desto lägre spänning tål dom, ofta inte mer än ett par volt, men ändå.. |
Livet är för kort för mono |
Edited by - mr. Triatic on 2004/01/16 17:29:42 |
|
|
|
Flint
Member
3862 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 17:42:54
|
mr. Triatic
Kapacitansen minskar inte när man närmar sig genombrottsspänningen. Det säger bara poff när man har gått över den.
quote:
ps. ju äldre kondingarna är desto lägre spänning tål dom, ofta inte mer än ett par volt, men ändå..
En kondensator som används behåller oftast sin kapacitans. Det håller oxidskiktet vid liv. Om den däremot får ligga oanvänd under lång tid kan ev. det du säger hända men då mjukstartar man den med låg ström tills oxidskiktet har byggts upp igen. |
Edited by - Flint on 2004/01/16 17:49:01 |
|
|
|
mr. Triatic
Member
1476 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 17:58:41
|
jag skrev lite fel där..jag menar ju naturligtvis inte att kapacitansen minskar ju närmre märkspänningen man kommer..
såhär skulle det vara:
jo, visst är det kapacitansen som tar hand om rippel (högre kapacitans, lägre ESR).
Jag menar att förmågan att ta hand om rippel "minskar" ju närmre märkspänningen man kommer, till den av tillverkaren specade rippeltåligheten vid just märkspänningen.
ps. ju äldre kondingarna är desto lägre spänning tål dom, ofta inte mer än ett par volt, men ändå..
jo, man kan rädda många fina gamla kondingar genom att "bränna" in dom med ett motstånd i serie och höja spänningen gradvis.
men gäller det även våta tantaler? har aldrig provat själv. |
Livet är för kort för mono |
|
|
|
Flint
Member
3862 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 19:51:01
|
Jag menar vanliga elektrolyter. Jag har ägnat en regnig semester åt att mäta på dom. Överslag, läckströmmar, formatering, Ri och genombrott. Tantaler vet jag inte. |
|
|
|
Johannes
Starting Member
23 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 22:21:21
|
CF: Håller med de flesta (tror jag) ovanstående, använd aldrig kondingar som ligger på gränsen. Jag har själv fått locket från en kokande ellyt i pannan en gång, det var inte så skönt..  . Och 24V*1.41 plus upp till 10% spänningsökning vid låg trafobelastning ger nog lite mer än 35V. Jag har själv byggt inverterad gainclone, men använder bara 1000u per spänning, låter kanon iaf..
e96mlo: Jag var lika skeptisk som du till låga glättningsvärden innan, bättre glättning ger ju bättre impulsrespons, det är ju logiskt, men tydligen låter det inte alltid bättre.. Läs mer på t.ex.
http://home.student.utwente.nl/f.s.bouwman/audio/thor-amp.html
Kul att se en gammal E96:a förresten!  (Johannes = e96jbo)
Flint: Ang. vad som egentligen tar hand om ripplet, ni har rätt båda, det är väl en kombination av kapacitansen och ESR:en? Stor kapacitans ger ingenting om man har högt ESR för en given frekvens. Och kannstorleken brukar vara proportionell mot spänningståligheten och inverst ESR:et vid en given kapacitans (hoppas jag tänkte rätt här). Alltså, större spänningstålighet => lågt ESR.
Peranders: Med spikarna, menar du 50Hz-spikarna (eg. 100 Hz) från likriktaren? De kommer från diodernas omslag (har glömt vad effekten kallas) och kan minskas med typ 100pF eller nåt kondingar parallelt med varje diod i likriktaren.. Detta fenomen borde i vilket fall inte påverka ljudet mer än att man hör ett 50Hz-ljud (brum eller förmodligen med högfrekvent 50Hz-knaster eller vad man ska kalla det).. Eller? Är det bara detta fenomen som gör att man vill ha mindre glättningskondingar?? Hmm, jag är skeptisk..
Oj, mycket blev det.. Kommentera gärna, speciellt sånt ni inte håller med om. Vi är här för att lära oss!
/Johannes
|
|
|
|
mr. Triatic
Member
1476 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 22:57:29
|
Johannes:
Med spikarna, menar du 50Hz-spikarna (eg. 100 Hz) från likriktaren? De kommer från diodernas omslag (har glömt vad effekten kallas) och kan minskas med typ 100pF eller nåt kondingar parallelt med varje diod i likriktaren
-
100ohm i serie med 330 eller 470nF kermamisk konding sägs vara den optimala "snubben" för spikar.
jag tror (inbillning säkert..) att med snubbers över bryggan så kan man med gott samvete minska lite på elyt-banken..
Ja, ESR:n är lägre på större kondingar, men tar man många små istället så får man ju lägrsta möjliga ESR, min uppfattning är att kapacitansen inte alls har samma betydelse som ESR när det gäller att filtrera bort rippel, kapacitansen har mer till uppgift att kunna leverera ström, där finns det en solklar fördel med att använda många små istället för en stor, många små är snabbare i en strömspik och lämnar alltså ström till belastningen snabbare.
..vi kom nog lite OffTopic här, men det gör nog inget.. 8-)
|
Livet är för kort för mono |
|
|
|
Flint
Member
3862 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 23:20:15
|
Johannes quote:
Ang. vad som egentligen tar hand om ripplet, ni har rätt båda, det är väl en kombination av kapacitansen och ESR:en?
Jag kollade ESR på några lytar med samma kapacitans i ELFA.
4700uF/35V 89 milliohm
4700uF/50V 85 milliohm
4700uF/100V 71 millohm
Ingen jätteskillnad men OK den minskar med ökad spänningstolerans.
Det håller jag med om.
Xc vid 100Hz = 1/2/pi/100/4700u= 338.62 milliohm
Procentuellt och i praktiken tippar jag att
skillnaden är försumbar. Dock är jag lite fundersam.
Borde testas praktiskt. |
|
|
|
Flint
Member
3862 Posts |
Posted - 2004/01/16 : 23:24:52
|
mr. Triatic
Vi kanske inte pratar om samma saker. Med rippel menar jag sågtanden som ligger överlagrad på likspänningen. Vad menar du.
Om diodspikar.
Som jag ser det är dom inte problem på kondensatorsidan utan på trafosidan. När dioden börjar leda så gör den ju ett snabbt "knyck" i transformatorns sekundärlindning. |
Edited by - Flint on 2004/01/16 23:53:13 |
|
|
|
rikkitikkitavi
Member
653 Posts |
Posted - 2004/01/17 : 01:15:21
|
har du stora kondingar så får du en jävulusisk strömpuls varje gång spänningen från likriktaren överstiger kondingens laddningsspänning.
och ju lägre resistans i transformator-ledningar-liktriktare-ledningar-esr-kondensator desto större puls.
mr triatic, parallellkoppla många små kondingar kan ge lägre esr, men det beror på layouten.
esr spelar väl störst roll vid switchfrekvenser > 20 kHz, då den står för värmeutvecklingen i kondensator , Iripple*Iripple*Esr.
det är så få mohm i de flesta fall att ett par dm kabel gör samma sak, eller varför inte sekundärsidans resistans?
/rickard |
I m only in it for the DIY |
|
|
|
Flint
Member
3862 Posts |
Posted - 2004/01/17 : 10:17:16
|
quote:
har du stora kondingar så får du en jävulusisk strömpuls varje gång spänningen från likriktaren överstiger kondingens laddningsspänning.
och ju lägre resistans i transformator-ledningar-liktriktare-ledningar-esr-kondensator desto större puls.
Ja, och eftersom ESR betyder "ekvivalent seriesresistans" så skulle till och med ett högre ESR-värde kunna vara att föredra eftersom det minskar den "jävulska strömpulsen".
Jag minns att tidningen Allt Om Elektronik la' in några motstånd på 0.1 ohm i nätdelen på något/några av deras förstärkarbyggen |
|
|
|
DHT
Member
492 Posts |
Posted - 2004/01/17 : 10:31:38
|
Jag brukar alltid lägga in höginduktiva drosslar eller motstånd efter dioderna för att minska pulserna då jag bygger nätdelar.
Den typiska nätdelen som varit politiskt korrekt bland stora delar av "high-end-industrin" i många år (jättelik ringkärnetrafo direkt följd av standard kisellikriktare + massor av kapacitans) är den allra sämsta enligt mig då den spyr in ett gytter av störningar omkring sig. |
|
|
|
Topic |
|
All Forums
Teknik och DIY
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly