| Author |
 Topic  |
|
|
Cortez
Member
72 Posts |
 Posted - 2003/05/05 : 17:42:39
|
Trodde inte att svenska kunde göra blues med vissa undantag, men Tottas Bluesband imponerar stort. Kanske tre halvkassa låtar, annars genomgående hög kvalite.
Det som utmärker skivan är nog Tottas sköna blues-stämma, det verkligt sköna munspelsliret som ger i alla fall mig gåshud, plus det riktigt okay live-ljudet som framträder i vissa av låtarna (en del av låtarna är studio)
En av mina top 10 bästa skivor
Den enda nackdelen så att säga är väll avsaknaden av långa hårresande gotarr-solon, tyvärr, men deras gitarrist var inte den typen...
Låter som en blandningen av Sven Zetterberg & en pårökt Chuck Hall, vilket är ett gott tecken i mina öron.
Köp om du gillar blues & munspelslir :) |
" No more chances, bye bye bye " |
|
|
Hadoque
Starting Member
32 Posts |
Posted - 2003/05/07 : 10:15:15
|
Ja, Totta var en stor bluesartist. Jag skriver faktiskt 'var' för med det som han spelar nu påminner mer och mer om trubadurmusik. Det är faktiskt sorgligt att säga, men sedan han nyktrade till har han också tappat blueskänskan.
Hans spelningar förr var helt makalösa, men också på sätt och vis tragiska. Ibland kunde han komma in och köra ett par låtar med en otrolig känsla och inlevelse, för att i nästa stund tysna mitt i en låt och lämna scenen för att han helt enkelt var för full för att fortsätta. Och ändå tyckte man spelningen var helt fantastisk.
|
Bomber och granater!! |
 |
|
|
Cortez
Member
72 Posts |
Posted - 2003/05/10 : 20:54:21
|
Åhfan, visste inte att han hade problem med spriten.
Tyvärr är det ofta så, att artister som slutar med ett långvarit drogmissbruk blir okreativa, men dock "andliga", näst intill religösa, vilket avspeglas i deras opersonliga musik.
Se t.ex på Neil Young, Johnny Winter, nuförtiden sitter de mest och gör medelmåttig musik lämpat för pensionärsträffar & syjuntor. |
" No more chances, bye bye bye " |
|
|
| |
Topic |
|
|
|
All Forums
Musik
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly